Ensortsmamma skrev 2012-05-22 15:26:09 följande:
Åh man blir alldeles pirrig i kroppen när man hör om alla som är på gång och ni som redan fött.
Jag längtar som en tok efter bebis nu, men tänk vilken omställning de blir. Iallafall för oss som nu har kämpat så efter att Maja dog och föddes. Jag har nog inte fattat att de verkligen kommer en bebis denna gång och helt ärligt så vågar man inte hoppas fullt ut heller. Men de jag tänkte säga va att vi är lite dåliga på att ta vara på vår tid som gravida, de är ju ändå bara 9 mån. ( säger jag som gör allt för att få ut bebis) men iallafall så tror jag att man nånstans kommer att sakna magen lite sen när bebis gallskrikit konstant i flera timmar..
Så passa på att mys med ers magar den sista tiden som är kvar ( även om de är sjukt tungt, varmt och skit jobbigt) :)
Jag läste din historia om Maja och blev alldeles tårögd det var så sorgligt att läsa samtidigt som det är så roligt att du snart får din dröm uppfylld!
Jag trodde först att något hände barnet i magen som det för ett fåtal kan göra men sen när jag läste att det hände en olycka så kändes det ju ännu sorgligare... men som sagt NU ska du få bli mamma igen och få din efterlängtade bebis. :).
Jag känner lite liknande oro trots att jag inte förlorat ett barn...jag får lite dumma tankar där jag undrar om jag verkligen ska få ett friskt, levande barn...sen känner man sig dum å tänker "det är väl klart"! Eller?
Kanske för att jag inte trodde att jag kunde få barn då det tog 2 år att bli gravid. Det var som att man sörjde hela andra året..å sen plötsligt hände det! Men man är fortfarande orolig...vill att veckorna ska gå så man får sitt barn å slipper denna ovisshet..å får se att allt är ok. Samtidigt är man oroad över förlossningen oxå :P.
Men bara barnet mår bra så får man väl stå ut med smärtan...