-
Ja jag försöker tänka att det inte ska psyka mig och leva på som vanligt, men snaaaaart ska jag kunna kämpa tillbaka min kropp...isaochbel skrev 2012-06-08 08:36:03 följande:Jag har samma "problem". fast 3 kg från 100 :/ som jag skrivit tidigare så har jag läst att kroppen strävar hela tiden efter att gå upp till den högsta vikten man haft. I mitt fall äter jag faktiskt väldigt bra får jag säga visst slinker det ner något onyttigt någon gång i veckan men inte i de mängder som det gjorde förra graviditeten slutade by the way på 118kg på förlossningen. Bestämde igår att jag inte ska hänga upp mig på vikten för mycket eftersom det gör mig grymt deprimerad!! Så jag fortsätter tänka på vad jag äter men hänger inte upp mig på att låren och höfterna är gigantiska. Ser ut som dig i kroppen nu om man tittar i bildtråden. Mina mammabyxor jag köpte i v 14 "passar" (jag tvingar mig på dem) fortfarande och det lever jag på ;o) Vi får som sagt peppa varandra när bebisarna är ute!!!!!!!! -
Tack för pepp tjejer, det värmer...
Känns verkligen som en skitdag idag, trots att skattepengar kom igår är dom borta lika fort, vågen skenar iväg, folk som snackar skit till folk som inte vet ett skit, folk som inte kan bilda sig en egen uppfattning om saker och ting... Sugen på att köpa hus men vet ej om ett lån skulle beviljas och ja en massa tankar som snurrar i huvudet... Bajsdag...
-
Absolut att det kan vara en del av slemproppen, men det behöver absolut inte betyda ngt...
När min slempropp lossna så lossna den i samband med förlossningens start och den kom i massor och var jätteslemmig, hela trosan var full och det kändes som jag kunde torka mig i all evighet, genomskinlig och vattning eller genomskinlig och slemmig... Efter några värkar så kom det lite blodstrimmor i det... J
ag hade också lite delar av slemproppen som lossna flera veckor innan, men när den kom så kom den med dunder och brak...
-
Min bm frågar varje gång vad jag väger... Dock så bryr hon sig inte (inte denna gången) eftersom hon fått se med egna ögon att jag kan faktiskt gå ner kilona igen hahaha.... Tycker det är ganska bra att det står i papperna om min vikt om ifall att det skulle hända ngt akut på förlossning.... Kan vara bra för dom o veta om man skulle behöva bli akut opererad eller ngt...
-
Mina ena pojke vägde 4120 och va 51 cm och jag hade nog 56 till han vägde ca 5 kg och var ca 60 lång.... Så får du en lååång 5 kilos bebis så finns ju möjligheten men i början så är kroppen ganska ihop på bebisarna så jag tror nog att även om bebis skulle vara större så kommer h*n kunna ha 56 ett litet tag iallafallmrsnoname skrev 2012-06-09 19:59:31 följande:Hej tjejer!
Har just gått igenom alla kläder vi köpt å tror nog att vi klarar oss på 50/56 fronten. Har 5 pyjamas, 7 byxor, 2 tröjor, 15 bodys och 8 par strumpor. Vi har också tvättmaskin hemma. Så vad tror ni?
Blev lite nojjig att hon ska va så stor att hon inte kan ha 50/56.... Kan det va så att bebisen e så stor att den har 62 direkt? Eller e jag bara knäpp?
Har ingen koll själv...
-
Tånaglar kan jag måla, dock är det ett jävla meck hahaaha, men härromdagen så låtsades jag att jag var blind i duschen när jag skulle raka lilla vaginan hahaha, ja det gick ju, man fick liksom känna sig fram, dock blev där ett missöde hahaha....
På kvällen bad jag min man massera mina ben och han bara fasiken vilka håriga ben... och jag bara jag vad fan begär du, en sak i taget haha, så igår fick jag raka benen, detta också ett jävla meck men det gick, tur jag hade en pall jag kunde sätta upp benet på
-
Hahahaha ang sex så neeee, vi har fan inte haft sex sen jag plussade... TYVÄRR.... Det är lite komiskt för varje gång vi har kommit igång med sexet efter barnafödsel så har jag blivit på smällen.. Så KONSTIGT nog tar sexet slut när jag är gravid när det är som säkrast att nuppa hahaha....
Det har varit samma i dom andra grav, inget sex men helt ärligt så känner jag absolut inte att det skulle ta på vårt förhållande, varken han eller jag känner för det och vi är överens, inget bråk eller surande....
Det ända som känns lite konstigt är sen när man ska ta tag i det igen, man blir liksom som det är första gången man ska nuppa igen.... Men det är bara att hoppa på hästen igen hahaha
-
Ang babynest så undrar jag varför har man det? Vad ska den göra för nytta?, trots 2 barn sen innan har jag aldrig hört talas om det förrän i denna grav
-
Usch idag är jag trööött som ett as.... Har varit uppe sen 04,30, pinkade och kunde inte somna om, som vanligt... Upp med ungarna, på med kläder och iväg med dom skrikande till dagis (gråa håååår)Sen till bm för vanlig kontroll
v.33+4
Sf-mått 32
hjärtljud: 147
Blodtryck: 119/74
Vikt: Plus 25 kg
Annars var allt bra därinne i magen med lillan, pratade lite om allt möjligt idag, hon går på semester sen så det kändes bra o få ventilera sig lite.... Pratade lite om alla funderingar man har om att man ska bli trebarnsmamma osv..... Hon hinner tillbaka från semestern precis innan jag ska föda
Sen hem försöka vila men då ville vår kära inneboende prata så neeej ingen vila, iväg och hämta barnen på dagis och min 3-åring välkomnar TROTSEN... Han skulle inte gå själv han skulle bäras hem, han skulle inte hem sen när jag satte ner han utan han stack, jag fick försöka springa efter han, han skriker och vill INTE hem....
Ja jag får dra han i armen hem för han sparkar och slår och beteer sig som en lite odräglig fis....
In genom dörren sen står han där i 20 minuter och VRÅLAR för kung och fosterland..... WHY WHY...... Varför finns trotsen VARFÖÖÖÖÖR.. Och varför NU!!!!!
Så nu sitter jag nästan o somnar....
-
Ja det är verkligen sjukt jobbigt.... Min foglossning hade gett med sig men efter gårdagens bravader kom den tillbaka, jaga barn och lyfta en trotsig under tvång är minsann inte det lättaste... Han blir tre i september så jag antar att det är trotsen som kommer smygande eller att han bara var mycket trött, jag hoppas att dagen idag blir BÄTTREEllenbmt skrev 2012-06-11 19:08:50 följande:Ninime-
Här är en trots-drabbad till! Vet precis vad du går igenom! Min tjej gör en fight av allting! Verkligen varenda sak vi pratar om trotsar hon emot och skriker å vevar med armar å ben. Sen har hon börjat rymma med... Mormor var barnvakt igårkväll, då hade hon smitit ut ensam barfota och gått nästan 500m på en grusväg som det kan komma bilar på. Där gick hon för sigsjälv och pratade med någon påhittad vän "smilla" medan min stackars mamma sprang omkring helt livrädd när hon inte fick svar på sina rop! Som du sa "gråa hår"....