BF maj 2011

Jag tycker det är ett jättekonstigt resonemang. Att bebis föds i v 34 känns ju onödigt om det hänger på några veckors sjukskrivning.

Jag hade nog tagit mig ett snack till med läkaren, svårt att ta det lungt om man inte får sjukskrivning... om det inte gick vägen skulle jag också tagit ut fl-dagar, även om det är trist att behöva ta ut dem i förväg. Du har inte semester och sånt du kan "nalla" av?!

Jag hade gått till annan läkare, prova med husläkaren i värsta fall....
Eller åk in till förlossningen när sammandragningarna är som värst och säg att du redan tagit bricanyl men det inte hjälp så kan de ofta fixa sjukskrivning....

Jag kan inte heller förstå.. men hon var märklig... Ska på Ultraljud imorgon och får nog ta ett sanck med min BM då, jag tror hon kommer bli upprörd när hon hör vad läkaren sa. Hon har haft hand om mig under mina anrda två graviditeter och vet ju hur dom har varit.
Men visst känner man sig maktlös hos en läkare, jag är inte den person som kan säga, NEJ, nu tycker jag att du har fel. Det retar mig så att jag inte gör det, önskar att jag vågade stå på mig mer!

Men jag har semesterdagar, men jag tar ut dom i slutet av min ledighet istället. Jag vet inte hur många dagar jag har, vill ju spara lite så man har någon dag att ta ut när man kommer tillbaka också. Det blir som det blir, tycker bara det är ett dåligt resonemang. Istället för att sjukskriva mig, så tycker hon det är ok att bebisen riskerar att komma tidigt och då ska vi kosta landstinget massa pengar på neonatalvård... förstår inget...

Nu är det som det är och får väl gilla läget eller nått. Men jobba kommer jag inte göra, för jag är rädd om oss

Funderar på det..  jag har hållt mig hemma varje gång det har dragit igång, men nästa gång ska jag nog åka in.

En fråga, hur ont gör egentligen värkar? Jag har haft en del sammandragningar de senaste veckorna men dessa har gått över när jag lagt mig ner och vilat och har inte känts någonting.
Men idag har jag haft som sammandragningar fast de känns samtidigt som mensvärk i mage och nedre delen av ryggen, ingen galen smärta men ändå ont liksom. Det går inte över när jag ligger ner och vilar heller utan kommer och går. Jag är i vecka 37 

Uppdatering igen då. Ligger fortfarande kvar på special BB. Enligt viktuppskattningen från ultraljudet ligger bebisen på ca -18% just nu. Uppskattad vikt var ca 2100g.
Har redan tröttnat rejält på att ligga här, men det är väl bara att gilla läget. Det pratas en del om igångsättning, men inget beslutat ännu. Dom vill ju gärna ha kvar den därinne lite till om det går och jag inte blir mycket sämre.
Får se.
Hoppas ni andra mår bra!

Å din stackare! Hoppas bebis får stanna lite till. Trist med sjukhus samtidigt är det ju en trygghet, du hade ju inte kunnat vara på en bättre plats just nu.
Du får ladda upp med böcker, tidningar, godis, dator och kanske ett gäng bloggar som du kan följa så du får tiden att gå lite.
Ta hand om dig och bebis!

jag har ju då förträngt hur det känns... :P Men jag kommer ihåg att jag iaf visste direkt att det var på g. Det går liksom inte att missta sig. De är ondare än vanliga sammandragningar och går inte över om du tar alvedon eller ett varmt bad. Du kan även känna dig mer rastlös när det börjar sätta igång. Jag vankade av och an i två timmar innan jag väckte mannen. 

Helt rätt inställning! Aldrig utsätta sig och bebis för något.
Konstigt att en läkare resonerar på det sättet, kan förstå om vi snackar v 38, men 34 känns ju trots allt lite tidigt med det resonemanget.
Prata med din BM imorgon och försök vara bestämd. Tänk att det är din rätt att få hjälp och att de lyssnar på dig!!
Jag håller tummarna imorgon!

Förstår att det är trist att ligga på BB, men samtidigt måste det vara skönt att ha den tryggheten. Hoppas bebis får stanna inne lite längre.