Augustibebis 2012

Är som några av er andra supertrött nu, blir helt borta ibland på dagarna. Igårkväll på jobbet hade jag bara sjukskrivning i huvudet, hade hemsk foglossning, helt yr i huvudet för blodtrycket som bara blir lägre och "värmevallningar". Tunga lyft och att springa fram och tillbaks i korridorerna på det tar kål på mig nu känner jag. Ändå vill jag verkligen jobba som det är tänkt till mitten av juni, men inte till varje pris liksom.

Sen har vagnen kommit! Fick sms idag. Vill bara ta hem den & känna på den men det är ju rätt onödigt såhär tidigt, så det får vänta till slutet på juli nån gång.

Fick också hem papper från FK idag, där arbetsgivaren ska fylla i inkomst och hur mycket man jobbat. Grejen är ju att jag har två jobb, ett fast och ett extra, extrajobbet har jag haft sedan januari förra året så det ska ju räknas med i SGI. Då måste jag väl ha två papper så att chefen på extrajobbet också kan fylla i hur mycket jag jobbat och tjänat där? Är bara rädd att det inte blir riktigt och att inte allt blir medräknat när jag jobbat så pass mycket.

  

Ja man skulle väl informerat om det innan egentligen Men jag har fått för mig att man skulle skriva i årsinkomsten från föregående år. Men visst borde jag bara kunna ta en kopia på papperet jag har?

En tanke/undran har slagit mig. 

Hur går det till rent praktiskt med pappan och ledighet från jobb när det är födabarn-dags? Om man åker in till förlossningen mitt i veckan och han såklart ska vara med, hur tar han "ledigt" från jobbet? Går det på hans föräldradagar? Sen har han väl rätt till 10 dagar att vara hemma i början? Behöver man på nåt sätt "ansöka" om det i förväg (nu kan man ju inte säga nåt exakt datum då) eller tar man det bara när det kommer, ringer till arbetsgivaren och säger att nu har man fått barn och blir hemma i två veckor?

Ah tack för info, nej hans chef är inte så hemsk så jag tror nog inte det blir några problem

Jag har läst lite om det där nya med dubbeldagarna, kanske stämmer det som stövelkatten säger; att det är utöver de tio dagarna? Är så dåligt insatt.

Men behöver pappan skicka in papper och sådant till FK redan nu, för att de ska räkna ut hans ersättning och för att det ska vara klart när det är dags liksom?      

Har också mycket sammandragningar! Ibland flera i timmen och magen blir steeenhård och spänd. Lite obehagligt men det gör inte direkt ont.

Hej på er!

Är hemkommen efter en långhelg i Norge med sambo och min familj, vi har stuga där och har haft släktträff med alla mammas norska kusiner och kusinbarn, sammanlagt 60 stycken. Har haft mysigt utan TV och dator, mindre mysigt utan dusch och utedass istället för riktig toalett Skönt att vara hemma igen!

Har skummat igenom sista sidorna. Angående namn är det lika här, jag kommer med massa förslag och sambon säger nej till alla men kommer inte på några egna. Dooock är det ett enda som vi båda enats om så nu känns det som att hon heter så, sambon kallar henne för det redan.

Såg att någon/några fler har blivit trötta igen, jag med. Även om jag sover jättebra så blir jag så SJUKT trött efter 17-tiden på eftermiddagen. Det har känts lite tråkigt nu under minisemestern när de andra (sambon, min syster + sambo och föräldrarna) har velat sitta uppe läääänge på kvällarna och spelat spel och dricka öl & vin, och jag ville gå och lägga mig redan nio, haha. De höll mig uppe till midnatt igår kväll och det slutade med att jag fick nåt gravidhormonellt/utmattad-utbrott och nästan började grina och gick och la mig

Hur högt känner ni andra livmodern nu? Jag är i v. 25 (24+3) nu och tycker att jag känner den så högt upp, runt 5 cm ovanför naveln? Om jag nu känner rätt, men ligger jag på rygg och känner så är det hårt nästan hela vägen upp. Ska till bm den 12 så det ska bli spännande att se hur sf-måttet ligger till.

Svipp; Sigrid eller Svea röstar jag på!  

Nu måste jag höra med er, jag känner att det funkar inte att jobba längre på mitt jobb som vårdbiträde. Känner nästan ingen foglossning alls när jag är ledig/tar det lugnt, men redan efter två-tre timmar på jobbet med tunga lyft  har jag så ont så jag knappt kan resa mig om jag suttit ner. Haltar fram efter jobbdagen och det känns som att någon skulle stått och hoppat bak på svanskotan. Ska härda ut den här veckan och ringa bm i nästa vecka tänkte jag. Men hur går det till? Ordnar hon läkartid eller gäller det först att gå till sjukgymnast och försöka med hjälpmedel innan man träffar läkare för ev sjukskrivning?

Sen är ju grejen så att jag under ett år jobbat extra som läkarsekreterare, typ 2 dagar i veckan och DET jobbet klarar jag ju av, det är ju så pass stillasittande. Det är planerat att jag ska jobba där nu under maj och förmodligen juni också. Frågan är om jag FÅR jobba där om jag är sjukskriven från mitt fasta jobb på 58%?  

Det borde ju gälla lite samma som när man går på gravpenning, då sa FK att jag får gå på gravpenning från mitt fasta jobb och fortsätta med mitt extrajobb samtidigt så länge jag inte jobbar mer än vad jag brukat där. 

Har mejlat FK och frågat men det kan ju dröja till nästa vecka innan svar, tänkte höra om någon vet Det oroar mig lite om jag skulle bli sjukskriven, inte få jobba på extrajobbet och bara få ersättning från min tjänst på 58%, det blir ju typ ingenting...       

Gadget; har precis lika, fast bara idag. Igår rörde hon sig så hela magen vågade åt alla håll, men idag har det varit lugnt t om. när jag suttit ner och då brukar hon köra igång. Men jag känner också småbuffar mer inåt/neråt, mot urinblåsan eller nästan tarmarna. Sen vet jag inte om det var hicka jag kände för första gången, som hårda små ryckningar därinne som tydligt kändes utanpå magen också.

Man blir ju orolig men det är nog ingen fara, har haft såhär förut och antar att bebisen bara vänt sig knasigt därinne så man inte känner sparkarna lika tydligt.   

Känner mig också enorm, och fyra gånger fick jag höra "tjockis" av olika kollegor på ena jobbet idag. Jag har ingenting emot att folk kommenterar MAGEN men när de säger "hej tjockis" så ser jag det som att dom menar hela mig och inte magen... sen när blev det okej att kalla någon tjockis? De menar säkert magen men när man känner själv att man lagt på sig på både lår, armar och rumpa också så är det inte kul.

Sen har jag fått någon nojja över att jag ska få en jättebebis. Läst exempel på en 6,5 kilos och även om det inte är så troligt så blir jag rädd att den ska bli jättestor. Förstå mig rätt, självklart är det viktigast att bebisen är frisk och hellre lite att ta av än att den ska vara alldeles för liten såklart. Mår lite dåligt av att jag tänker såhär men grubblar på det nästan varje dag...

Vi kommer också att ha bebisen i vårt sovrum, annat känns liksom otänkbart. Blir det inte i vår säng så blir det i vaggan som kommer stå precis bredvid iallafall första tiden, senare blir det spjälsäng men fortfarande i vårt rum. Nu har ju vi bara en tvåa haha, så vi har inte direkt nåt val, men även om vi bodde i en trea så skulle bebisen sova med oss säkert  det första året.       

Skönt att se att fler känner lika inför tjockis-snacket! Jag har fått höra allt från "du blir då bara tjockare och tjockare" till "man ser att du väntar en ficka när du är så stor ut mot sidorna, väntar man pojke får man bara mage". Och det är av både läkare och övriga behandlare inom psykiatrin så man tycker ju att åtminstone dom borde vara liiite smidigare

Var så arg igår så jag övervägde att skriva ett allmänt f-ck off-meddelande på facebook till den som ens övervägde att kalla mig tjockis en gång till. Sansade mig som tur var och hoppar nog över det, haha.