Sarah f skrev 2011-09-08 20:31:46 följande:
Vad är selektiv fosterdiagnostik? Hur kan den vara allmän när vissa saker inte går att diagnosticera via de verktyg vi har idag?
Man får ett svar på ALLA diagnoser man kan testa för.
DU vill ha selektiv diagnostik genom att utesluta DS. År din selektivitet den som är rätt?
Jag väntade på dig som första svar.. =)
Du läser min blogg så där har jag rett ut begreppen lite mera. Tar den inte här.
Du kallar mig trångsynt. Jag ber dig bara gå utanför dina ramar med min frågeställnig. Men du vägrar! Det om något är trångsynthet. Jag ber dig lämna foster utanför och koncentrera dig på diagnosen DS och dom levande människorna som har DS. Men du vägrar. Jag ber dig syna lagar. Men du vägrar. Du vägrar en del till men det räcker så.
Du återkommer ideligen till ofödda foster och
dina rättigheter... osv osv.. En dörr har slagit igen hos dig.
Du frågade"
När vi svarar på ett sätt som inte motsvarar dina önskemål, talar du om att vi är rigida och rädda. Vill du ha ett svar på vad vi tycker eller inte? Är mina frågor för svåra? "
Nej, dom är inte svåra alls. Ja, jag vill ha svar på det jag frågar om..Men faktum är ju att du faktiskt inte svarar på frågan överhuvudtaget så dina svar motsvarar inte mina önskemål. Helt rätt. Du svävar ut på annat.
Starta gärna en ny tråd.. så får du mina svar på det du vill ha svar på om jag finner tråden intressant.
ALLMÄNT NU
Jag tycker den här för och emot diskussionen mot tex DS selektering är faktiskt ganska tråkig. Alltid samma argument hit än dit. Jag ville ta detta ur ett annat perspektiv. Att utgå från dom existerande DS personerna. INTE DS foster. INTE om foster har ett värde. INTE om personliga val.
Jag har pratat med vårdpersonal som sysslar med dom här sakerna på daglig basis. Dom måste ju göra detta även om deras personliga åsikt går i mina tankebanor. Dom får inte blanda in dom åsikterna det minsta i sitt arbete. Jag vet ju att vissa av mina åsikter delas av dom som gör dom här testerna på mammor.
Min fråga utmanar ert samvete rejält. Jag ser att någras försvarsmekanismer slår igång med full kraft. Det är därför jag inte får svar överhuvudtaget av er. Det kanske fanns en risk att jag har en liten poäng med vad jag säger. Den poängen vill ni inte riskera att planteras inom er.. inte ens det minsta lilla. För ni vet ju att samvetet är en grym jävel att tampas med. Det kanske innebär att ni måste ta ställning på nytt. Ni vill ha kvar alla era argument i frågan. Jag riskerade också någonting med frågan. Det kunde ju komma argument som jag faktiskt inte kan bortse ifrån. Jag känner mig stabil i mina åsikter.. Därför vågade jag utmana er. Men jag får känslan av att det kanske inte är så för vissa av er. För att skydda era intressen så stänger ni dörren helt. Hade man en genuin känsla inom sig.. Samvetet igen. Då hade man nog kunnat ta den här diskussionen.
Att tänka objektivt är viktigt för att kunna föra en vettig diskussion. Jag har fått några "svar" på min fråga. som lyder "Nej, dom kränks inte" Ingenting mera. Ingen motivering alls. Då har man gått snabbt på frågan för att stänga dörren igen. Att jag ger er exempel på levande personer med DS. Länkar till Sidan hennes.. så kallades jag för patetisk.och att jag gav tjuvnyp. Varför var det så? Ville man
inte se en mycket välfungerande tjej med DS. Som är författare. Tredje boken är på G. Som faktiskt har betyg i ämnen på gymnasienivå.. som inte är utvecklingsstörd. Klart att det raserar en massa i dom åsikter.. attityder och motargument mot just DS.. dom som man vill hålla benhårt på.
"Vill man inte att en bil ska gå framåt så vill man inte SE att den faktiskt går framåt"
Den dagen vissa av er kan ser längre än eran nästipp. Då kan vi ta den här diskussionen igen. (Gäller givetvis inte alla men några) Sen var den här tråden inte befolkad av så många faktiskt .. Samma få människor återkom hela tiden och ingenting nytt framkom.
Det är helt OK att säga att man inte har funderat i dom banorna. Det innebär ju inte att man ger mig rätt per automatik.
Nu drar jag mig bort från tråden. Den gav mig absolut ingenting mera än en insikt att frågan var en mycket svår etiskt fråga att besvara. Ni kan ju fortsätta i en evighet. Nu kan ni prata om mina ord till er i några dagar.. så får ni någonting att pyssla med =) Vill ni seriöst ta min frågeställning så är ni välkomna att ta det i detta inlägg.
http://puffeltufflan.wordpress.com/2011/09/07/vi-fordummar-oss-sjalva/
Ha det gott!!
ROISIN 21:49... Nej, du har bara svarat utifrån DIG och dina rättigheter som lagern ser ut NU. Inte från dom levande DS personerna alls. Du drog ner mig på Individnivå på "kvinnornas" sida hela tiden. Vad säger du till en person med DS som säger att han blir kränkt? "Nejdå.. du blir inte kränkt alls.. vi har lag på detta"
En kvinna gav ju faktiskt exempel här i tråden idag på att just så känner några som hon känner.. Det är sagt i något program också i SVT .. Där en person med DS sa faktiskt så.. Tar du INGEN hänsyn till att
kränkningen faktiskt upplevs?? Är det bara ditt eget EGO som gäller?? Vad som är moraliskt rätt eller riktigt skiter du i "Vi har ju lagar och rättigheter" Vad DS personen tycker struntar du i. Är dom mindre värda så deras kränkningar inte tas på allvar??
Det var frågor. Men du behöver inte svara mig. Jag anar redan vad som kommer.