• Anonym (Fattig mamma?)

    Vad är barnfattigdom?

    Har följt debatten några veckor nu om barnfattigdommen i sverige. Men förstår inte vilka barn man menar egentligen? Vet att det finns fattiga barn, men också att samhället, bland annat genom sådana här kampanjer, ställer upp så höga normer att även "normalfattiga" barn blir utmålade som "onormala"?


    Har aldrig sett vår familj som "fattig", och tyckt att vi klarat oss rätt bra i vardagaen trots små inkomster. Men nu när jag läst alla dessa artiklar så är det svårt att låta bli att fundera över vilket lidande jag utsätter mina barn för, och jag har fått en enorm ångest över de livsval vi gjort, inte för egen del, då jag trivs väldigt bra med vårt liv, men för det förakt samhället visar barn som inte har ekonomi att nå upp till idealen.


    Vi har två barn, 3 och 6 år, som aldrig varit på någon annan semester än besök hos släktingari sverige några dagar varje år. En gång har stora tjejen varit på djurpark med farmor och en gång har vi tagit med henne till en nöjespark. Handlar enbart begagnade kläder, och lagar all mat själv från grunden, mycket från egna odlingar och skog och mark som tas till vara, men nej, ingen oboy och inget godis - istället bakar vi något själva till lördagsmyset . Inga fritidsintressen, ingen pol eller studsmatta, inga TV-spel och inga specialinredningar till barnrummen. Men jag har aldrig sett oss som fattiga - vi har ju mat på bordet, en hundring över i månaden till dagislutflykter och tid att umgås med varandra, vänner och kompisar. Men visst har jag fått välja många gånger mellan medicin eller vinterkläder, och då har jag alltid valt medicinen, och löst vinterkläderna med begagnade fynd för några kronor.


    Är det verkligen barnfattigdom? Är inte rätten till utlandssmester, godis, mobiltelefoner och nya märkeskläder en norm som samhället satt upp? Blir inte barnen lika lyckliga utan detta?


    För mig är barnfattigdom när man inte har råd med bostad eller mat på bordet, resten är status. Och det är klart att jag gärna hade haft en bättre status i livet, men det är inget jag kan kräva att soc eller kommunen ska bidra med.


     


     

  • Svar på tråden Vad är barnfattigdom?
  • Libbe7
    Anonym (Fattig mamma?) skrev 2011-06-07 13:25:05 följande:

    Jag reagerar för jag tycker verkligen inte vi är fattiga. Och för att vi själva har valt att leva på det sätt vi gör, och jag tror inte det är skadligt varken för oss eller våra barn.


    Men jag tror att andras värderingar och sätt att se på oss kan skada våra barn, och det gör mig så ledsen att de ska behöva lida på grund av vi vuxnas val, för att andra människor inte är mer vidsynta. Hur snäv samhällets mall är blir så tydligt i just den här artikelserien, där man definierar vad som är "normalt" och vad som är "fattigt".


    Istället för utlandssemestrar, nöjesparker och TV-spel så får våra barn en massa annat, som inte många andra barn får, egna djur i massor, egen trädgård, massor av utflykter och äventyr och kojor i skogen mm. Tycker inte man ska behöva jämföra, utan att alla sätt att växa upp, med mat i magen, rena kläder och en massa kärlek ska kunna vara lika bra, oavsett hur mycket man spenderar på sina barn eller inte.


    Men det är ett val som ni har gjort, inte era barn. Än så länge är dom ganska små men det tar inte så lång tid förrän dom ser skillnaderna i skolan och ser vad alla andra har.
    Har man satt barn till världen så tycker jag att dte finns vissa regler att fylla. En av dom är att se till att dom alltid har mat för dagen, hela rena kläder och all den medicin dom behöver. Det är det minsta man kan begöra.
    Att du satt en måttstock på mobil och utlandsresor får vara upp till dig.
  • Anonym

    Barnfattigdom är ett politiskt påhitt från vänstern som vill övertyga svenskarna att betala ännu mer i skatt än de gör i dag. det hela handlar om att de som inte arbetar ska ha lika mycket kvar i månaden som den som arbetar. det här är väl det enda landet i Europa där det inte lönar sig att studera och skaffa sig ett bra arbete för då ska man vara "solidarisk" och ge bort allt till de som inte jobbar. Sen att socialbidragen skenar beror ju på att vi har en massiv invandring som faktiskt kostar.

  • Anonym (fd barnfattig)

    ts. jag tycker INTE att ni verkar särskilt fattiga!

    ni har mat på bordet, kläder på kropparna och massor med kärlek!!!

    när jag växte upp så hade mina 2 arbetslösa föräldrar inga pengar till mat periodvis.. dvs man fick höra dessa ord innan man gick till skolan "se till att äta ordentligt i skolan nu för det blir ingen mat när ni kommer hem"...
    ska även tillägga att min mamma rökte dessutom!!!!!
    vi åkte Aldrig på någon semester, men inte led jag för det...

    det som var jobbigast var just att få gå & lägga sig hungrig...
    äta gröt med farinsocker utan mjölk.. te utan socker, "fattigmansbröd" (mjöl&vatten) utan smör...

    kan ju säga som så: idag lever jag med min man o 2 barn i eget hus, bil, o skafferier och frys är FULLProppade med mat!!! KÖPER såååå otroligt mycket mat att vi ofta får kasta massor...
    Det är också sånt sjukt slöseri så att jag skäms!!!
    Jag köper för mkt kläder både till mig själv och barnen!

    För kläder var inte heller något jag fick.... fick låna min mammas......
    Under högstadiet köpte jag kläder för födelsedagspresentspengar och julklappspengar..
    i 9an när våra föräldrar skilt sig, så tjatade jag mig till barnbidraget, vilket mamma till slut gick med på..
    och då köpte jag KLÄDER.....
    (då hade mamma även fått fast jobb ska tilläggas).. men mat fanns det fortfarande inte hemma......

    ts, så länge dina barn är mätta, och får ha kläder på sig och massor med kärlek från er, så kommer de Aldrig att känna att något saknas!

    det blir vad man gör det till!!!! och min mamma skötte inte den biten särskilt bra.. varken på kärleksfronten eller den ekonomiska biten.... (idag är hon närmare 50, skuldsanerad men har på nytt dragit på sig massa lån osv, hon bor ensam men måste ändå jobba extra för att kunna betala för sig!!!! o då har hon en årsinkomst på straxt över 300 000!!!)

    jag tycker det är galet störande att de pratas om barnfattigdom hit&dit... stackars barn som inte får en iphone eller levi's jeans, inte en ny cykel, inga semestrar utomlands varje sommar! vad ska det bli av alla dessa stackare som får lida sååå?!

    man kan ju fråga sig vad föräldrarna i sin tur gjort, vars barn kräver så pass mycket materiella ting?!
    och mår dåligt för att de inte får det som "alla andra har"???

    jag var själv sådan, och min mamma - innan arbetslösheten, gav oss oftast det vi ville ha, vi fick massor .. jämt!

    men för mig, vi är inte rika på något vis, men vi har så vi klarar oss.
    barnen får nya kläder, vi har nya kläder - men jag handlar HELLRE på HM än Polarn o Pyret liksom..
    vi har mat på bordet varje dag, frukost,lunch,mellis och middag!
    när jag var liten  åt vi bara frukost&middag!!!! antagligen ¨åt jag nån macka - om det fanns, däremellan (pratar nu om helger&lov)....

    jag lider ändå med de föräldrar som är arbetslösa och gör allt för sina barn!
    sådana som inte röker osv.. utan verkligen ser till att deras egna barn går FÖRE sig själva..!!!
    visst vill man kunna åka på semester, men jag tycker Inte det behöver vara utomlands - det blir som sagt vad man gör det till....

    ts,du verkar vara en jättebra förälder och jag tycker inte du ska  fundera över om ni är fattiga eller ej, för det verkar ni inte vara!!!!

    nu blev det mycket svammel här......

    men barnfattigdom för mig är när man inte ens har råd att ge sina barn tillräckligt med mat! inga kläder (oavsett skick!) och framförallt ingen bostad!!!!

  • Indianica

    Att en sexåring i sitt liv en gång varit på djurpark och en gång på nöjespark tycker jag kanske låter lite torftigt. Jag är ingen varm anhängare av utlandsresor, värmen kan snarare vara jobbig för små barn. Däremot tror jag att upplevelser i form av djurparksbesök, museibesök, badlandsbesök, biobesök, cirkusbesök osv kan vara viktigt för barn, för att få en guldkant på vardagen, dessutom utvecklar de en allmänbildning. Likaså viktigt att de får utveckla ett fritidsintresse åtminstone.

    Visst kan barn nöja sig med mindre. De är ofta anpassningsbara. Men frågan är varför ni inte gör mer med barnen, är det för att det kostar pengar och ni absolut inte har råd eller för att ni är ointresserade eller bara ovilliga att betala för det?

    Observera att jag nu inte säger att man inte kan göra gratisaktiviteter. Att vistas i skog och mark är jättebra, men jag tror barn uppskattar annat också, särskilt när de blir lite större. Mat på bordet är viktigt, men när man har mat på bordet, har man cokså andra (kulturella) behov att fylla.

  • MickeN1973

    Fattigdom hänger oftast ihop med ekonomisk-stress:
    Hur ska jag få pengar till hyran, hur ska jag få pengarna att räcka.

    Du TS har däremot valt att leva som ni gör , ni har valt att lägga era pengar på företaget.

    Men som du själva säger kan du närsomhelst sälja firman och få 10 milijoner.

    Jag tvivlar på att det är så himla många andra föräldrar som har den möjligheten.  

  • Anonym (arg)
    Anonym skrev 2011-06-08 08:51:31 följande:
    Barnfattigdom är ett politiskt påhitt från vänstern som vill övertyga svenskarna att betala ännu mer i skatt än de gör i dag. det hela handlar om att de som inte arbetar ska ha lika mycket kvar i månaden som den som arbetar. det här är väl det enda landet i Europa där det inte lönar sig att studera och skaffa sig ett bra arbete för då ska man vara "solidarisk" och ge bort allt till de som inte jobbar. Sen att socialbidragen skenar beror ju på att vi har en massiv invandring som faktiskt kostar.
  • Milkina cerka

    Konsumera mera(mest?) så blir du lycklig(lyckligast?).. så upplever jag att det är för väldigt många, tråkigt nog.
    Vi skulle säkert ses som fattiga av en del om de visste vad vi lever på för summor/mån. m e n  för vår del fungerar det ännu, vi prioriterar(som du skrev i #40 Ts) det v i tycker är viktigt.
    Viktigt för oss har varit att barnen sluppit dagis, slipper fritids och får tid hemma i lugn och ro så länge de verkar behöva det. Så n i  är inte ensamma, och jag håller med om att det är synd att andra ska "sätta ettikett" på oss som inte väljer det vanliga villa, vovve, heltidsarbetande föräldrar stuket oavsett vilka a n d r a  val det är vi gjort.

    Så stå på dig, TS, tillsammans kan vi "alternativa" gära skillnad!


    *´¨`*Se! Kvällningen kommer purpurmjuk för att i höjden lyfta stjärnehimlens duk*´¨`*
  • MadHatter
    MickeN1973 skrev 2011-06-08 09:32:38 följande:
    Fattigdom hänger oftast ihop med ekonomisk-stress:
    Hur ska jag få pengar till hyran, hur ska jag få pengarna att räcka.

    Du TS har däremot valt att leva som ni gör , ni har valt att lägga era pengar på företaget.

    Men som du själva säger kan du närsomhelst sälja firman och få 10 milijoner.

    Jag tvivlar på att det är så himla många andra föräldrar som har den möjligheten.  
  • Satisfaction

    Det är stor skillnad på att välja en livsstil som kanske räknas som fattig och att leva i en evig ovisshet ifall ekonomi ska gå ihop.

    Den s k självvalda fattiga kan ofta argumentera för sitt medvetna val och därmed (förhoppningsvis) ge sina barn ett annat självförtroende än barnen till föräldrar som inte valt sin situation. (Men akta er, det är inte alls säkert att barnen uppskattar er livstil den dagen de ser tillbaka på sin barndom)

    Själv lever jag nog som s k fattig, men jag har självförtroende och det finns back-up inom familjen, vi har sommarhus vid kusten och bor i en stadsdel med flera s k medvetna familjer. Mitt barn är omgivet av både svennar och alternativa familjer, han ser möjligheter och alternativ. Så även om jag inte valt min situation så har vi det bra. Dessutom är jag noga med att erbjuda delar ur bägge världar, både begagnat och nytt, både pick-nick och chipskväll mm.

    Jag kan inte jämföra mig med en familj som verkligen är fattig på obestämd tid och där barnen i den familjen känner sig utanför p g a familjens situation, jag kan heller inte jämföra mig med barn som växer upp i segregerade områden med hög andel socialbidragstagare, hög arbetslöshet, kriminalitet mm.  Att göra det skulle vara ett hån mot dessa stackar barn - även om vår ekonomi ser likadan ut. 

    Jag tycker att endel här nästan briljerar med sin s k fattigdom. Ja, statisttik blir oftast fyrkantig, men bara för att någon lyckas leva på biodynamiskt i en skokartong så betyder det inte att andra familjer klarar det. 

     

  • Queenie70
    Satisfaction skrev 2011-06-08 12:15:46 följande:
    Det är stor skillnad på att välja en livsstil som kanske räknas som fattig och att leva i en evig ovisshet ifall ekonomi ska gå ihop.

    Den s k självvalda fattiga kan ofta argumentera för sitt medvetna val och därmed (förhoppningsvis) ge sina barn ett annat självförtroende än barnen till föräldrar som inte valt sin situation. (Men akta er, det är inte alls säkert att barnen uppskattar er livstil den dagen de ser tillbaka på sin barndom)

    Själv lever jag nog som s k fattig, men jag har självförtroende och det finns back-up inom familjen, vi har sommarhus vid kusten och bor i en stadsdel med flera s k medvetna familjer. Mitt barn är omgivet av både svennar och alternativa familjer, han ser möjligheter och alternativ. Så även om jag inte valt min situation så har vi det bra. Dessutom är jag noga med att erbjuda delar ur bägge världar, både begagnat och nytt, både pick-nick och chipskväll mm.

    Jag kan inte jämföra mig med en familj som verkligen är fattig på obestämd tid och där barnen i den familjen känner sig utanför p g a familjens situation, jag kan heller inte jämföra mig med barn som växer upp i segregerade områden med hög andel socialbidragstagare, hög arbetslöshet, kriminalitet mm.  Att göra det skulle vara ett hån mot dessa stackar barn - även om vår ekonomi ser likadan ut. 

    Jag tycker att endel här nästan briljerar med sin s k fattigdom. Ja, statisttik blir oftast fyrkantig, men bara för att någon lyckas leva på biodynamiskt i en skokartong så betyder det inte att andra familjer klarar det. 

     
    Ja, jag börjar faktiskt också tycka att TS är lite stötande....Lite som att stå framför nån som svälter och nypa sig i skinnet och säga att man är så tjock på nåt vis. TS situation går på intet vis att jämföra med någon som inte alls har samma val att göra angående sin livsstil som TS har.
Svar på tråden Vad är barnfattigdom?