Åhh neeeej! Jag råkade ta fel!

Jag och min kompis va på fest  i en flervåningshus. Vi skulle ner och hämta en väska me kläder som en annan vän kom förbi med lite snabbt och tyckte de va en skitrolig ide att gå ner i trosor och linne som skämt 8vi va lite smått berusade) . Självklar går vi sen in i fel lägenhet. Först säger vi
-har de kommit nytt folk till festen, och tar av oss skorna samt går in till vardagsrummet innan vi inser att det är helt annorlunda möbler och fel våning vi gått av på.

På finlandsfärjorna är hyttdörrarna ibland vidöppna när man går ombord för att städpersonalen lämnat de så.
Självklart går man in i fel hytt och lägger sig och sover. De som skulle ha hytten klev på i åland och kom in i hytten när ja ligger och sover...
Som tur gick dom ner till infon för att reda ut hyttproblemet så jag hann dubbelkolla min biljett se att ja hade fel hytt och snabbt skynda mig till hytten mittemot som va min. Kan tillägga att de va första gången jag åkte finlandsfärja själv.

Gått ut ur H&M med kajal och sminksvampar i handen, utan att betala... kom på de senare då ja undra vad ja höll i.

 

Gjorde drömtårta men istället för florsocker i smörkrämen blev det potatismjöl... Inte någon höjdare!

Har också gjort detdär att jag råkat gå in i fel lägenhet.
Jag var hemma hos mina farmor och farfar i Västerås.
Var ute på gården i några timmar (var väl en 8-9 år) och sprang sen i full fart in igen.
Slängde upp dörren och smällde igen den. Började snöra av mig skorna och ropa något på Kurdiska.
Tittar upp, stannar och glor storögt.
Tror på allvar att min lilla farmor och farfar hunnit tapetsera om och bytt möbler på dom timmarna.
Blommiga fåtöljer, blommiga tapeter, porslin på hyllor och knäppa mattor och tavlor på katter.
Det såg seriöst ut som prof. Umbriges kontor (från Harry Potter, ni vet) och jag kikar in i köket.
Där en gammal tant och farbror med stooooora glasögon stirrar förvånade på mig.
Jag flinar (är turligt nog inte kapabel till skamkänslor) och ursäktar mig.
"Oj, förlåt, jag har nog gått fel. Ursäkta."
Jag tar på mig mina skor och backar försiktigt ut ur lägenheten igen och stänger dörren jäääääätteförsiktigt.
Sen vägrade jag gå ut utan sällskap för jag ville INTE gå fel igen xD

En gång på bio blandade jag ihop min och stolsgrannens läsk i kopphållaren... Jag hade suttit och druckit upp nästan hälften av hans läsk innan jag ställde ner den och han demonstrativt tar upp den och börjar dricka... först tänkte jag "vafan!?" tills jag insåg att min stod på andra sidan... oops...

Jaaa! Glömde!

Skulle göra brittisk julkaka med frukt för ett par år sen och jagade stora sultanrussin. Självklart fick jag tag i stora russin MED KÄRNOR istället! Och dessutom brände jag skiten....fick slänga alltihop för det var vidrigt.

Lite självförtroendedödande när man annars har rykte om sig att vara en utmärkt konditor.

Inte så pinsamt, men lite småkul Var och handlade på Willys med mannen och köpte mängder. När vi packat klart från bandet och gick ut, då hörde vi nån ropa "äggen!"En annan snäll kund kom med dom. Vi gick ut och klämde in alltihop i bilen, och precis när vi hoppar in hör vi någon ropa "äggen!" Den snälla kunden står en bit bort och skrattar. Då står dom jäkla äggen kvar på taket på bilen..

Var inne på åhlens och handlade tillsammans med min man.
Han stod och tittade på cd skrivor och jag på barnkläder.

När jag var klar så gick jag fram till min man, nöp honom i rumpan och viskade honom i örat "men vad är det för en läcker liten sak som står här då?"
När han vänder sig om så ser jag att det inte alls är min man, utan en helt främmande karl.

Ha ha ha något pinsamt.

Inte mitt misstag, men hur man kan uppleva misstaget med lägenheter...

Jag kommer från en småstad och hade precis flyttat till en lite större stad för att plugga. Jag hade ännu inte lärt mig att låsa om mig, men jag lärde fort kan jag lova!

Jag bodde i ett höghus med 2 miniettor per våning, bara 19 kvadrat så möbleringen var oftast ganska lik i alla lägenheter. En natt vaknar jag av att dörren öppnas och någon ramlar in i hallen, sparkar av sig skorna, drar av sig jackan och fortsätter in i rummet. Jag blir så rädd att jag bara trycker mig mot väggen och inte säger ett pip. Personen fortsätter i mörkret och sätter sig på sängen och börjar ta av sig sockarna (antar jag, han böjde sig på det sättet). Jag är fortfarande för chockad för att göra något - men börjar väl inse att detta aldrig kan sluta väl. Det finns en främling i sängen!!! Han lutar sig bakåt och sätter handen rätt  magen på mig, och plötsligt är det mycket självklart att det inte är en våldtäktsman. För han trillar ur sängen och formligen flyger in på toaletten och låser om sig. Ehhh? För att göra det hela ännu värre så hör jag hur han halvhögt påbörjar ett samtal med larmcentralen som går ut på att det finns en inbrottstjuv i hans säng. Jag har lugnat mig och ska precis ta mig dit för att försöka förklara att jag faktiskt är i min lägenhet när det tystnar. Jag uppfattar att han tänt lampan nu (fast det kan han ha gjort innan) och efter några tysta sekunder säger: "Jag vete fan vems lägenhet det här är förresten, jag har ingen kattlåda i duschen". Någon minut senare kliver en rödkindad man ur mitt badrum, tar sina skor i handen och ber om ursäkt innan han försvinner. Senare har jag förstått att han hade motsvarande lägenhet en våning upp... Och jag låser min lägenhetsdörr.