förstöra heliga skripter

Vem har påstått att du inte får vara arg? Du får vara hur arg, kränkt eller upprörd du vill.

Poängen är att det i sig inte är ett argument för någonting.

Men man har väl rätt till sina känlsor? Det är ju det jag är ute efter. Inte att andra ska ha rättigheter över dem, och säga att 'du får inte känna dig kränkt', för det är förtryck för mig. Det är jag emot vare sig det gäller känslomässigt eller på annat sätt.

Ingen har påstått att du inte har rätt till dina känslor, däremot behöver vi inte ta hänsyn till dom

Det behöver ni ju inte heller enligt svensk lag, så vad är det egentligen som ni vill nå fram till?

Sen tycker jag väl personligen att åsikten att inte behöva ta hänsyn till andra människor för att det inte spelar någon roll att man avsiktligt sårar osv  inte hör speciellt väl samman med den mänskliga kapaciteten och möjligheten. Jag ser den tankegången som egensinnig och framför allt som indivualistisk. Då tänker man alltid i första hand på sig själv, före andra. Så det ligger i det svenska kulturarvet (i alla fall under senare tid) att ha det tankesättet. Det är inte något som jag personligen strävar efter att efterfölja.

Svensk lag gäller inte i hela världen men även om den gjorde det och alla på jorden hade laglig rätt att häda mot vilken religion de vill så kommer det fortfarande finnas människor som inte respekterar yttrandefriheten

Nej den gör ju inte det.

Kanske för att man inte ser eller förstår vad som är bra med att kränka andra? Egentligen behöver vi inte tänka längre än så?

Att kränka ligger nog inte generellt i människans natur tror jag, utan jag kan faktiskt se det som om det är ett behov som har uppkommit i samband med just en bredare yttrandefrihet. Det kan vara därför jag inte alltid känner för att upphäva yttrandefriheten rakt av.

Nej det är inte tvetydigt och jag driver inte med någon. Han är uppvuxen i afganistan, i en muslimsk familj och praktiserat islam därför han aldrig haft något alternativ. Han läste på universitet i afganistan, träffade på kristendomen, blev nyfiken, studerade kristendomen i all hemlighet, fick åka hem igen efter två år då oroligheterna eskalerade där hans universitet låg, bestämde sig för att fly då han blev frälst och fann sin sanning i kristendomen. Han hade aldrig kunnat gå ut offentligt att han valt kristendomen. Han var redan gift då. Frun kom till Sverige i efterhand. Hon är fortfarande muslim.

Att jag skrev att han aldrig övergett islam var en retorisk kommentar. Jag är själv döpt i svenska kyrkan som spädbarn men jag titulerar mig inte som kristen, känner mig inte som kristen och skulle aldrig säga att jag övergett kristendomen, för jag har aldrig trott på kristendomen. Att påstå att han övergav sin religion har en negativ klang. Men om den inte var rätt för honom är det snarare positivt att han fann något annat som passade honom. 

Det är sorligt att han måste fly från sitt hemland bara för han blev kristen. Han är en otroligt snäll och omtänksam människa. Ändå skulle han med stor sannolikhet dödats om han stannat kvar i afganistan efter att blivit frälst.

Det jag ville komma fram till är att "Jag är kränkt" inte tillför något till en diskussion eftersom det inte är ett argument. OM det vore ett argument så skulle det kanske vara mitt huvudargument i diskussion med folk som är religiösa eftersom jag utan större ansträngning skulle kunna känna mig kränkt över att:
- Bli dömd till helvetet (eller motsvarande) för att sakna tro.
- Att någon överhuvudtaget kommer på tanken att hota en konstnär som ritar vad han vill.
- Att det finns människor som lägger tid och pengar på att försöka visa att sagor och myter skulle vara gudomligt uppenbarade på grund av att en del citat - om de tolkas på "rätt" sätt - kan bekräfta kunskap vi fått vetenskapligt.
- Att folk i en seriös diskussion överhuvud taget anför som argument att "gud" anser det ena eller det andra.

Ja, som sagt. Om att bli kränkt vore ett argument så skulle vi kunna sitta och vara kränkta till korna kommer hem. Om man istället kräver rationella argument i en diskussion kan man ju faktiskt nå konsensus eller åtminstone komma vidare.

Min poäng - för att förtydliga - är alltså att det inte finns något som hindrar dig att blir kränkt bäst du vill men ifall du tycker att min och andras yttrandefrihet ska begränsas på grund av det så är det viktigt att du förstår att i ett samhälle där den typen av kränkningar är förbjudna så lär det vara de religiösa minoriteterna som blir belagda med munkavle först.

Jag gillar idén (och förutsätter att poängen inte är att kränka och såra). Jag tycker den sätter fingret på att det egentligen inte finns något som kränkts. Vad som förstörs är en abstrakt entitet, vilket inte har någon som helst inverkan på andras möjligheter att utnyttja sina fri- och rättigheter.

Men snälla, det handlar inte om detta. Nu får du väl ändå ge dig, hur många gånger ska man förklara för dig? Jag har förklarat redan på en nivå min 3 åring skulle förstå, hur kan du inte förstå? Eller låtsas du bara?