Så ledsen över min möhippa..

Hej ! 

Inte samma problem dock men liten sak ..

Jag tog studenten och inga av mina vänner kom för de var på en annan student (som oxå är mina vänner)
Jag hade bara en vän på min student och min pappa och stora syster och hennes barn.
Min mamma var på min systers student.

Det var ifall kul att se att en kunde komma och jag var ju inte lika artig efter de .. kom på allas student middag eller bara en av deras saker men de kommer karma efter de, de kan jag lova dig.

När de inser att du har skaffat nya vänner och slutar att prata med dig kommer de be om ursäkt KAN jag lova.  

Min möhippa blev inställd eftersom mina "vänner" tyckte att jag var en b*tch som sa till i förväg att jag inte ville dricka sprit (var gravid i femte månaden, men detta var 1990 och då var råden kring graviditet och alkohol inte samma som nu) och vägrade snubbla runt med ögonbindel (igen, femte månaden).

Då var jag "inge rolig" och det blev inget.

Jag gick ut och åt middag istället tillsammans med några något mera sansade skolkamrater och blivande maken.

Maken däremot hade svensexa och blev hemrullad medvetslös i en stulen kundvagn från Åhléns iklädd en orange bläckfiskkostym. Han hade säkert hemskt roligt. Inte för att han kom ihåg mycket av det ...

Tycker egentligen hela traditionen möhippa/svensexa är ganska korkad och omodern. 

Jag hade tre brudtärnor på mitt bröllop ingen brydde sig om att fixa något, de svider än.. har inte kontakt med någon av dom idag. Kommer aldrig ha igen, efter allt jag gjort så kan de inte ens fixa lite vin o bara sammla några och ha kul.. dålig stil.. min man fick inget heller av sina vänner... har inte någon kontakt med dom heller direkt idag.. fy fan för såna..

har bara läst TS. Det kanske ska bli en möhippa till?

En närstående skulle gifta sig och inbjudan till möhippa sändes ut i god tid innan utsatt datum . Men det var några som inte kunde det datumet så de hade en möhippa tre veckor innan "den riktiga" möhippan, där de närmsta vännerna och syskon var med. Gissa om bruden var sur. Vi brukade prata dagligen men hon var jättesur på mig för att jag inte ens kunde ta mig tid att komma på hennes möhippa (hittade på någon lam ursäkt...) Jobbigt att ljuga var det, ville skrika att JAG KOMMER PÅ NÄSTA men desto gladare blev hon när vi överaskade henne med vår möhippa 

Kan tillägga med att en av dom åkt efter vigseln för att hon skulle fira en vän på kvällen fick jag veta..så hon bara drog, den andra stanna inte heller kvällen ut och fick inget stöd alls el hjälp av dom med allt.. som sagt kommer aldrig förlåta dom för detta..

Skulle jag gifta mig nu skulle det knappast bli någon möhippa för mig heller - har svårt att tro det iaf...

För fem år sedan flyttade jag 65 mil från Sthlm till Malmö för att bli sambo. Fick dessutom ganska snart tre barn inom loppet av två år.

Majoriteten av mina "egna" vänner är av naturliga skäl kvar i Sthlm med omnejd. Dem träffar jag numera på sin höjd två/tre gånger om året - dvs när jag åker dit upp med barnen. Endast EN av mina vänner från Sthlm har tagit med sig man & barn ner hit och hälsat på några gånger sedan jag flyttade hit. Ingen av de andra.

Kontakten via telefon är ju inte heller vad den brukade - med först två, sedan tre, småbarn runt benen dagtid,  och därtill hund samt hushållssysslor kvällstid, så finns det inte jättemycket tid till att sitta i telefon precis. Och blir det plötsligt en stund över så orkar man inte... Så mesta kontakten blir korta kommentarer via facebook. Vet att ett par av dem däruppe har tagit illa vid sig av det, trots att jag alltid hör av mig när jag åker upp. Men det är nog mest för att de inte kan sätta sig in i min situation riktigt tror jag, utan tror att jag skiter i dem sedan jag flyttat, vilket ju inte är sant.

Tråkigt att det blivit så, men ingenting att göra åt i nuläget.   

 Av de vänner jag har här nere finns egentligen tre kategorier - kollegor, partners till min sambos vänner, och mammor från samma föräldragrupp/dagis. Alla i dessa tre kategorier är kanontrevliga (de flesta), men ingen av dem är väl någon trolig kandidat till att arrangera en eventuell möhippa precis.

Så jag kommer nog att bli utan den dagen (om) jag gifter mig.  Men jag får väl överleva det med, även om det kommer att kännas tråkigt. Jag vet ju varför det blir så. 

Tråkigt att dina såk vänner inte gjorde sig det otroligt roliga "besväret"! men nu vet du var du har dem och behöver inte anstränga dig nått för dem heller i framtiden!

Jag hade ingen möhippa, eller "fick" ingen möhippa. Mina vänner är lite konstiga faktiskt eller, de är inte så där "tjejiga" som vissa tjejer som ordnar möhippa verkar vara (umhås mest med "vänstertjejer med ett "alternativt leverne"), jag tycker det känns som värsta tjejgrejen. Har aldrig hört om ngn möhippa i bekantaskapskretsen, utan folk bara gifter sig utan dramatik.

Men mina kompisar de är som sagt lite udda och jag förväntade mig ingen möhippa, men gör man det blir man så klart besviken

Kan dock irritera mig lite på folk som uttryckligen lastar över ansvaret på vännerna för att de ska få en rolig fest oavsett om det är möhiippa eller för att man t ex fyller jämnt. Han nu en väninna som fyller 40 kommande år och som sa: Och nu hoppas jag verkligen att ni som är mina vänner visar att ni är något att hänga i granen och skramlar ihop till en utlandsresa eller något sådant" (Ja, hon sa så på allvar!!!). Jga kan ju liksom inte ansvara för att samla ihop alla hennes vänner som jag inet ens känner och börja pressa dem på pengar och idéer. Så, det kan vara ngt likande dilemma i ditt fall också TS? En möhippa ordnas väl oftast av ett sammansvetsat gäng tjejer (och alla tillhör inte ett sådant gäng) eller har jag fel?

Hej TS. Jo, känner mycket väl igen det här. Jag gifte mig för ett år sedan och blev inte uppvaktad alls, inga vettiga eller omtänksamma vänner där heller. Men så förväntade jag mig ingen möhippa. Det är inget man kan kräva av andra att ordna för en. Sen för tre månader sedan gifte sig en annan tjej inom vår vänskapskrets och då minsann blev det värsta tillställningen. Jag blev inte ledsen för ett år sedan när möhippa uteblev men otroligt sårad nu när jag inser hur viktig jag är för dem. Kan tillägga att jag tackade nej utan att redogöra för varför. Det gör ont, kommer att svida ett tag framöver. Men nu vet du var du har dem, hellre det än att gå omkring och vara en bra vän till folk som inte förtjänar ens vänskap. Kram på dig.

Jag har inte fått någon möhippa och jag har gift mig två gånger!