Dominans och Undergivenhet...

nu höll ni på att beskriva mina problem precis för jag får ju allt smisk pisk han tar mig hårt osv men han är aldrig arg missnöjd eller visar sig dominant mer än fysisk vill känner det mentalt oxå hur ska man lösa det???

låter iofs underbart med en relation där ena parten aldrig är arg eller missnöjd.

men att din man inte är dominant fast du önskar det låter mindre bra...vet han hur du känner? att det inte räcker med hårda tag utan att den mentala delen är minst lika viktig för dig?

hur tråkigt det än är som förslag kan jag tyvärr inte komma på annat än att du får tala om för honom hur du känner. sedan är det ju inte säkert att det fungerar ändå om han inte är dominant alls men det kanske han är även om han inte riktigt vet hur han ska vara det?

För min del är det något positivt. Ju fler kvinnor som inser att de trivs i en undergiven roll även utanför det sexuella desto bättre.

Att gå in och ur någon roll så fort man hamnar i sovrummet är för mig otänkbart, då skulle det bara vara löjligt och på låtsas.

Fast känner du inte att det finns grader?
Många som lever så känner ju av dynamiken även utanför sexuella sammanhang, men agerar inte på samma sätt som i sexuella sammanhang.
Jag tror inte det behöver bli eller vara på låtsas bara för att man väljer tid och plats. Känslan och dynamiken finns fortfarande där, som något underliggande.

Det vore fel av mig att ifrågasätta eller se ner på någon annans sexuella läggning eller annars deras behov.

Upppenbart så finns det grader och folk som trivs med att ha mer en krydda i sexlivet och inte låtsas om som att något hänt så fort man stigit ur sängen men för mig så skulle det bara kännas som på låtsas. Framför allt så skulle jag inte trivas med att ha det så.

Jo fast det är just det jag menar med grader.
Att det inte nödvändigtvis är en distinkt roll som kan kliver in och ur, utan något man är och något man väljer tillfällen för att utagera, förstår du vad jag menar?

Men visst, everything ain't for everybody.

Jag är själv ganska dominant av min natur, men älskar att bli dominerad i sängen. Kanske just därför. Jag skulle aldrig klara av att vara undergiven utanför det sexuella. Det är jag en alldeles för stark individ för.

Där är jag, kan inte vara bara ug i sängkammaren utan är det hela tiden, hur min man som är dom är mot mig o fostrar o ger mig kärlek där speglar sig sen i vardagen i mitt sätt att vara mot honom..

ugflickan

Jo jag förstår hur du menar. Naturligtvis så är det så att det finns olika grader av det. Vissa trivs med att bestämma det mesta själv men låta den dominante ha ett övergripande inflytande, främst sexuellt, andra med att den dominante detaljstyr allt ifrån kläder, jobb, umgänge, webbsidor som får besökas med mera. Sedan allt däremellan.

För min del så vill jag bestämma så mycket som möjligt, dock inte i den grad att det blir ett heltidsarbete så viss grad av autonomi av bagatellartade saker behövs ändå.

Jag håller med dig där, för mig hade det med blivit ett skådespel om man inte levde efter det i sin vardag. för mig är det en livstill jag skulle trivas med.