Anonym (Arg)

Äldre 9 Sep 08:35

324 svar

Min styvson antastade min dotter.

Min 12-årige styvson antastade ett av mina barn, 7 år, när han trodde hon sov. Jag kan nu inte känna att jag är en bra styvmorsa- jag irriterar mig över allt pojken gör och min man ser inte alls problemet utan det är visst överspelat nu. För mig är det inte det! Det har blivit en socanmälan av det men där blir det inget mer än en snabb diskussion med pojken om att man inte får göra så. För mig är det mer allvarligt för det finns fler barn här som jag är rädd att han utnyttjat. (Inga könsorgan var inblandade som tur är men det är allvarligt ändå anser jag). Pappan och mamman curlar och jag får fnatt på hela situationen. Jag och min man har en treårig dotter ihop och jag lämnar inte d ensamma en enda sekund, pappan blir arg och tycker att jag överdriver och blir arg för han vill inte att pojkstackarn ska behöva ta ansvar för sitt agerande alls. Det är ju överspelat. Själv pyr jag av irritation och jag kan inte alls hantera situationen. För mig är det helt galet att det öht hänt för sånt SKA inte hända. Han har kränkt mina barn på så många sätt i flera år och det här sexuella övergreppet var droppen s fick bägaren att rinna över. Jag är dessutom gravid igen så nu känner jag mest oro över att det finns ett till barn som kommer vara i farozonen. Jag har blivit förbjuden att prata det a hänt med någon. Det kliar liksom i mig. Ge mig moraliska pekfingrar eller konstruktiva ideer. Något! Vad som helst duger ;)

Anonym

Äldre 11 Sep 09:25

#142

Anonym (O) skrev 2014-09-11 09:20:52 följande:

Eller hur, särskilt eftersom det stod att styvsonen kränkt, manipulerat o hotat andra i flera års tid o att det senaste bara var droppen. O att pappan inte förstår, vill förstå o bara viftar bort allt!?

TS vem av er står på er nuvarande bostad, har du inkomst nog för att klara ett eget boende? Vill du leva kvar med en man som är så här är frågan också.

Nej, förstår inte pappan att det är dags att agera så är det bara för stackars Ts att separera.

sextiotalist

Äldre 11 Sep 09:28

#143

Anonym (Arg) skrev 2014-09-11 09:17:05 följande:

Det är inte bara att flytta, vi har en dotter samt ett barn på väg också... Jag har gjort klart för the husband att han inte får lämna minstingen ensam m honom alls och han håller inte med men han accepterar att sonen är hos oss några dagar mindre för mina äldre döttrars skull och han håller med om att sonen gjort fel. Däremot bagatelliserar han händelsen och tror att det kommer vara en kortsiktig lösning vilket det inte kommer vara. Det var möte på soc igår för grabben där de skulle prata om fosterhem och polisanmälningar om det skulle upprepas. Tyvärr har han "kort minne" och kommer ignorera det som med allt annat.

Jag förstår att det inte är så lätt, men jag tycker ändå att ta med en flytt i åtanke som en plan B.
Jag håller med dig, att din mans blundande för problemet är rätt allvarligt.
Ett förslag är att ni tillsammans tar ett samtal med någon som arbetar med familjeterapi. Om din man märker att ingen anser att det hans son har gjort, är att sopa under mattan, så måste han så småningom tänka om. Gör han inte det, så måste du nog överväga att flytta. Du har idag tre döttrar eller? och ett barn till på väg. Du har som förälder ansvaret att skydda dom och det måste du ha i åtanke.
Är det så att myndigheterna anser att en fosterhemsplacering är den bästa lösningen på killens problem, så är ju den akuta "faran" över, men samtidigt så har du det andra problemet kvar, din mans oförmåga att se när ett barn har ett skadligt beteende.

Anonym (Arg) Trådstartaren

Äldre 11 Sep 09:28

#144

Det har alltid varit extremt "fattigt" med detta barn. För tre-fyra år sedan hade han hotat förra barn på lekis (han vAr två år äldre) så de inte vågade gå till skolan, han tog deras saker och sa att han skulle döda dom om de berättade för någon och när jag fick reda på det så tog jag upp det med både mamman o pappan. Det enda barnet behövde göra var att gå upp på sitt rum och fundera på saken i 30 minuter för han sa ju att de ljög.... Pappan Hade ångest över att pojkstackarn fick sitta där för det kanske inte ens var sant och det var hemskt att låta honom lida så. Jag blev rätt arg för det kom från flera föräldrar som inte ens umgicks. Det var allt som hände. Jag tyckte maken skulle kontakta klassföreståndaren men det gjorde han inte så jag fick göra det bakom ryggen på föräldrarna eftersom ingen av dom gjorde något. Så är det med allt. Gör pojken fel har pappan blivit arg på den som "skvallrat". Jag är tvärtom sådan att om mina barn gör något galet får de ta ansvar för det, hur ska man annars lära sig?

Anonym

Äldre 11 Sep 09:31

#145

Anonym (Arg) skrev 2014-09-11 09:28:36 följande:

Det har alltid varit extremt "fattigt" med detta barn. För tre-fyra år sedan hade han hotat förra barn på lekis (han vAr två år äldre) så de inte vågade gå till skolan, han tog deras saker och sa att han skulle döda dom om de berättade för någon och när jag fick reda på det så tog jag upp det med både mamman o pappan. Det enda barnet behövde göra var att gå upp på sitt rum och fundera på saken i 30 minuter för han sa ju att de ljög.... Pappan Hade ångest över att pojkstackarn fick sitta där för det kanske inte ens var sant och det var hemskt att låta honom lida så. Jag blev rätt arg för det kom från flera föräldrar som inte ens umgicks. Det var allt som hände. Jag tyckte maken skulle kontakta klassföreståndaren men det gjorde han inte så jag fick göra det bakom ryggen på föräldrarna eftersom ingen av dom gjorde något. Så är det med allt. Gör pojken fel har pappan blivit arg på den som "skvallrat". Jag är tvärtom sådan att om mina barn gör något galet får de ta ansvar för det, hur ska man annars lära sig?

Och din sambo tar inte sitt föräldraansvar då måste du ta ditt och rädda din dotter.
Lite nyfiken. Hur agerar biomamman?

Anonym

Äldre 11 Sep 09:43

#146

Lärt honom en LÄXA... Menar du är väl ensam med honom någon gång ?

Påven Johanna

Äldre 11 Sep 09:46

#147

Anonym (Arg) skrev 2014-09-11 09:28:36 följande:

Det har alltid varit extremt "fattigt" med detta barn. För tre-fyra år sedan hade han hotat förra barn på lekis (han vAr två år äldre) så de inte vågade gå till skolan, han tog deras saker och sa att han skulle döda dom om de berättade för någon och när jag fick reda på det så tog jag upp det med både mamman o pappan. Det enda barnet behövde göra var att gå upp på sitt rum och fundera på saken i 30 minuter för han sa ju att de ljög.... Pappan Hade ångest över att pojkstackarn fick sitta där för det kanske inte ens var sant och det var hemskt att låta honom lida så. Jag blev rätt arg för det kom från flera föräldrar som inte ens umgicks. Det var allt som hände. Jag tyckte maken skulle kontakta klassföreståndaren men det gjorde han inte så jag fick göra det bakom ryggen på föräldrarna eftersom ingen av dom gjorde något. Så är det med allt. Gör pojken fel har pappan blivit arg på den som "skvallrat". Jag är tvärtom sådan att om mina barn gör något galet får de ta ansvar för det, hur ska man annars lära sig?

Det finns inga barn som fungerar som din styvson gör som blir bättre av att straffas och sitta på rummet och tänka över de fel de gjort. Och är dessutom straffet genomfört under en förälders - som inte tror på och inte vill straffa - överinseende så uppnår man bara skadliga dubbla budskap och inget positivt alls.

Jag är helt emot straff också när det gäller barn som inte agerar ut som den här pojken tycks göra, men för hans del blir det ju särdeles snett. Vuxna straffar honom - han straffar andra i skolan och så vidare. Helt förkastligt. Hoppas verkligen att er familj får hjälp att få ordning på alla svårigheter som ni förefaller brottas med, annars ser ju prognosen tämligen nedslående ut.

Anonym (O)

Äldre 11 Sep 09:50

#148

Anonym (Arg) skrev 2014-09-11 09:28:36 följande:

Det har alltid varit extremt "fattigt" med detta barn. För tre-fyra år sedan hade han hotat förra barn på lekis (han vAr två år äldre) så de inte vågade gå till skolan, han tog deras saker och sa att han skulle döda dom om de berättade för någon och när jag fick reda på det så tog jag upp det med både mamman o pappan. Det enda barnet behövde göra var att gå upp på sitt rum och fundera på saken i 30 minuter för han sa ju att de ljög.... Pappan Hade ångest över att pojkstackarn fick sitta där för det kanske inte ens var sant och det var hemskt att låta honom lida så. Jag blev rätt arg för det kom från flera föräldrar som inte ens umgicks. Det var allt som hände. Jag tyckte maken skulle kontakta klassföreståndaren men det gjorde han inte så jag fick göra det bakom ryggen på föräldrarna eftersom ingen av dom gjorde något. Så är det med allt. Gör pojken fel har pappan blivit arg på den som "skvallrat". Jag är tvärtom sådan att om mina barn gör något galet får de ta ansvar för det, hur ska man annars lära sig?

Så då har du alltså gått och "funnit dig i" en situation som varit konstig i flera års tid (läs Flodhästen i vardagsrummet). En pappa o en mamma som inte tar ansvar för situationen, o du har slätat över åt dom. Du vill fortfarande leva med den här mannen?

Anonym (lösning)

Äldre 11 Sep 09:55

#149

Anonym (Arg) skrev 2014-09-11 09:17:05 följande:

Det är inte bara att flytta, vi har en dotter samt ett barn på väg också... Jag har gjort klart för the husband att han inte får lämna minstingen ensam m honom alls och han håller inte med men han accepterar att sonen är hos oss några dagar mindre för mina äldre döttrars skull och han håller med om att sonen gjort fel. Däremot bagatelliserar han händelsen och tror att det kommer vara en kortsiktig lösning vilket det inte kommer vara. Det var möte på soc igår för grabben där de skulle prata om fosterhem och polisanmälningar om det skulle upprepas. Tyvärr har han "kort minne" och kommer ignorera det som med allt annat.

Du kan inte bestämma över din man. Han kommer förmodligen inte att acceptera mindre umgänge med sonen på lång sikt. Nu kan inte soc besluta om familjehem så lätt som de kanske antydde.

Anonym (Svårt)

Äldre 11 Sep 10:22

#150

Anonym (lösning) skrev 2014-09-11 09:55:11 följande:

Du kan inte bestämma över din man. Han kommer förmodligen inte att acceptera mindre umgänge med sonen på lång sikt. Nu kan inte soc besluta om familjehem så lätt som de kanske antydde.

Har svårt att förstå hur ni som menar att en separation är en lösning tänker. Om de separerar får ju pappan treåringen på halvtid, och då kommer TS inte ha någon möjlighet alls att skydda sina minstingar från styvsonen. Nu har hon redan löst det så att tvillingflickorna slipper bo med 12åringen, och hon kan hålla koll de dagar styvsonen är i samma hem som övriga barn. Känns vettigare att försöka fortsätta så, hålla koll på styvsonens beteende och försöka bearbeta pappan att öppna ögonen.

sextiotalist

Äldre 11 Sep 10:33

#151

Anonym (Svårt) skrev 2014-09-11 10:22:35 följande:

Har svårt att förstå hur ni som menar att en separation är en lösning tänker. Om de separerar får ju pappan treåringen på halvtid, och då kommer TS inte ha någon möjlighet alls att skydda sina minstingar från styvsonen. Nu har hon redan löst det så att tvillingflickorna slipper bo med 12åringen, och hon kan hålla koll de dagar styvsonen är i samma hem som övriga barn. Känns vettigare att försöka fortsätta så, hålla koll på styvsonens beteende och försöka bearbeta pappan att öppna ögonen.

Nej, det är inte alls självklart att pappan får tre-åringen på halvtid. Många tror att det är det som gäller alltid vid en separation..
Om separationen är pga pappans oförmåga att hantera sitt äldsta barns problematik samt att pojken utsatt sin styvsyster för övergrepp, så är sannolikheten det att det gemensamma barnet kan bo heltid hos mamman.
Många blandar ihop gemensam vårdnad med att barnet ska bo halva tiden, det har inget med varandra att göra.
Att bo varannan vecka är en lösning hur man löser boendet, men inte en lösning hugget i sten.

Min styvson antastade min dotter.

INNEHÅLL