Högt IQ.

EQ = Emotionell intelligens, social kompetens etc. Grovt förenklat.

Men har jag rätt i om att man inte behöver vara expert på exv. matte bara för att man har högt IQ? Hur tänker du anorlunda? Har alltid undrat dedär. :)
Kan inte ni som nu har gjort (riktiga) tester och har fått de på papper bevisat att ni har högt IQ, kan ni berätta vad ni tänker/gör som är anorlunda med oss andra? :)

Jag har hög iq. Jag känner mig dessutom rätt udda ibland, för jag märker att jag inte tänker riktigt som alla andra, men jag lägger nog inte skulden på IQ´n, jag är bara udda i grunden:) Stör mig däremot på en viss vän som lägger så mycket vikt vid det och imponeras av människor som är med i MENSA. Det är ju bara en begåvning som vilken som helst, inte märkvärdigare än att vara musikalisk tex. Ändå kan jag ibland känna att det förväntas av mig att alltid vara så jävla förnuftig och smart i livet och att bestörtningen blir större när jag inte är det än om jag hade haft IQ100, det stör mig. Jag måste också få bete mig som en idiot ibland:) 

Vissa hävdar ju att för hög IQ gör att andra saker såsom EQ (emotionell intelligens, social kompetens) blir lidande, så det är kanske för att du har brist på det TS som du är "udda", inte för att du är så jävla intelligent.

Lite rainman över det hela.. 

Att vara musikalisk räknas ju som en av Gardners 8 intelligenser så

Jo, men man förutsätts inte vara emotionellt störd för att man är musikalisk:) Det är bara fint. 

Uttryck som "IQ-befriad" eller "IQ fiskpinne", har tyvärr skapat en bild av att IQ har med social intelligens eller social kompetens att göra. Men det stämmer inte. När någon beter sig illa eller har konstiga / otrevliga åsikter, borde det snarare heta "totalt EQ-befriad" Det är också lite schablonartat eller överdrivet, men vore MER korrekt än IQ-befriad. 

Ett av problemen, är att många inte vet vad IQ är, eller vad testen visar. De visar grad av förmåga till logiskt tänkande och att lösa t ex matematiska problem. Men de säger inget om hur "intelligent" man uppfattas som i andra sammanhang. 

Många med högt IQ, uppfattas som smarta eller "snabbtänkta" även i andra sammanhang, eftersom deras förmåga till snabba logiska slutsatser, att snabbt se vissa samband etc, spiller över på andra områden. Alternativt är de mer benägna att söka sig till högre utbildning än genomsnittsbefolkningen, vilket i sig tränar den intellektuella förmågan.

Men det finns andra med högt IQ, som inte alls uppfattas så. Kanske för att de har blivit hämmade socialt. Eller för att deras förmågor är begränsade till speciella områden. En del inom autismspektrat, har mycket högt IQ, men lågt EQ. Dock kan man ha både högt IQ och högt EQ. Det är då man oftast uppfattas som mer generellt smart och snabbtänkt.

Hur vet jag då detta? Jo, för att jag har lågt IQ. Inte "extremt" lågt, men under 100. Många tror att jag skämtar när jag berättar det. "Du? Du måste väl ha minst 130!" Eller "gör om testet, du måste ha gjort fel." Nej, jag har inte gjort fel. Jag har alltid haft svårt för att lösa mer avancerade logiska eller matematiska problem. Det tar lång tid för mig att lära mig vissa saker, t ex köra bil. Jag har dåligt lokalsinne och ibland svårt att orientera mig. Att jag sedan är ganska allmänbildad och har lätt för teoretiska ämnen som inte är matematiskt inriktade, säger ingenting om mitt IQ. Men det är DET många TROR, för de vet inte vad IQ egentligen mäter!

Jag har högt EQ. Inte skyhögt, men tydligen över genomsnittet. Det är det många tror är "högt IQ" hos mig. EQ är ett mer omtvistat begrepp, men icke desto mindre relevant.