viljestarkmamman

Äldre 29 Nov 21:41

442 svar

Överlevnadsbarn

Hejsan! Vi har en 8 månaders son som redan från början var otroligt krävande. skrek i stort sett hela tiden de 6 första månaderna. Vi trodde det var kolik eftersom han hade problem med magen fram till att han började få riktig mat. och ett tag där så blev humöret bättre men sedan vände det igen. Svårt att beskriva allt men han är ledsen mer eller mindre alltid. kan inte leka eller underhålla sig själv. Är inte trygg med att vara själv. Vill bli buren mest hela tiden men vill inte bara ligga hos en och mysa utan man måste gå runt. Vi har varit på utredningar ang magen och ett gäng ggr på bvc och även bup.det har konstaterats gång på gång att inget är fel och allt är normalt.
Hur som en kväll för någon vecka sedan när jag satt och googlade på missnöjda ledsna barn så kom jag in på sidor om överlevnadsbarn/high need children mm o kände direkt att de beskrev vår son. dessvärre finns det inte så mycket information om det. Inte en ändaste gång har bvc pratat om det heller? de om någon måste ju veta att vissa barn är så krävande. hade varit så skönt att få bekräftelse. Jag skulle även vilja ha kontakt med andra föräldrar som har överlevarbarn i olika åldrar. För att kanske kunna stötta varandra komma med tips och ideer mm.. kanske någon som vet vart man kan vända sig med barn som kräver all ens uppmärksamhet.

Desperat nu nästan..

Kid A

Äldre 7 Apr 14:21

#231

Å vilken bra tråd! Så skönt att höra att man inte är ensam om att ha ett känsligt barn.

Vår dotter ät snart fyra månader och är en otroligt rolig, aktiv, social, alert och vaken tjej. Med betoning på vaken! Hon har alla sinnen på helspänn och är enormt känslig för ljud, ljus, beröring... t ex vaknar hon av minsta ljud eller förändring i omgivningen och är otroligt lättstörd när hon äter. Närhetsnarkoman av stora mått är hon också. Vi hade några tuffa första månader då hon skrek mycket men nu har livet blivit lite lättare, framför allt eftersom jag börjat gilla läget mer och acceptera att hon är lite mer krävande än de flesta andra i hennes ålder. Jag försöker strunta i vad "alla andra" tycker men har ändå lite svårt att hantera omgivningens kommentarer och förväntningar på henne - ni vet, att hon borde kunna sova i vagnen, sova i egen säng etc.

Sömn är nämligen det som vi har "problem" med. Hon kan aldrig sova själv, inte somna själv, inte somna om själv och inte sova vidare själv. Jag är alltid gisslan med henne när hon sover, och hon sover nästan bara i sjalen eller bärselen på dagarna. På natten med mig i sängen, klistrad vid min sida. Ibland går det att få henne att somna i en rullande vagn eller i bilen under färd, eller i vagga, MEN då sover hon bara 20-30 minuter och kan sen inte somna om. Hon verkar bara kunna somna om genom att gungas i bärsele eller bärsjal, eller genom att äta/snutta på mig (på nätterna). Det som är jobbigt är att det inte går att lämna henne ens när hon sover djupt, hon vaknar inom fem minuter då. Jag inser att hon fortfarande är väldigt liten och det kan vara så här i den här åldern, men jag börjar undra om det någonsin kommer förändras och i så fall när. Det vore ju inte helt galet med tanke på min man och mitts förhållande om vi fick en liten stunds egentid någon gång ibland, vår bebis är som ett enda stort preventivmedel!

Någon som har det/har haft det som vi?

annojb

Äldre 7 Apr 20:16

#232

Kid A skrev 2011-04-07 14:21:34 följande:

Å vilken bra tråd! Så skönt att höra att man inte är ensam om att ha ett känsligt barn.

Vår dotter ät snart fyra månader och är en otroligt rolig, aktiv, social, alert och vaken tjej. Med betoning på vaken!

Hon har alla sinnen på helspänn och är enormt känslig för ljud, ljus, beröring... t ex vaknar hon av minsta ljud eller förändring i omgivningen och är otroligt lättstörd när hon äter. Närhetsnarkoman av stora mått är hon också. Vi hade några tuffa första månader då hon skrek mycket men nu har livet blivit lite lättare, framför allt eftersom jag börjat gilla läget mer och acceptera att hon är lite mer krävande än de flesta andra i hennes ålder. Jag försöker strunta i vad "alla andra" tycker men har ändå lite svårt att hantera omgivningens kommentarer och förväntningar på henne - ni vet, att hon borde kunna sova i vagnen, sova i egen säng etc.

Sömn är nämligen det som vi har "problem" med. Hon kan aldrig sova själv, inte somna själv, inte somna om själv och inte sova vidare själv. Jag är alltid gisslan med henne när hon sover, och hon sover nästan bara i sjalen eller bärselen på dagarna. På natten med mig i sängen, klistrad vid min sida. Ibland går det att få henne att somna i en rullande vagn eller i bilen under färd, eller i vagga, MEN då sover hon bara 20-30 minuter och kan sen inte somna om. Hon verkar bara kunna somna om genom att gungas i bärsele eller bärsjal, eller genom att äta/snutta på mig (på nätterna). Det som är jobbigt är att det inte går att lämna henne ens när hon sover djupt, hon vaknar inom fem minuter då. Jag inser att hon fortfarande är väldigt liten och det kan vara så här i den här åldern, men jag börjar undra om det någonsin kommer förändras och i så fall när. Det vore ju inte helt galet med tanke på min man och mitts förhållande om vi fick en liten stunds egentid någon gång ibland, vår bebis är som ett enda stort preventivmedel!

Någon som har det/har haft det som vi?

Har också följ tråden lite anonymt och insett att även jag har en "överlevnadsdotter"!
Och som lite tröst Pablo Honey, det blir bättre!! :O) Men, jag vet, man tror inte på det när man väl är mitt uppe i det!
Vår dotter var ungefär såsom du beskriver din dotter och sömnen hennes var minst sagt, otroligt jobbig fram tills hon var dryga 11 mån. Därefter började hon gå och då upplevde vi att det hela vände. Hon blev mer självständig och enormt trött av all motion. ;O)

Nu är hon 15 mån och jag kan säga att vi numera får sova hyfast bra de flesta nätterna.
Hon somnnar- och sover i sin egen säng (som står bredvid vår säng) och vaknar i snitt ca 1-2 ggr/natt. Ofta kan vi få henne att somna om genom att ge henne en kram i sängen men de gånger hon blir ledsen, lyfter jag över henne till mig och låter henne snutta vid brösten.
Tror kanske hon skulle klara att sluta amma helt nu men har inte velat ta bort denna trygghet för henne. har hela tiden hoppats på att hon skall tröttna själv nu när hon bara ammar just ngr minuter vid ett tillfälle per natt.

Vägen hit har varit jobbig och många tårar har fälts över att vi inte fick dottern som vi trodde vi skulle få... men idag har vi världens coolaste lilla tjej, med så stort självförtroende, så mkt vilja och så mkt charm! :O)
Och även om vissa dagar fortfarande är sjukt jobbiga då hon bara vrålar, skriker, blir som en ostbåge etc etc, så skulle jag ändå aldrig bytt bort min överlevandsdotter mot något i världen! :O)

Styrkekram!

Kid A

Äldre 8 Apr 17:47

#233

Tack för svaret, annojb!
Får hoppas på att dottern börjar gå tidigt, alltså!
Idag var vi på föräldragruppsträff och som alltid slås jag av hur mycket mer "med" och vaken hon är än andra bebisar, och baksidan av det är (bland annat) att hon aldrig skulle få för sig att somna i mammas famn mitt under pågående träff, som vissa andra bebisar gjorde... Däremot somnade hon i bilen på väg hem vilket hon långtifrån alltid gör, så det var ju ett framsteg!

skånegås

Äldre 8 Apr 17:57

#234

Kid A skrev 2011-04-07 14:21:34 följande:

Å vilken bra tråd! Så skönt att höra att man inte är ensam om att ha ett känsligt barn.

Vår dotter ät snart fyra månader och är en otroligt rolig, aktiv, social, alert och vaken tjej. Med betoning på vaken!

Hon har alla sinnen på helspänn och är enormt känslig för ljud, ljus, beröring... t ex vaknar hon av minsta ljud eller förändring i omgivningen och är otroligt lättstörd när hon äter. Närhetsnarkoman av stora mått är hon också. Vi hade några tuffa första månader då hon skrek mycket men nu har livet blivit lite lättare, framför allt eftersom jag börjat gilla läget mer och acceptera att hon är lite mer krävande än de flesta andra i hennes ålder. Jag försöker strunta i vad "alla andra" tycker men har ändå lite svårt att hantera omgivningens kommentarer och förväntningar på henne - ni vet, att hon borde kunna sova i vagnen, sova i egen säng etc.

Sömn är nämligen det som vi har "problem" med. Hon kan aldrig sova själv, inte somna själv, inte somna om själv och inte sova vidare själv. Jag är alltid gisslan med henne när hon sover, och hon sover nästan bara i sjalen eller bärselen på dagarna. På natten med mig i sängen, klistrad vid min sida. Ibland går det att få henne att somna i en rullande vagn eller i bilen under färd, eller i vagga, MEN då sover hon bara 20-30 minuter och kan sen inte somna om. Hon verkar bara kunna somna om genom att gungas i bärsele eller bärsjal, eller genom att äta/snutta på mig (på nätterna). Det som är jobbigt är att det inte går att lämna henne ens när hon sover djupt, hon vaknar inom fem minuter då. Jag inser att hon fortfarande är väldigt liten och det kan vara så här i den här åldern, men jag börjar undra om det någonsin kommer förändras och i så fall när. Det vore ju inte helt galet med tanke på min man och mitts förhållande om vi fick en liten stunds egentid någon gång ibland, vår bebis är som ett enda stort preventivmedel!

Någon som har det/har haft det som vi?

Det blir bättre!!

Har en tjej på nu 8 år, som sov väldigt lite som liten. Man blev helt chockad av andra bebisar som sov jämt... Vaknade 4-10 ggr varje natt, jag var helt slut hela första året. När jag slutade nattamma henne vid 10-11 månaders ålder började hon sova bättre om nätterna och när hon var 1,5 år var vi tvungna att hindra henne från att sova middag... Efter det har hon sovit bra. Sov hos oss tills hon var ca 3 år sedan i egen säng och eget rum. Har ALDRIG kommit upp till oss på natten (förutom vid sjukdom och mardrömmar, väldigt sällan) utan är helt trygg själv. Tror de investerar i trygghet som små och har nytta av det som äldre också.

annojb

Äldre 8 Apr 19:56

#235

Kid A skrev 2011-04-08 17:47:12 följande:

Tack för svaret, annojb!

Får hoppas på att dottern börjar gå tidigt, alltså!

Idag var vi på föräldragruppsträff och som alltid slås jag av hur mycket mer "med" och vaken hon är än andra bebisar, och baksidan av det är (bland annat) att hon aldrig skulle få för sig att somna i mammas famn mitt under pågående träff, som vissa andra bebisar gjorde... Däremot somnade hon i bilen på väg hem vilket hon långtifrån alltid gör, så det var ju ett framsteg!

haha, ja... känner igen det där väldigt mkt! Medans de andra mammorna satt med sina nöjda och sömndruckna bebisar i sin famn, fick jag gå omkring med min storögda och nyfikna dotter i rummet och gunga henne, alternativt sitta med tuttarna ute och låta henne ha fri tillgång till att amma när hon behagade, för att få en lugn stund. ;O)

Skönt att hon somnade i bilen, ett steg framåt! :O)

Loriyana

Äldre 9 Apr 08:45

#236

Nu har jag läst klart boken "The Highly Sensetive Child". Den var bra på så sätt att man kände igen sig mycket i de olika situationerna och man kände igen sitt barn. Men jag blev ändå lite besviken. Jag hade hoppats att boken skulle kunna ge verktyg på hur mitt barn ska kunna bli accepterat i samhället och passa in, men istället verkar det hela gå ut på att linda in ungen i vadd och skydda barnet från omvärlden, och jag kan inte låta bli att undra hur sjutton detta kommer att göra att hon blir accepterad i samhället och lär sig hantera livets svårigheter?

Ett exempel, i boken säger författaren att man ska välja barnets vänner med omsorg så att barnet hamnar hos barn som tar hänsyn till hennes känslighet. Men i verkliga livet kan man inte välja vem barnet umgås med! Jag kan inte välja hennes förskolekamrater eller klasskamrater. När hon blir vuxen kan hon inte heller välja sina arbetskamrater. Det jag vill är att få redskap på hur jag lär henne hantera situationer i vardagen som alla människor utsätts för men som hon har svårt med pga sin känslighet. Jag vill inte linda in henne i bomull!

santana01

Äldre 9 Apr 09:14

#237

annojb skrev 2011-04-08 19:56:32 följande:

haha, ja... känner igen det där väldigt mkt! Medans de andra mammorna satt med sina nöjda och sömndruckna bebisar i sin famn, fick jag gå omkring med min storögda och nyfikna dotter i rummet och gunga henne, alternativt sitta med tuttarna ute och låta henne ha fri tillgång till att amma när hon behagade, för att få en lugn stund. ;O)

Skönt att hon somnade i bilen, ett steg framåt! :O)

Era döttrar låter exakt som min!

Jag tror jag bara har skrivit någon gång i den här tråden, men följer den slaviskt eftersom det är så intressant att läsa vad ni andra skriver, och ibland nästan terapeutiskt när man har en sån dag när man nästan inte orkar längre...

skånegås

Äldre 9 Apr 20:58

#238

Loriyana skrev 2011-04-09 08:45:34 följande:

Nu har jag läst klart boken "The Highly Sensetive Child". Den var bra på så sätt att man kände igen sig mycket i de olika situationerna och man kände igen sitt barn. Men jag blev ändå lite besviken. Jag hade hoppats att boken skulle kunna ge verktyg på hur mitt barn ska kunna bli accepterat i samhället och passa in, men istället verkar det hela gå ut på att linda in ungen i vadd och skydda barnet från omvärlden, och jag kan inte låta bli att undra hur sjutton detta kommer att göra att hon blir accepterad i samhället och lär sig hantera livets svårigheter?

Ett exempel, i boken säger författaren att man ska välja barnets vänner med omsorg så att barnet hamnar hos barn som tar hänsyn till hennes känslighet. Men i verkliga livet kan man inte välja vem barnet umgås med! Jag kan inte välja hennes förskolekamrater eller klasskamrater. När hon blir vuxen kan hon inte heller välja sina arbetskamrater. Det jag vill är att få redskap på hur jag lär henne hantera situationer i vardagen som alla människor utsätts för men som hon har svårt med pga sin känslighet. Jag vill inte linda in henne i bomull!

Har ett bra boktips om man vill ha redskap för att hjälpa barn hantera omvärlden, som jag tyckte var super. Inte speciellt för känsliga barn, men ändå bra! Särskilt till lite större barn, ett par år och uppåt. Tycker det är synd att jag inte läst den tidigare...
Heter Växa med ansvar av Barbara Coloroso. Finns att köpa på någon sida har jag sett, men finns annars på bibliotek.

lisa73

Äldre 14 Apr 09:49

#239

Nu har sonen halsfluss här och nu har jag förstått att alvedon gör även honom hyperaktiv. Ni som upplevt det samma, är det likadant med ipren? Får nog köpa hem och prova det istället på kvällen.

cruz

Äldre 14 Apr 21:14

#240

Ipren funkar här. Alvedon ger jag inte vid läggdags helst.

Överlevnadsbarn

INNEHÅLL