Augustibebis 2012
Ang tips:
När jag läste till Doula så pratade vi om olika sätt att hantera smärtan, och en sak hon starkt rekomendera var dykmetoden, så läs på om den :) Jag kommer helt klart försöka använda mig av den denna gången...
Denna förlossningen kommer jag ha med min syster som stöd, och för det ska bli en kul grej, min sista förlossning till hennes gudbarn, jag tvivlar inte alls på mig själv för att föda barn men jag vet att det är tufft som anhörig och bära det lasset... Vi som föder är fulla av hormoner som gör att vi orkar föda, medans pappan kan vara där i fleeeera timmar och det blir tungt för han med, både psykiskt och fysiskt...
När jag var med på en förlossning som stöd så var jag så glad att hon hade med sin mamma för det betyde att jag kunde vila lite mellan varven så man orkade vara ett bra stöd...
Jag kan av egen erfarenhet säga att man har nog tyvärr aldrig några garantier när det gäller ens barn för all framtid.. Satt och snacka med en vän om detta häromdagen och dom första 12 veckorna är man orolig för missfall, sen stundas det ul och då går man och tänker på att hoppas allt är bra, sen börjar man analysera rörelserna i magen och blir orolig om det inte är som det bruka hela tiden, sen när bebis är ute är men rädd för psd och när den biten är över är man orolig för barnen trillar och slår sig eller blir sjuka osv hahaha ja detta kallar jag moderskärlek
Man ska ju inte låta det påverka ens vardag men man tänker ju på det
Ens barn är ju ens allt ![]()

Jag hoppas hon kommer in snart och skriver, det blev urakut snitt i vecka 28+5 tror jag det var..