Dancia skrev 2012-05-10 11:53:15 följande:
Usc...förstår att det känns stressigt med alla tentor :(.
Jag känner snarare tvärtom....att det ska bli så skönt när bebisen kommit för då kanske man äntligen får sova lite :). Just nu sover jag mellan 1-3 timmar per natt och det är mycket mindre än vad jag får sova med en bebis. Längtar efter att kunna gå på promenader och få normala toarutiner igen, SLUTA MÅ ILLA är något jag längtar efter enormt! Så jag upplever det 1000 gånger jobbigare att vara gravid än att ta hand om en bebis, men visserligen har jag haft ganska lätta bebisar och mycket stöd från mannen med att få tid till amning o.s.v. Nu kommer han ju vara hemma hela sommaren också :).
Däremot vet jag att det är fullt normalt att känna som du gör. Speciellt om man fått sova väldigt dåligt o.s.v. med de första barnen. Men förhoppningsvis kanske du får en bebis som älskar att sova och bara vill äta var tredje timme denna gången ;).
Det "konstiga" är ju att min dotter var världens solstråle. Sov 7h/natt (tills jag började skolan, men det är en annan historia), amningen funkade problemfritt och jag hade lagom med mjölk tills jag slutade amma (efter ett år) behövde aldrig krångla med ersättning, var nästan aldrig sjuk (där vet jag att det kommer vara annorlunda denna gång dock!), hon var aldrig ledsen över magknip eller liknande osv. osv.
Vet inte varför jag oroar mig så egentligen, kanske för att alla de runt omkring mig som fått bebisar nu det senaste (förutom min syster) har fått bebisar som har/haft kolik, svåra allergier, "krävande" m.m. Kan man verkligen ha sådan tur att man får två lätta bebisar? Kommer jag kunna knyta an lika bra till bebisen som ill storasyster?!