Hjälp, min 9 åriga dotter vill inte äta kött!!!

Jag slutade med kött vid 10 års ålder och blev vegan (dvs slutade med mjölk och ägg) för drygt ett år sedan, nu vid 23 års ålder är jag 178cm lång, normalviktig, studerar fjärde året på civilingenjörsprogrammet vid KTH. Vid mitt livs enda hälsoundersökning i juni förra året så hade jag bra blodvärden och jag är väldigt sällan sjuk eller förkyld. På vilket sätt skulle jag ha tagit skada av en vegetarisk kost under min uppväxt?

Tvärtom, det finns hur många studier som påvisar att kött- och mjölkprodukter är skadliga för oss. Man förhöjer risken för flera olika cancertyper, hjärt- och kärlsjukdomar, MRSA mm genom att konsumera kött i den utsträckning vi gör idag. Det finns maxgränser på hur mycket kött och fisk vi kan äta varje dag men det samma finns ju inte för grönsaker? Om tom Livsmedelsverket har gått ut med så starka restriktioner gällande rött kött är det kanske dags för oss att tänka om? Vill tipsa om dokumentären "Forks over knives" innan man dömer ut vegetarisk kost.

Innan vi bara hoppar på den uttjatade myten "vi måste äta kött och mjölk för att bli starka och stora" kan vi kanske reflektera över om det verkligen stämmer idag? Om min veganske sambo på 190cm som tränar intensiv styrketräning flera gånger i veckan klarar av att tillgodose sitt protein/kaloribehov borde väl din 9 åriga dotter kunna göra det samma? Det enda tillskott han tar är B12, vilket man som vegetarian inte ens behöver ta.

Idag är det inte svårt att vara vegetarian. Gå förbi den vegetariska fryskdisken på Coop testa t.ex Anamas kötbullar, det smakar inte så himla annorlunda. Jag tycker att du ska vara glad att du har en tänkande dotter som har tagit någon form av ställning till samhället. Uppmuntra det istället för att håna/bestraffa henne? 

hej ts! intressant att du skriver att du ANSER att det är skadligt för en ung, växande person att inte äta kött.
kan du inte istället ta reda på fakta och utgå från det?

Å andra sidan så har jag läst och hört många gånger att det är just det faktumet att människan började äta kött som gjorde att vi fick de ämnen som behövdes för att vår hjärna skulle växa. Men det spelar ju ingen roll idag kanske när vi är feta och stinna och har hjärnan full med mög? Kanske dags för en återgång till enkelt jordbruk.

Köp hem vegetariskt så får hon tillaga det själv. Mina föräldrar glömde laga till mig så jag gjorde det själv. Var dock 15 sen några år senare flyttade jag ihop med en kille tyckte det var jobbigt att laga vegetariskt och icke-vegetariskt så började smått äta kött igen då kroppen behövde vänja sig vid det igen vilket gav magont som i början. Åt inte så mycket som var vegetariskt och gott så småät under tiden gick dock knappt över 52 kg slutade äta det puff så hade jag gått upp till 67 kg. Kämpar på andra hållet nu. Men ha koll på hennes vikt så hon går upp.

Min dotter var bara fyra år när hon inte ville äta djur. Det var ett starkt ställningstagande från hennes sida och för mig fanns inget annat val än att respektera hennes önskan. Hela familjen var köttätare när hon plötsligt fick den här känslan. 

Jag tycker att det är sorgligt och hemskt att läsa trådstartens åsikter. Respektera era barn! De är individer med egna känslor och ställningstaganden! 

Enormt brådmogen 4-åring. 

Ja, det har ju knappast undgått någon. Här ligger problemet - att du inte kan acceptera andras val. Du visar noll respekt för din dotters önskan - och visar upp en allmänt inskränkt människosyn. Risken är att din relation till henne kommer att bli ordentligt försämrad bara över en sådan här skitsak - en princip som du har tagit fasta på utan några egentliga försök till kompromisser eller vetenskapliga belägg. Jag hoppas verkligen att din fru är klokare än du.

Det är kolhydratbrist som är farligast - brist på kolhydrater kan hämma tillväxten hos unga. Strikt Atkins och LCHF ska inte tillämpas på barn, mao.

Det är alltså föräldrar som uttalar sig, jävla trams ni håller på med.

Ungar ska kort hålla käft och äta det som står framför dom, att man är av avsikten att ungarna ska styra familjens matsedel är helt bortom mig.

 

Jag ville sluta äta kött när jag var ca 11 år men mina föräldrar tillät mig inte. Jag åt inte köttet som serverades och varje jävla måltid blev det bråk. Varje gång vi skulle ut och äta blev det bråka. Varje gång vi blev bortbjudna blev det bråk. Men jag stod på mig, när jag blev 15 började jag jobba på helger så jag kunde köpa min egna mat.

Jag är idag i 20 års åldern och har aldrig haft några hälsoproblem förutom att under en tid matstrejkade jag och gick ner ca 10 kg.
I jul kom den diskussionen upp med mamma som nästan gjorde lite skämt om det framför hela släkten. Hur jag bråkade om maten etc.
Jag sa rakt ut att jag kommer aldrig förlåta henne och om hon vill sitta här och skoja om det så är det upp till henne. Samt att jag alltid kommer tycka att det hon och hennes pojkvän gjorde mot mig var vidrigt. Blev lite taskig stämning men jag ångrar inte att jag sa det.
Idag har jag nästan ingen relation med mina föräldrar eftersom de inte respekterade mina åsikter.