God doesn´t make mistakes

I denna diskussion ställer jag dig den enkla, raka frågan; vem ska då bestämma?

Det är väl ändå en erfarenhet att hon har varit gravid och valt att avbryta? Situationen var ju ytterst verklig för henne då. Att hon gjorde ett annat val än vad kanske du skulle gjort, utesluter det henne från de tänkande kännande människorna?

Det talas om att mångfald berikar, men det är sällan mångfald i motsatta åsikter som efterfrågas.
 "Vi gillar olika" om vi gillar samma olika?   

Om du menar att föräldern/rarna känner så inom tiden för en enl. lag laglig abort, ja.
Då kan det ju inte ifrågasättas.

I det enskillda fallet är slutordets den gravida kvinnans.
så länge fri-abort-veckorna pågår. Hon avgör.
Valen som görs i de enskillda fallen påverkas dock
naturligtivs av tex hennes och faderns etiska
tankar ( de kan ju diskutera med varandra)
och även andra omständigheter.
Har då de närmast berörda enmer restriktiv
inställing till aborter är sannolikheten mindre
att det blir abort än om de har en helt annan
inställning.

Och vad var det jag skrev?

Tror det var att kvinnan själv fattar beslut. I ett beslut ingår att man funderar, diskuterar och grunnar för de flesta. Är man med i Livets Ord kanske man fattar ett annat beslut än till exempel jag.   

Vad är det som behöver missioneras om i detta?  

Men det är också där du gör misstaget, att ta dina känslor för ditt barn och applicerar dem i en diskussion kring fosterdiagnostik, något som inte har med födda personer att göra! Det är svårt att avskilja sig från sin personliga känslor jag vet, men de hör i mina ögon inte in i diskussionen just för att man blir så lätt sårad eller partisk av fel orsak. Och än en gång, mitt syfte har INTE varit att såra någon eller göra det till något personligt påhopp för de som har barn med funktionsnedsättningar.

Sen var man får sina erfarenheter ifrån eller inte, är upp till var och en. Min farmor som jag sett mer som en mamma för mig än min biologiska mor, förvandlades under 15års tid från en glad kvinna som kunde göra pannkakstårta och torka sig själv i rumpan, till ett kolli med noll kontroll över sig själv, sina muskler, rörelser och tal för att sedan dö. Det är inte ett öde jag önskar någon att behöva genomgå, varken från start eller att det kommer krypande, men det är lättare att hindra/förhindra att någon behöver födas med de förutsättningarna. Jag försöker ha en human synvinkel på ättestupan utöver den socioekonomiska biten och egna känslor/andras känslor.

Du menar med andra ord att alla borde dela din tro och bli kristna?

I USA finns det kristna som går så långt att de mördar abortläkare. Etiken hos dessa kan vara ganska svår att greppa.

Jag svarade bara på din fråga och tydliggjorde att
värderingar hos de enskillda är med i vågskålen
vid beslut. Det är värderingar jag vill disuktera.

Jag har "missionerat" med åsikten att jag
är glad att de med DS imin omgivning har fått födas
och försökt tala för sådana foster,  uppmuntra
till att värdera dem högt ,uttryckt åsikten
att jag stöder när  människor med sådant handikapp
 får födas.

Kan ändå inte komma ifrån att jag tror det är stor skillnad på synsätt  o m man redan h a r ett barn med särskilda behov e l l e r  om man v a l t  b o r t  ett sådant barn.

Kan inte hjälpa det, men åsikter som innefattar att döda någon som inte kan försvara sig och inte har några rättigheter gör mig ganska ledsen, oavsett hur mycket man ska gilla olika.