- +
- Artiklar
- Planerar
- Förälder
- Mina länkar
- Skapa en ny tråd
- Regler
- Forum
- Senaste
- Nya trådar
- Omröstningar
- Quiz
- Obesvarade
- Hetaste
- Kategorier
- Adoption
- Adopterad/vuxen
- Förälder
- Hemma igen
- Hjälp/Råd
- Intresserad
- Land
- Under utredning
- Väntar barnbesked
- Övrigt
- Ekonomi & juridik
- Ekonomi
- Familjerätt
- Företagande
- Juridik
- Konsument/Inhandla
- Lån & skulder
- Spartips
- Övrigt
- Familjeliv.se
- Artiklar
- Dagens fråga
- Efterlysning - media
- Familjeliv - sajten
- Familjeliv förslagslåda
- Helgvärd
- Information
- Jultävlingar på Familjeliv
- Ny på Familjeliv
- Träffar
- Tävlingar - av Familjeliv
- Tävlingar - av medlemmar
- Övrigt
- Fritid & hobby
- Dator & Teknik
- Foto & Video
- Internet
- Motor
- Photoshop
- Pyssel
- Scrapbooking
- Släktforskning
- Spel
- Sport & Fritid
- Teknik
- Övrigt
- Fråga experten
- Barnmorskan
- Öron-näsa-hals- läkaren
- Inaktiva
- Förälder
- 40+
- Allergier
- Amning
- Attachment Parenting
- Barn 0-12mån
- Barn 1-2 år
- Barn 3-5 år
- Barn 6-12 år
- Barn/funktionshinder
- Barnböcker
- Barnkläder
- Barnomsorg
- Barns utveckling
- Barnvagnar
- Bilbarnstol/Säkerhet
- Blöjfri bebis-EC
- Blöjor/Potträning
- Bärsjal / Bärsele
- Dop & Namn
- Efter förlossningen
- Enbarnsföräldrar
- Ensam förälder
- Far/morförälder
- Flaskmatning
- Flerbarnsförälder
- Fosterförälder/barn
- Funktionsnedsättning
- Föräldrapenning
- Hemmaförälder
- Inhandla
- Kost/Matvanor
- Mobbning
- Mor-och farförälder
- Namn
- Njutningsföräldrar
- Pappor
- Pedagogik
- Prematurbarn
- Regnbågsfamilj
- Relation/samliv
- Resa med barn
- Skola
- Styv/Bonusförälder
- Syskon
- Sång/Lek/Boktips
- Sömn/Dygnsrytm
- Tonåring
- Tvillingförälder
- Ung förälder
- Ungdomar
- Uppfostran
- Utlandsförälder
- Varannan-veckas förälder
- Åkomma/sjukdom
- Övrigt
- Barnkalas
- Lekar och aktiviteter
- Gravid
- 40+
- Andra trimestern
- Arbetslivet
- Ensam gravid
- Fosterdiagnostik
- Fosterutveckling
- Förlossning
- Förlossningsrädsla
- Första barnet
- Första trimestern
- Grav. komplikationer
- Hälsa & Kost
- Inhandla/preparera
- Kejsarsnitt
- Mammakroppen
- Namn
- Oro för missfall
- Pappagrupp
- Regnbågsfamilj
- Samlevnad
- Syskon
- Tredje trimestern
- Tvillingar
- Ultraljud
- Ung & Gravid
- Övrigt
- Smärtlindring
- Hus & hem
- Bakning
- Dryck
- Heminredning
- Hus
- Lägenhet
- Matlagning
- Trädgård
- Övrigt
- Husdjur
- Akvarium
- Burfåglar
- Hundar
- Hästar
- Kaniner
- Katter
- Reptiler
- Smågnagare
- Övrigt
- Kropp & själ
- Filosofi
- Frivilligt barnlösa
- Glädje
- Kosthållning
- Medialt
- Mode
- Psykologi
- Relationer
- Rädsla/skräck
- Singel
- Skönhet
- Sorg
- Tatuering & Piercing
- Träning
- Vikt
- Övrigt
- Hälsa
- Känsliga rummet
- Abort
- Adoption
- Allmän debatt
- Barnlängtan
- Ekonomi
- Familjehem
- Familjejuridik-Vårdnadstvist
- Familjerätt
- Förlorat barn
- Förlossningsrädsla
- Föräldraskap
- Graviditet
- Kroppsligt
- Missbruk
- Missfall
- Misshandel/Våld
- Myndighetskontakt
- Psykisk ohälsa
- Relationsproblem
- Skilsmässa/Separation
- Sorg
- Styvförälder
- Svårt att få barn
- Medlemstrådar
- Allmänna
- Föräldrar
- Föräldrar med funktionsnedsättning
- Planerar barn
- Väntar barn
- Nöje
- Bloggliv
- Böcker
- Film/TV
- Humor
- Högtider
- Kultur & Konst
- Musik
- Nöje
- Poesi
- Shopping
- Övrigt
- Resor
- Pappagrupp
- Fritidsintressen
- Föräldrapenning
- Graviditet
- Infertilitet
- Pappaledighet
- Provrörsbefruktning
- Spel
- Sport
- Övrigt
- Planerar barn
- 40+
- Barnlängtan
- Ensamstående/Singel
- Fertilitet & Kropp
- Förberedelser/kost
- Graviditetssymtom
- Graviditetstest
- Kvinnosjukdomar
- Oro för missfall
- Preventivmedel
- Regnbågsfamilj
- Relation & samliv
- Syskon
- Utredning
- Äntligen gravid
- Övrigt
- Samhälle
- Anonyma diskussioner
- Arbete
- Etik
- Fråga mig vad du vill
- Irritation
- Jämställdhet/Genus
- Natur & Miljö
- Nyheter
- Politik
- Religion
- Samhälle
- Språk
- Studerande
- Vetenskapligt
- Välgörenhet
- Övrigt
- Valet 2014 - Vad tycker du?
- Sandlådan
- Egotrådar
- Ironi & satir
- Lektrådar
- Tro det eller ej
- Sex & samlevnad
- Föräldraskap
- Homo/bi/trans
- Könssjukdomar
- Leksaker/hjälpmedel
- Minskad lust
- När man inte vill
- Otrohet
- Sex & graviditet
- Sex & Sånt
- Sex efter förlossning
- Skydd
- Smärta/Obehag
- Ställningar
- Svårt att få barn
- 40+
- Behandlingar
- Ekonomi
- Endometrios
- Fertilitet och kropp
- Insemination
- Läkemedel
- Manlig infertilitet
- Ofrivillig barnlöshet
- Oförklarlig barnlöshet
- PCO
- Provrörsbefr. / IVF
- Regnbågsfamiljer
- Relation och samliv
- Ruvare
- Sekundär barnlöshet
- Singel
- Spermiedonation
- Svårt -bli gravid
- Upprepade missfall
- Utomkvedshavandeskap
- Utredning
- Äggdonation
- Ägglossning
- Äntligen gravid
- Övrigt
- änglarum
- Anhöriga
- Avbruten graviditet
- Begravning
- Grav/Minneslund
- Missfall
- Sjukvård
- Sorg
- Väntan
- Änglabarn
- Änglasyskon
- Övrigt
- Annonsera
- Kontakt
- Säkerhet & regler
- Cookies
-
Anonym (TS ångrar)Äldre 14 Jun 10:41212881 visningar780 svar780212881
Vi finns, vi som ångrar barn
Jag ser att det kommer upp trådar där barnfria berättar om hur de måste försvara sitt barnfria liv, vilket är så tråkigt att det ska behöva göras. Till er som tjatar om att ni "fattar inte varför man inte vill ha" och att "ingen ångrar sina barn" vill jag bara säga: ni behöver inte fatta och jo visst finns det många som ångrar sina barn (t.ex. jag själv och sen vet jag två kvinnor till). Ni vet bara inte om det för det är inget man berättar i allmänhet, allt för att hålla fasaden om att allt är bra, livet leker och är perfekt, ungefär som på facebook.Jag är en av de kvinnor som ångrar att de skaffade sina barn, deal with it, pga grupptrycket och samhällets hjärntvätt, och nu kan jag knappast lämna bort henne. Vi finns, vi har insett att detta faktiskt inte passade oss och tyvärr är våra oönskade barn offren för våra ogenomtänkta beslut/enträgna påtryckningar från omgivningen. Visst står vi för konsekvenserna och tar hand om barnen, men det är synd att inte ha fått leva sitt egna, riktiga liv från första början. Med detta alternativa liv menar jag inte t.ex. supa sig full varje helg eller konstant resa jorden runt, jag är nykterist och reser rätt sällan, men aspekter såsom ansvaret, övrig livsstil, meningsfullt arbete/projekt, egentid, personliga behov och personlig lämplighet som förälder.
Creds till alla som tänker igenom detta livsval noga och gör klart för sig själva vad de vill och inte vill ha och sedan handlar efter det istället för att i blindo bara göra vad resten av flocken säger och gör, det om något är ansvarsfullt, var säkra på det ni barnfria . Ni som tjatar, hintar och dömer våra liv, håll tyst bara om ni inte kan stänga av vad ni tänker och tycker att ni känner. -
Svar på tråden Vi finns, vi som ångrar barn
-
Anonym (SKÄRP ER)Äldre 14 Jun 15:24Uppgifterna du anger när du gillar eller ogillar ett inlägg kommer inte att vara synliga för andra.
Snälla TYST bara ts! Fyf-n säger jag bara. SKYLL INTE på att "samhället tvingat dig till att ligga med en man och bli befruktad" det finns SKYDD och FRI ABORT. Pga sådana jävla egoistiska varelser som dig så får barn lida genom sin uppväxt och känna sig i vägen jämt. Kom inte och säg "jag visar det inte" för ett barn är ingen jävla växt, ett barn känner av sånt. Om du inte vill ha/gillar barn, FINE, skaffa inte några. Skyll inte på samhället för ditt psykopatiska beteende. Fy vad äcklad jag blev av den här tråden.
-
Äldre 14 Jun 15:25Anonym (Trasig) skrev 2014-06-14 12:06:26 följande:Jag hoppas bara att dina barn inte märker av att du ångrar dem, och tycker att de är till besvär. Jag växte upp med sådana föräldrar, både jag och min bror har blivit skadade av det. Jag kände mig alltid i vägen som barn och önskade redan som femåring att jag inte hade blivit född för att det kändes som att jag bara var ett jobbigt måste för mina föräldrar, kände mig inget värd och fick som följd av det världens sämsta självförtroende, vilket har lett till både självskadebeteende och ätstörningar under uppväxten. Då kan jag tillägga att de gjorde nog allt de kunde för att inte visa det, de var inte elaka på något sätt överhuvudtaget, snarare tvärtom, ändå hade jag alltid en känsla av att vara i vägen, och nu i vuxen ålder har de båda erkänt att de ångrade sig, men att det nu är roligt när vi är vuxna och kan ta hand om oss själva. Det tog oerhört hårt på mig att få det bekräftat, även om jag vetat det hela tiden. De beter sig och ser på mitt barn på ett helt annat sätt, det syns verkligen att de älskar honom och att han är önskad och älskad, så var det aldrig för mig och min bror. Men jag antar att det passar nu när de slipper offra sig själva för barnbarnet, de vill tydligen bara ha det roliga med barn. Medan jag som liten lärde mig tidigt att anpassa mig, hålla mig ur vägen och fixa så mycket som möjligt själv bara för att inte störa mina föräldrar... Tycker att man verkligen ska vara 110'% säker på att man vill ha barn, är beredd att offra mycket för sina barn, är beredd på att det inte bara är positivt med barn osv, innan man beslutar sig för att skaffa ett. Att ångra sina barn och gå runt och känna så konstant, det kan jag nästan lova att barnet märker av, vare sig man visar det eller ej, och det kan förstöra barnets uppväxt, tänk på det... Så jag hoppas verkligen att dina barn TS och alla andra barn vars föräldrar ångrar dem, inte märker av det, det kan bli en katastrof. Jag valde aldrig att bli till, mina föräldrar valde det. Och jag fick min barndom förstörd och har ingen bra relation alls till mina föräldrar idag, hur mycket de än försökte bita ihop och "inte visa" vad de kände...
Jag håller med, det är jävligt jobbigt att höra av sina föräldrar att fick de göra om valet hade de inte skaffat oss barn. Och att bara inte jag fötts hade de orkat skiljas. Och att det var ju inte såhär livet skulle bli. Har själv barn nu och undrar om mina föräldrar nånsin kände såhär för mig och mina syskon, och om de gjorde det - var gick det snett och hur undviker jag att hamna i samma situation? Dock hade jag och min man längtat länge efter barn medan mina föräldrar kom på att de kanske borde börja skaffa barn nu för alla runt omkring gjorde det. Tips är också att tala om för barnen att ni älskar dem för det är inte så självklart för ett barn som aldrig får höra det. -
Anonym (SKÄRP ER) skrev 2014-06-14 15:24:10 följande:Snälla TYST bara ts! Fyf-n säger jag bara. SKYLL INTE på att "samhället tvingat dig till att ligga med en man och bli befruktad" det finns SKYDD och FRI ABORT. Pga sådana jävla egoistiska varelser som dig så får barn lida genom sin uppväxt och känna sig i vägen jämt. Kom inte och säg "jag visar det inte" för ett barn är ingen jävla växt, ett barn känner av sånt. Om du inte vill ha/gillar barn, FINE, skaffa inte några. Skyll inte på samhället för ditt psykopatiska beteende. Fy vad äcklad jag blev av den här tråden.
-
I samhället finns det en norm att barn är något underbart, och något man ska ha. Det är också så att även om man vill ha barn och sedan får det så vet man inte hur det kommer kännas förrän man fått barnet.Anonym (SKÄRP ER) skrev 2014-06-14 15:24:10 följande:Snälla TYST bara ts! Fyf-n säger jag bara. SKYLL INTE på att "samhället tvingat dig till att ligga med en man och bli befruktad" det finns SKYDD och FRI ABORT. Pga sådana jävla egoistiska varelser som dig så får barn lida genom sin uppväxt och känna sig i vägen jämt. Kom inte och säg "jag visar det inte" för ett barn är ingen jävla växt, ett barn känner av sånt. Om du inte vill ha/gillar barn, FINE, skaffa inte några. Skyll inte på samhället för ditt psykopatiska beteende. Fy vad äcklad jag blev av den här tråden.
Visst har man ett eget ansvar över detta men jag tror mycket skulle bli bättre om det pratades mindre om att barn är något man bör ha, och som någon redan skrivit respektera att olika personer vill leva på olika sätt. -
Äldre 14 Jun 15:38Fanny b skrev 2014-06-14 15:36:59 följande:I samhället finns det en norm att barn är något underbart, och något man ska ha. Det är också så att även om man vill ha barn och sedan får det så vet man inte hur det kommer kännas förrän man fått barnet.
Visst har man ett eget ansvar över detta men jag tror mycket skulle bli bättre om det pratades mindre om att barn är något man bör ha, och som någon redan skrivit respektera att olika personer vill leva på olika sätt. -
Äldre 14 Jun 16:01
Tack TS, det är modigt att erkänna något så tabu.
Jag har inga barn, och vill inte ha heller. Nåväl, jag har många år på mig att ändra mig än. Men de som säger sådant som "man kan ångra sig", "saker kan hända".... ja, alltså, jag skulle kunna bli överkörd av en bil, eller drunkna i sommar, men detta påpekar ju inte folk när jag planerar mitt fortsätta liv precis. :P
Jag gillar inte barn särskilt mycket. Att jobba med dem kan vara helt okej, men då får man ju betalt för besväret, och man är bara ansvarig just när man är lärare/kolloledare/etc. Man är inte förmyndare och uppfostrare.
Även om man vill ha barn, men inte längre är fertil, finns det ju alternativ. Man kan adoptera, eller vara en väldigt närvarande tant/farbror till andras barn, sitta barnvakt och umgås med barn. Och ångrar man att man inte skaffat barn, är det bara en själv det drabbar. Ångrar man ett barn som fötts, så drabbas ju även barnet.
Jag har en vän som inte känt sig älskad av sina föräldrar. Visst, de har gett henne ett bra (materiellt) liv, aldrig varit direkt elaka, gjort saker med henne. Men bara, inte brytt sig så mycket heller. Och hon har många psykiska problem, antagligen för att hon inte känner sig hemma i sin egen familj. Aldrig att jag skulle riskera att orsaka sådan skada på ett barn. Sen, det finns ju en risk att barnet är förståndshandikappat eller ovanligt krävande på något annat vis, och jag skulle aldrig stå ut. -
Anonym (jag)Äldre 14 Jun 16:02Anonym (SKÄRP ER) skrev 2014-06-14 15:24:10 följande:Snälla TYST bara ts! Fyf-n säger jag bara. SKYLL INTE på att "samhället tvingat dig till att ligga med en man och bli befruktad" det finns SKYDD och FRI ABORT. Pga sådana jävla egoistiska varelser som dig så får barn lida genom sin uppväxt och känna sig i vägen jämt. Kom inte och säg "jag visar det inte" för ett barn är ingen jävla växt, ett barn känner av sånt. Om du inte vill ha/gillar barn, FINE, skaffa inte några. Skyll inte på samhället för ditt psykopatiska beteende. Fy vad äcklad jag blev av den här tråden.
Fast själva grejen är ju att när man blir oplanerat gravid så säger "alla" att ingen ångrar ett barn. Men det är ju lögn! Om man inte får tala om det här, hur ska den som inte vill/kan/borde få barn kunna ta rätt beslut? -
Anonym (Sara)Äldre 14 Jun 16:06Håller helt med dig här. Pressen utifrån är stor. Speciellt om man är kvinna i lagom ålder i en stabil relation med goda ekonomiska förutsättningar så förväntas man skaffa barn, eller åtminstone försöka skaffa barn. Från familj och från vänner som själva hunnit skaffa barn. Alla vill att man ska bli delaktig i den sociala samvaron det innebär att ha barn, utan någon som helst förståelse för att någon frivilligt väljer att leva utan. Då måste det vara något fel. Kanske är det dåligt i relationen? Kanske kan de inte få barn men vill inte erkänna det? Att rakt ut säga: Jag vill faktiskt inte ha barn! är för många oerhört provocerande.Fanny b skrev 2014-06-14 15:36:59 följande:I samhället finns det en norm att barn är något underbart, och något man ska ha. Det är också så att även om man vill ha barn och sedan får det så vet man inte hur det kommer kännas förrän man fått barnet.
Visst har man ett eget ansvar över detta men jag tror mycket skulle bli bättre om det pratades mindre om att barn är något man bör ha, och som någon redan skrivit respektera att olika personer vill leva på olika sätt.
På forum som detta försöker folk åter och åter igen övertyga de som är tveksamma personer att barn är det mest fantastiska som finns. Visserligen är det tidvis väldigt jobbigt men livet får en helt annan mening, en helt annan dimension. Folk berättar om hur de själva varit tveksamma tidigare men när de väl fick se sitt barn så var det kärlek vid första ögonkastet, den villkorslösa kärleken och även att äntligen lägga hela sin fokus på någon annan än sig själv. Att man aldrig någonsin kommer att ångra ett barn.
De som ändå inte vill ha barn blir stämplade som "egoistiska", barnsliga, giriga, att de bara lever för sig själva med resor, oändligt med egentid etc etc. Att de så småningom kommer förstå sitt misstag när de blir gamla och lessnar på livet i lyx och att de sedan dör i ensamhet... Typ.
Jag tycker den här tråden är superviktig. Det är dags att slå hål på myten "man kan aldrig ångra ett barn". För uppenbarligen kan man det och det gör inte gott för någon. Vi måste respektera varandras val att leva, inte döma eller förminska andras livsval. För många (förmodligen majoriteten) är barn en fantastisk tillgång i livet, för andra är det bättre utan. Bara för att barn var något fantastiskt för mig behöver inte det betyda att det självklart kommer vara det för någon annan. Man måste få välja själv, utan att bli ifrågasatt eller stämplad som egoistisk. För det är minst lika egoistisk att välja att leva med barn som utan. -
Jag tycker också denna tråd är viktig av de skäl du nämner ovan. Jag tycker det är modigt av ts att gå ut med detta. Jag tror också på att få bort alla myter som handlar om att barn för alla är något underbart utan inse att olika personer ser olika på detta, och att det inte är något fel med det.Anonym (Sara) skrev 2014-06-14 16:06:30 följande:Håller helt med dig här. Pressen utifrån är stor. Speciellt om man är kvinna i lagom ålder i en stabil relation med goda ekonomiska förutsättningar så förväntas man skaffa barn, eller åtminstone försöka skaffa barn. Från familj och från vänner som själva hunnit skaffa barn. Alla vill att man ska bli delaktig i den sociala samvaron det innebär att ha barn, utan någon som helst förståelse för att någon frivilligt väljer att leva utan. Då måste det vara något fel. Kanske är det dåligt i relationen? Kanske kan de inte få barn men vill inte erkänna det? Att rakt ut säga: Jag vill faktiskt inte ha barn! är för många oerhört provocerande.
På forum som detta försöker folk åter och åter igen övertyga de som är tveksamma personer att barn är det mest fantastiska som finns. Visserligen är det tidvis väldigt jobbigt men livet får en helt annan mening, en helt annan dimension. Folk berättar om hur de själva varit tveksamma tidigare men när de väl fick se sitt barn så var det kärlek vid första ögonkastet, den villkorslösa kärleken och även att äntligen lägga hela sin fokus på någon annan än sig själv. Att man aldrig någonsin kommer att ångra ett barn.
De som ändå inte vill ha barn blir stämplade som "egoistiska", barnsliga, giriga, att de bara lever för sig själva med resor, oändligt med egentid etc etc. Att de så småningom kommer förstå sitt misstag när de blir gamla och lessnar på livet i lyx och att de sedan dör i ensamhet... Typ.
Jag tycker den här tråden är superviktig. Det är dags att slå hål på myten "man kan aldrig ångra ett barn". För uppenbarligen kan man det och det gör inte gott för någon. Vi måste respektera varandras val att leva, inte döma eller förminska andras livsval. För många (förmodligen majoriteten) är barn en fantastisk tillgång i livet, för andra är det bättre utan. Bara för att barn var något fantastiskt för mig behöver inte det betyda att det självklart kommer vara det för någon annan. Man måste få välja själv, utan att bli ifrågasatt eller stämplad som egoistisk. För det är minst lika egoistisk att välja att leva med barn som utan.