Så ledsen över min möhippa..

WT? Eh nej....

En kille på jobbet fick som svensexeuppgift att lägga ett 1500-bitars pussel med 2/3 himmel,  för att på baksidan hitta tre rebusar, som gav ledtrådar till lösningen av några trippelintegraler han fått i posten som blev GPS- koordinaterna till adressen där festen var.

Jag tror snarast att 99.5% av befolkningen är för underbegåvad för att klara hans svensexa.

Vår ena tjejkompis fick bevisa att hon förtjänade sin man genom att skriva en dikt till honom med korrekt versmått. lösa tre IQ-pyssel på fyllan och sen pinup-fotografering på det.

(Hon är kultur/teatermänska och älskade det )

Jag anser mig inte vara någon bridezilla, jag har fixat det mesta själv med hjälp från mina föräldrar och min blivande. Har inte ens förväntat mig hjälp utan bara tagit emot den när den erbjudits (förutom av min blivande då, han får snällt hjälpa till ändå). Inte ens av min tärna har jag krävt något just för att hon haft mycket med sitt egna liv vilket jag såklart respekterar.
Jag är inte den som kräver något av mina "vänner", ställer alltid upp och har alltid varit en god lyssnare.

Någon undrade över hur många möhippor eller överraskningsfester jag anordnat och på det svarar jag 1. En överraskningsfest åt en av dessa vänner när vi fyllde 18, hon fyllde några dagar före mig men jag vart inte ens uppmärksammad på den festen heller.. 
Resten som är gifta har gjort det innan vi lärde känna varandra. 

Just nu känner jag mig bara som en liten myra som ingen ser, de glömde ju inte bara bort att fira min 18 årsdag utan även min 20 årsdag, och min möhippa... 
Typ alla "viktiga" dagar i mitt liv har jag blivit bortglömd. Yay.
Kanske borde dansa brudvals till "ingen vill veta var du köpt din tröja" haha  
Nä usch vad jag tar på mig offerkoftan nu känner jag, men nu har jag ju ventilerat mig (och ältat lite) så nu släpper jag det och går vidare med mitt liv.
Trots allt har jag ju en helt underbar familj och en fantastisk man vid min sida, han är verkligen min bästa vän.             

Varför skulle du vara uppmärksammad på din kompis överraskningsfest?

Men du.. varför lägga så stor vikt på enskilda dagar? Måste man bli uppmärksammad på märkesdagar? Jag är helt emot alla märkesdagar och firande av olika högtider, då det känns som att någon kräver att bli uppmärksammad just då. och det enligt mig är rejält avtändande. 

Jag firar inte mina egna födelsedagar, namnsdag, har ingen möhippa fast jag gifter mig om ett par veckor, firar inte jul, nyär, påsk. valborg eller något annat som bestäms av en kalender. För mig betyder det ofantligt mycket mer att någon ringer upp mig mitt i en vanlig vecka för att kolla hur det är med mig än att någon by default grattar mig på födelsedagen.

 

Vad tråkigt, tror inte jag skulle få någon brak-möhippa jag heller om jag mot förmodan skulle gifta mig någon gång... Man ska liksom ha det där stora tjejgänget till kompiskrets för att det ska funka tror jag.

Skit i att bjuda dom där s.k. vännerna på bröllopsfest, ha en liten tillställning ist o dra på en ordentlig söderhavsresa med karln för pengarna som blir över (nu är jag iofs inte insatt i hur nära möhippan brukar vara innan bröllopet).

Alltså, det där var en del av anledningen till att min man och jag valde att ha ett överraskningsbröllop, att man inte ställer en massa förväntningar som folk många gånger inte lever upp till.  Jättemysigt med möhippa, jag har varit med på ett par stycken. Dock tycker jag ännu mer om att träffa mina vänner en och en, utan en massa ståhej och stoj, och sitta i en bastu eller äta lite mat - ensam med dem var försig.
Vi bestämde min man och jag, att ingen av oss var möhippe/svensexatypen och så hittade vi på ett överraskningsbröllop. Dagen handlar ju egentligen om er som par, inte om vänrelationer. det är synd när man blir besviken så att känslan riskerar att ta udden av dagen.

Har en kompis som planerade ett sagobröllop (innan vi kände varandra) minutiöst. Allt var superduperplanerat in i detalj. Men ingen av hennes vänner fixade en möhippa, och hon blev jättebesviken och pratar om det än idag. Vad är egnetligen viktigast för den dagen - du och din man, eller dina vänner? Det självklara är att paret är viktigast, och att ni har valt varandra. Varför har själva bröllopsgrejen blivit så himla stor i västvärlden? Varför ställer vi sådana förväntningar på EN DAG?

Gud vad tråkigt, stackars dig.. Jag bävar för att samma sak ska hända mig. Känns som jag vill ha ett litet snabbt brölop bara för att slippa oroa mig för möhippan.. Hoppas att bröllopet blir jätte bra och att det verkligen får bli eran dag:)

Samma här.

Jag förstår verkligen att du är ledsen ts, man vill ju såklart att ens vänner ska göra det som är viktigt.

Själv är jag sjukt glad över att vi körde överraskningstypen där det var enbart våra föräldrar som var inbjudna i  hemlighet. Jag tycker personligen det är roligt med bröllop när man väl är där men förväntningarna kväver mig. Ska på ett i sommar där inbjudan gick ut 2mån innan och man var tvungen att boka flygbiljetter. Blev jättedyrt för mig men det är en av mina bästa vänner så vad var valet? Möhippa ska jag ordna i panik nu för tiden är knapp. Själv önskar jag nästan att jag inte kan vara med för det känns så pressat att leva upp till en massa förväntningar. Jag vill inte utsätta mina vänner för den här pressen, därav är jag glad vi gjorde som vi gjorde. Hade en fantastisk dag med min man och inga besvikelser. Våra förädlrar fick ju äta bröllopstårta med oss och vi köpte lite god mat åt dem när de passade våra barn på kvällen då vi gick ut själva.  

Och priset på bröllop. 4000kr lägger jag minst på sommarens och då blir det inga nya kläder för min del eller nåt sånt. Tycker som småbarnsförälder där vi kämpar för ekonomin inte känns sådär jätteroligt.   

Jag hade ingen möhippa,för när vi gifte oss bodde vi typ 50 mil från hemorten där alla mina vänner bodde kvar och jag ville inte utsätta mig för att ingen kom ;/

Ingen av mina vänner kom på min 30årsdag, INGEN!!  Hade förväntat mig att de kom förbi på en fika iaf Som straff skiter jag fullkomligt i deras födelsedagar, fast de lär väl knappast bry sig...

Ha ha..nä jag håller inte med.

Men jag skulle säga att man förväntas som gäst att matcha (minst) lika mycket som som bjudningen lägger ner i pengar på dig. Har varit på många bröllop där man lagt ner mycket tid och möda på fin klänning, snygga smycken, dyrt hotellrum, fin personlig present, apdyr och komplicerad möhippa, massa "uppdrag" runt bröllopet (filma, fotografera, uppträda osv osv) och så blir man bjuden på en torr bröllopsmiddag med mat man knappt velat äta i skolbespisningen, placerad på nån ytterkant med tråkigt sällskap och torrlagda vinglas. Inte okej.

Hade ett stort tjejgäng som alla tyckte om varandra och gillade att festa loss. Blev ovän med en av dem och fick alla andra emot mig. Konstigt egentligen hur folk beter sig i flock. Jag ville ha tillbaka pengar som hon lånat och alla fryser ut mig för att jag är girig och snål. Fick höra sen att en annan blev utfryst pga att hon inte har råd att lägga 1000 spänn på en möhippa åt min ovän. Jag är så glad att de krigar inbördes bara pga en möhippa- en tillställning som ska främja och få alla brudens tjejvänner att känna än mer samhörighet men som resulterar i att alla visar sina fula sidor. Och mig frös dem ut bara för att jag ville ha igen 300 spänn av mina pengar.

Som du då, som skriver "underbegåvad".