Hjälp, jag är kär i en annan man

Fast nu är det ju inte en sjukdom att bli bedragen. Det troligaste är att TS och hennes älskare antingen kommer fram till att satsa på varandra (och då får ju mannen veta), eller att det ebbar ut mellan TS och mannen. Om hon inget berättar så går tiden, och minnena bleknar även hos henne. Varför skulle mannen må dåligt av det, han har ju snart sin gamla fru tillbaka.

Någon gång i ett förtroligt ögonblick om 20 år kanske hon berättar: "minns du den där vintern, då jag berättade att jag hade fått en kollega som hette Anders och som jag tyckte var så bra och duktig först..? Jag kan berätta för dig nu att..." Och vid det laget har nyheten nästan ingen sprängkraft längre. Det troligaste är att mannen kontrar med: "och minns du grannfrun på förra stället vi bodde, hon som vi tyckte såg ut som Sophia Loren? En gång när du och ungarna var och hälsade på din mor, så fick jag för mig att ta en flaska vin och gå över till henne och..."

Jag har bestämt mig för att berätta inom den närmaste tiden. Jag kan inte vara mig själv och när mannen säger att han älskar mig kan jag inte säga samma sak tillbaka. Även om jag inte berättar så har jag fortfarande förstört vårt förhållande och jag kan inte ljuga för honom. Han är värd en tjej som älskar honom och vill vara bara med honom. Det här är andra gången som jag får känslor för en annan man. Skillnaden den här gången är att det är besvarat. Det känns verkligen inte rätt att stanna för barnens skull. Hur jag än vänder saken kommer någon att bli sårad, det är smällar jag får ta när jag varit så jäkla korkad som gjorde en sån här grej.

Jag pratade med en manlig vän om dig. Hade han vetat så hade han aldrig i livet stannat kvar. Har sambon fått känslor för nån annan så är det kört. Inte ens för barnens skull.

Men du har just återgett mig tron på mänskligheten. Du gör rätt.

Nej, knappast. Visa mig en undersökning som visar det. Många har nog VARIT otrogna någon gång, det betyder inte att de är det eller har varit det i nuvarande förhållande. Välkommen tillbaka förresten.

Otroheten är som en sjukdom för förhållandet, dvs. den bryter ner förhållandet även om den bedragne inget får veta. 

Såvida TS partner inte är en robot, så kommer han märka att något inte stämmer, han kanske inte märker det till 100%  

TS har varit otrogen och begått en handling som påverkat henne mentalt. Hon kan omöjligt vara samma person hon skulle har varit om hon inte hade varit otrogen. Som otrogen har hon förändrats, hon har blivit något mer spänd, nervös, rädd, försiktig, fundersam osv.

Det räcker med en liten förändring i beteendet för att mannen ska märka det, även om han inte ens reflekterar över det. Detta resulterar i förhållandet skiftar karaktär om än bara lite.

När jag pratade med min man om att vi behövde förändra saker hemma efter jag haft min flirt vid sidan om blev han jätteförvånad. Han tyckte att vi hade haft det så bra hemma, jag hade varit så glad och kärleksfull det senaste. Så helt enkelt att upptäcka är det inte.

Det är inte alltid enkelt att upptäcka otrohet, men du kan omöjligt vara samma person som du skulle ha varit om du inte hade varit otrogen. Alla reagerar olika, vissa blir nervösa och fundersamma, andra blir glada och uppsluppna, den gemensamma nämnaren är att en liten förändring av ditt beteende har skett. 

Vad vet du om din mans beteende? han kanske spelar med och låtsas som om han inget misstänker för att konfrontera dig vid ett senare tillfälle. Kanske är han konflikträdd och drar sig för att ta upp ditt snedsteg eller så har även han en affär vid sidan om. 

Starkt gjort att våga berätta. Har inläggen i den här tråden påverkat dig ?

Jag vill så gärna att detta här ska lösas. Kan ni ge mig mer råd och tips?

Jag har funderat på allt ni har skrivit. Även innan jag startade tråden var jag inne på att berätta men först igår bestämde jag mig på allvar. Visst har tråden påverkat mig.