Hur mycket fick ni när ni fyllde 18?

Fick inte så mycket pengar, vi har under min uppväxt levt mestadels på pappas lön då dom valde att mamma skulle vara hemma med mig och mina två syskon.

Jag och min sambo har däremot valt att spara hela barnbidraget (1050 kr/mån) till våra två barn. Äldsta är ca 2.5 år och har redan ca 45000 kr sparat på ett konto. Det kommer att bli ett par 100 000 lagom till att dom ska flytta hemifrån:)

Jag minns knappt om mina föräldrar kom

I håg min 18-års dag. De glömde bort min 25-års dag, minns jag. Eller nu minns jag.. Ett par silver örhängen. Ta vara på det, ts. Inte alla har det som du.

Vilka skitvänner du har TS  !

Själv fick jag ca 14000:- av mina föräldrar, helt ok men jag hade ju inte tackat nej till att lägga till en nolla

Jag tror att hela det här med att få en större sparad summa är relativt nytt. Innan jag började här på FL hade jag aldrig hört talas om att annat än enstaka föräldrar sparar barnbidraget.(De flesta vi kände kunde inte det, och bidraget är ju tänkt för att ha råd att uppfostra barnet)  Numer verkar det ju vara många som gör så och många unga verkar veta det dessutom. 

Jag fick smycken och silverskedar, säkert en slant, men jag minns inte, det var 1990. 

Fick aktier vid dopet, dock. 

Minns ej så antagligen inget speciellt...

Har varit sambo och ej varit hemma mycket under gymnasietiden pga olika saker. vi har aldrig haft speciellt mkt pengar men har alltid önskat att någon kunde hjäpt med körkort så alla ni som fått det- kan vara glada.

Flyttade hemifrån snabbt efter gymnasiet och ALLT jag har nu har jag fått kämpa mig till själv, allt jag sparat, köpt och äger.

Visst har körkort osv fått vänta och nu när jag äntligen fått min fasta tjänst ska jag ta tag i allt :)

Men att ha pengar i säkerhet måste kännas tryggt! Och de flesta föräldrar som kan ge så mkt- gör väl oftast det.inget fel så länge man som du inte gör stor sak av det men dumt att tro andra får samma sak? lite korkat antagande...

Men att faktiskt klara sig själv utan någon mamma el pappa som fixat och sopat banan känns också toppen! Har ingen att tacka mer än mig själv:)

fick du en bil från 90 talet? el köpt en ny själv? vrf får du pengar när du studerar? antar du bor hemma?

räcker ej studuebidrag och att få bo gratis hemma isf? finns alltid extra jobb annars och du har ju fått 400 000, en bra peng för att slippa studielån!

Fick väl en present - något dyrare än annars. Hade flyttat hemifrån nästan 2 år tidigare och hade nästan samma  lön som min mor ( men hon hade 2 hemmaboende barn) så jag hade vad jag behövde och inte speciellt vanligt att 18-åringar fick några fantasisummor, insats till lägenhet eller körkort.
Själv tog jag körkort några månader senare - betalade själv, kostade ett par tusen. Min lön? Ut ca 1000 kr med en hyra på 200 kr i  månaden.
Bitter är jag inte men tycker att ungdomar är ganska bortskämda och curlade idag. Försökte lära mina barn pengars värde - det är inget man  får, man måste förtjäna det.....

Jag "fick" också ca 400 000 på min 18-årsdag. Inte i present, utan tillgång till fonderna eftersom jag blev myndig. I present fick jag nog en CD-skiva, tårta och kanske lite smink.

Det mesta av pengarna är kvar, sparande för den dag jag vill köpa bostad. Däremot har jag under de nästan 10 år som gått kanske tagit ut ca 40 000 totalt för att täcka en sommar när jag pluggade och hade ett sommarjobb med skitlön (11 000 kr före skatt), ett par glasögon, cykel + lite guldkant på studietiden.

Jag tror jag fick en bok (Stephen King) och ett "Grattis på födelsedagen!" av farsan, en back starköl av brorsan och ingenting av morsan, för hon hade dött 2 år tidigare. Det mest chockerande var att det hade kommit ihåg det öht. Farsan var alltid full, brorsan alltid disträ.

Sedan firade vi på kvällen med att dricka upp ovan nämnda starköl samt en hel del sprit, och farsan envisades med att lyssna på Presley fast jag ville höra Ultima Thule. Grannarna klagade med vill jag minnas.

Jag tänker såhär, TS, att det var inte så roligt att inse att vänner kan ändra sin syn på en pga pengar. Men pengar är känsligt för många. Det är ett bra personlighetsdrag att vilja säga sanningen, men jag tror att om du får frågan igen av någon annan så kan du vara lite mer vag. Det underlättar det sociala spelet. Bland vänner , särskilt flickor ingår nämligen i spelet att tala som om alla är ganska lika, tycker lika osv
Och då skaver det om du avviker. Då kan du uppfattas som nästan en marodör av husfriden i det mysiga boet. Inte på ett utsagt plan, men det finns där ändå!

Man kan säga tex: Mamma hjälper mig med pengar när jag pluggar. Mamma är så gullig. Men din mamma, Alicia, hon är bara bäst för hon oroar sig alltid för att vi ska frysa. (vaghet+avledning)

Jag har fått pengar som skall vara hjälp till en bostad men de pengarna har pappa investerat.  det lär ju ta tills jag blir femti innan han tycker jag är mogen att få dem, ha ha. (vaghet+fokus skjuts på dig inte på pengarna och du blir lite ofarlig eftersom du erkänt att du är lite omogen)

Och viktigast av allt: du nämner inga siffror.