Anonym (trött)

Äldre 12 Jun 12:45

368 svar

Jobbigt när kollega vabbar hela tiden!

Jag har en kollega med ett litet barn tror hon är 2 år gammal. Problemet är att hon vabbar hela tiden. Varje eller varannan vecka får man räkna med att hon är borta och det är ofta tor-fre. Mina andra kolleger och jag börjar bli trött för att vi måste göra vårat jobba och hennes också och det tär verkligen på oss och att jobba övertid. Vi har pratat om det med chefen som är också less men det finns inte så mycket att göra. Jag förstår att barn blir sjuka men jag tycker hon kunde jobba med något annat som inte är så känsligt när man är borta eller jobba där det är lätt att vikariera på. När hon kommer till jobbet klagar hon ofta på hur trött hon är och att det är jobbigt att vara småbarnsmamma och jobba heltid bla bla bla. Tror inte att hon jobbat en hel vecka på över ett år! Hon har ju man som skulle kunna vabba också. Jag börjar få ångest nu och blir trött då jag har så mycket extra att göra. Hur skulle ni hantera situationen?

Solidaritet

Äldre 12 Jun 14:59

#81

Karriärkvinna skrev 2014-06-12 14:47:11 följande:

Jag är kvinna och förstår TS helt och hållet.
Nu blir jag väl lynchad för detta jag kommer skriva av alla mammor, och kvinnor i övrigt. MEN faktum är att hur tror ni kvinnor i alla århundraden har klarat av barnen? Jo för att deras primära uppgift när de fått barn har varit att uppfostra och ta hand om dem, och hushållet.

Ja, det är modern tid nu, ja kvinnor har lika rätt att jobba som män MEN om vi väljer familjelivet, kan vi då inte inse att mer tid behövs att lägga på barnen, det vill säga lägga karriären på hyllan?
Det drabbar barnen som får tillbringa hela dagen på dagis, "det drabbar föräldrarnas ekonomi om någon vabbar".. något som många gånger beror på att man vant sig att leva på två löner... Inkomster vs utgifter...
Vab drabbar även kolleger.. och NEJ jag tycker inte att det är chefens ansvar att ordna med extra personal för att någon vabbar stup i kvarten... blir arbetet så pass lidande av allt vabbande, då borde man inte få jobba kvar, precis som om man själv är sjuk hela tiden och det drabbar arbetet.. då kan någon annan få chansen! Det finns många som vill göra karriär och skulle göra vad som helst för en tjänst, men företagen som hade behövt denna personal har inte råd alltid när de redan "har" sin personal.

Jag är så trött på mammors rättigheter att vabba... mammor som ska ha förtur till julledigt, påskledigt och på toppen av det sommarmånaderna för DÅ är ju barnen lediga.. och ändå behålla jobbet, hur är det med sina skyldigheter? Precis, barnen går före! Bör man jobba då? NEJ...

Jag tycker att man får välja.- karriär eller barn, väljer man det senaste borde mamman eller pappan (vem som nu lämpar sig bäst för uppfostran) vara hemma tills barnen uppnått en ålder där det är mer självständigt och ev har bättre immunförsvar alt kan klara sig själv hemma när föräldrarna jobbar.. eller så kan den föräldern som är mest hemma få gå över till en timanställning medan en annan person som kan axla ett heltidsarbete får tjänsten tillsvidare...

Att ha barn är ett heltidsarbete i sig, vilka har två dessutom där man missköter det ena?

Det finns många problem med det du skriver.
Inte bara ur ett individperspektiv, utan också ett samhällsperspektiv.

Kvinnor gick hemma så sent som på femtiotalet. Det var då arbetsmarknaden reformerades och kvinnor tågade in i arbetslivet. Anledningen var att samhället behövde flera förvärvsarbetande. Det var inte lönsamt att hålla kvinnorna utanför arbetsmarknaden.

Det ligger i samhällets intresse att dess medborgare arbetar och betalar skatt.
Det ligger också i samhällets intresse att vi förökar oss och skapar nya människor som kan arbeta och betala skatt.

Eftersom vi har provat på modellen med att kvinnor går hemma och bara skaffar barn, och det visade sig olönsamt och inte önskvärt bland kvinnorna själva (den slutsatsen kan man ju dra iom att feminismen fått sådant genomslag) kanske din lösning inte är riktigt genomförbar?

Kanske även kvinnor måste kunna kombinera arbetsliv och familjeliv?

Anonym (m)

Äldre 12 Jun 15:01

#82

Anonym (trött) skrev 2014-06-12 12:45:45 följande:

Jag har en kollega med ett litet barn tror hon är 2 år gammal. Problemet är att hon vabbar hela tiden. Varje eller varannan vecka får man räkna med att hon är borta och det är ofta tor-fre. Mina andra kolleger och jag börjar bli trött för att vi måste göra vårat jobba och hennes också och det tär verkligen på oss och att jobba övertid. Vi har pratat om det med chefen som är också less men det finns inte så mycket att göra. Jag förstår att barn blir sjuka men jag tycker hon kunde jobba med något annat som inte är så känsligt när man är borta eller jobba där det är lätt att vikariera på. När hon kommer till jobbet klagar hon ofta på hur trött hon är och att det är jobbigt att vara småbarnsmamma och jobba heltid bla bla bla. Tror inte att hon jobbat en hel vecka på över ett år! Hon har ju man som skulle kunna vabba också. Jag börjar få ångest nu och blir trött då jag har så mycket extra att göra. Hur skulle ni hantera situationen?

Känner du denna kvinna väl?
T.ex om det är så att barnet har en kronisk sjukdom?

Anonym (trött) Trådstartaren

Äldre 12 Jun 15:03

#83

Varför det snackas skit är för att vi tror att hon fuskar som tidigare eftersom hon är småbarnsmamma trött och tror att hon kan få som hon vill för att hon har barn och att hon inte ''orkar'' välkommen till verkligheten!!! Man vill ju jobba med någon som är pålitlig och inte bara gör det hon känner för.

Dasha

Äldre 12 Jun 15:07

#84

Karriärkvinna skrev 2014-06-12 14:47:11 följande:

Att ha barn är ett heltidsarbete i sig, vilka har två dessutom där man missköter det ena?

Har man barn på dagis -då är det bara ett deltidsarbete att ha barn

Lagar håller inte med dig, Karriärkvinna, just för att det inte är lönsamt för staten att tvinga folk välja "karriär eller barn".

Staten vill inte ha för många barnlösa karriärister

istället betalar staten sjukpenning och gnäller inte alls. Tvärtom, man får inte ens karensdagar för vård av sjukt barn! Tro mig, det är främst ekonomister och inte humanister i regeringen som räknade ut att det ska vara just så!

Däremot verkar det vara en ganska dålig arbetsplats, som kommer att gå under om flera anställda blir sjuka samtidigt. Chefen är ju rätt så listig: gaddar upp sina anställda mot varandra. Då blir anställda så trötta och arga på varandra, att chefen kan fortsätta lugnt med sin strategi och besparingar!

Nenne666

Äldre 12 Jun 15:08

#85

Anonym (trött) skrev 2014-06-12 15:03:27 följande:

Varför det snackas skit är för att vi tror att hon fuskar som tidigare eftersom hon är småbarnsmamma trött och tror att hon kan få som hon vill för att hon har barn och att hon inte ''orkar'' välkommen till verkligheten!!! Man vill ju jobba med någon som är pålitlig och inte bara gör det hon känner för.

Ni TROR?! Problemet är att ni inte tycker om henne personligen och egentligen så verkar det handla mer om det än om hennes VAB.

Karriärkvinna

Äldre 12 Jun 15:08

#86

Solidaritet skrev 2014-06-12 14:59:12 följande:

Det finns många problem med det du skriver.
Inte bara ur ett individperspektiv, utan också ett samhällsperspektiv.

Kvinnor gick hemma så sent som på femtiotalet. Det var då arbetsmarknaden reformerades och kvinnor tågade in i arbetslivet. Anledningen var att samhället behövde flera förvärvsarbetande. Det var inte lönsamt att hålla kvinnorna utanför arbetsmarknaden.

Det ligger i samhällets intresse att dess medborgare arbetar och betalar skatt.
Det ligger också i samhällets intresse att vi förökar oss och skapar nya människor som kan arbeta och betala skatt.

Eftersom vi har provat på modellen med att kvinnor går hemma och bara skaffar barn, och det visade sig olönsamt och inte önskvärt bland kvinnorna själva (den slutsatsen kan man ju dra iom att feminismen fått sådant genomslag) kanske din lösning inte är riktigt genomförbar?

Kanske även kvinnor måste kunna kombinera arbetsliv och familjeliv?

Problemet på den tiden var just att det fattades arbetskraft, vart ser du den bristen idag? Att kombinera arbetsliv med familjeliv- javisst ska man kunna det varför det vore bättre för en kvinna med småbarn att vara den som timarbetar eller går ner till 50%. Tycker inte att man som kvinna kan räkna med att få behålla 100% tjänst när man ändå vabbar så mycket osv.. eller om mannen vabbar.. Varför ska samhället och alla de arbetslösa "köpa föräldrarnas vabb" för att de ska ha RÄTT att jobba och samtidigt ha småbarn..
En utbildad arbetslös kan lika gärna få den chansen och bidra till samhället, så kan kvinnan få ägna sin tid till barnen.. same same, bara det att kvinnan hemma tjänar barnen ett större syfte än en arbetslös på gatan..

Klart att de inte ska petas ut från arbetsmarknaden, men man borde inse sina begränsningar som småbarnsmor också i arbetslivet.

Majsan70

Äldre 12 Jun 15:11

#87

Sånt här är för mig lite känsligt just eftersom jag var i den situationen ganska nyligen.
Jag har en kroniskt sjuk dotter som har ca 45% frånvaro i skolan vilket innebär för mig att det blev VAB VARJE vecka. Visst har jag en man oxå, MEN tar han ut VAB så får han jobba igen det hemma på kvällar nätter och helger vilket för oss skapade en ohållbar situation och höll på att putta oss båda in i väggen. Därför tog jag ALL VAB, vilket till slut blev ohållbart på jobbet. Den stress jag kände över att ständigt vara den som orsakade mina kollegor mer jobb går inte att beskriva.

Jag var öppen med varför jag var hemma men det är ingen skyldighet man har och det kan vara svårt att förstå när det inte är något som ses på utsidan så var inte så snabba på att döma henne som trött småbarnsmamma. Ni har verkligen ingen aning om varför det ser ut som det gör.

Som tur är så kunde jag lösa min situation genom att jobba natt istället och sen 2,5 månad tillbaka har jag ingen VAB alls. *glad*. Tyvärr har jag bara ett VIK som tar slut i augusti eller september. Jag oroar mig hela tiden att jag inte skall få förlängt och då tvingas in i samma situation igen.

Anonym (Pepp)

Äldre 12 Jun 15:12

#88

Anonym (trött) skrev 2014-06-12 12:45:45 följande:

Jag har en kollega med ett litet barn tror hon är 2 år gammal. Problemet är att hon vabbar hela tiden. Varje eller varannan vecka får man räkna med att hon är borta och det är ofta tor-fre. Mina andra kolleger och jag börjar bli trött för att vi måste göra vårat jobba och hennes också och det tär verkligen på oss och att jobba övertid. Vi har pratat om det med chefen som är också less men det finns inte så mycket att göra. Jag förstår att barn blir sjuka men jag tycker hon kunde jobba med något annat som inte är så känsligt när man är borta eller jobba där det är lätt att vikariera på. När hon kommer till jobbet klagar hon ofta på hur trött hon är och att det är jobbigt att vara småbarnsmamma och jobba heltid bla bla bla. Tror inte att hon jobbat en hel vecka på över ett år! Hon har ju man som skulle kunna vabba också. Jag börjar få ångest nu och blir trött då jag har så mycket extra att göra. Hur skulle ni hantera situationen?

Vet inte vad man ska göra, men jag förstår dig. Har varit i samma sits.

Anonym (Pepp)

Äldre 12 Jun 15:14

#89

Anonym (m) skrev 2014-06-12 12:50:10 följande:

Inte tänkt på att det kan vara så att mannen har ett arbete som gör det svårt för honom att vara hemma med sjukt barn?

Konstigt att det alltis råkar vara mannen som har det viktigaste jobbet...

mammalovis

Äldre 12 Jun 15:15

#90

Visst man väljer att skaffa barn, MEN man väljer inte hur lätt de har för att vara sjuka. Jag är tacksam att någon av oss är föräldralediga nu, då denna vår har varit gräslig. I januari-februari hade vi fler sjuka dagar i familjen än friska. Öroninflammation, förkylningar med kraftig hosta och feber i omgångar. Själv fick jag en kraftig bakteriell infektion, så sambon fick ta barnen några dagar. Vi hade med glädje valt att vara friska istället.

Karriärkvinna: Sedan väljer jag inte mellan karriär och barn. Jag har valt bort karriären, men väljer att arbeta för att försörja mig och mina barn. Hade det fungerat rent praktiskt OCH ekonomiskt så hade det kanske varit smidigt att ha en mer flytande tjänstgöring per vecka på sin gamla arbetsplats. Det är knappast inte lättare att lära känna en ny arbetsplats när man är som minst tillgänglig för arbete p g a sjuka barn.

Men du får väl skapa ett segregerat samhälle med arbete där småbarnsföräldrar arbetar respektive andra arbetsplatser där ungdomar UTAN barn och gamlingar med minst tonårsbarn och karriärsfolk utan barn arbetar, om du tror det blir bättre rent kompetensmässigt för företagen att människor är borta helt i 6-7 år ...

Jobbigt när kollega vabbar hela tiden!

INNEHÅLL