• Anonym (Otrogen)

    Hjälp, jag är kär i en annan man

    Jag är gift och har tre barn. Nu har jag träffat en kille via jobbet som jag verkligen klickat med. Han är kär i mig och jag är riktigt kär i honom också. Vi träffas och har haft sex. Jag och min man har inte haft det så jättebra under något år. Jag vet inte vad jag ska göra. Ni som varit i liknande situation, hur gjorde ni? Lämnade ni eller stannade ni kvar?

  • Svar på tråden Hjälp, jag är kär i en annan man
  • Anonym (Otrogen)

    Han vill inte att jag drar. Han älskar mig och vill verkligen kämpa för oss. Jag tycker att han är värd en bättre tjej. En tjej som älskar bara honom och vill vara med bara honom.

  • Fool
    Anonym (Sara) skrev 2015-06-02 18:02:49 följande:
    Tror inte att man kan dra alla över en kam så. Har själv ingen egen erfarenhet men två av mina närmaste vänner hade föräldrar som skilde sig. I båda fallen träffade någon förälder en annan "när de låg i skilsmässa". De trodde verkligen på det (13 och 10 år när det hände). Som vuxna har de insett att det förmodligen var en överlappning men som barn förstod de aldrig det.
    Finns säkert undantag för allt, men man kan nog ganska lugnt påstå att få människor uppskattar att bli ljugna för, även barn. Om de ställer frågor så förväntar de sig ett ärligt svar inte en massa lögner eller halvsanningar

    Ser eller ingen poäng i att sitta och ljuga för sina barn, visst jag kan hålla med om att man inte ska säga saker de inte är mogna nog att förstå, men att sitta och ljuga för barn eller tonåringar som är tillräckligt stora för att förstå känns inte ok, vem är det man försöker skydda egentligen? Barnen eller den som klantat sig?
  • Fool
    Anonym (Otrogen) skrev 2015-06-03 10:58:10 följande:

    En uppdatering om läget. Jag har berättat för maken om mitt snedsteg. Hans reaktion var att bli förkrossad, men han vill verkligen kämpa för oss.
    örja ha e
    Jag vet inte vad jag vill, för barnens skull borde jag vilja kämpa. Men jag behöver tid att ta reda på vad jag vill, just nu vet jag varken ut eller in. Inget är givet på något sätt. Jag kan inte ärligt säga till maken att jag vill kämpa för oss.


    Bra TS, nu när allt är ute i ljuset så kan du och maken äntligen börja ha en kreativ diskussion kring problemen. Jag skulle råda er att gå på FR.för att reda ut vad du / ni vill, alltid bra att ha någon annan att bolla tankar med. Som kanske kan komma med andra infallsvinkar, erfarenheter, etc

    Är han medveten om dina känslor för kollegan?
  • Anonym (Otrogen)

    Han är medveten om känslorna jag har för kollegan och att det är ömsesidigt.

  • Anonym (ok)
    Anonym (Otrogen) skrev 2015-06-03 12:56:00 följande:

    Han är medveten om känslorna jag har för kollegan och att det är ömsesidigt.


    Fast det är ju du som ska göra något åt det inte han du är kär i en annnan du ska göra slut inte han bebis där.
  • zeusZZ

    Har varit där din man är nu, visst man kan inte rå för sina känslor... men man kan dock styra sina handlingar.  Just nu är ni i ett vakuum där din man antagligen kommer göra allt som står i hans makt för att "vinna" tillbaka dig. Och du kommer antagligen fortsätta din kontakt med den andre trots att du inte riktigt har bestämt vad du och din make ska göra .... eller ?

    Om jag vore dig hade jag pausat förhållandet med den andre (inga samtal,sms,träffar mm)... fram tills du kommit fram till vad du vill och förmedlat detta till din man.... var ärlig och brutalt ärlig.

    Lycka till!

  • Anonym (Sara)
    Fool skrev 2015-06-03 11:14:34 följande:
    Finns säkert undantag för allt, men man kan nog ganska lugnt påstå att få människor uppskattar att bli ljugna för, även barn. Om de ställer frågor så förväntar de sig ett ärligt svar inte en massa lögner eller halvsanningar

    Ser eller ingen poäng i att sitta och ljuga för sina barn, visst jag kan hålla med om att man inte ska säga saker de inte är mogna nog att förstå, men att sitta och ljuga för barn eller tonåringar som är tillräckligt stora för att förstå känns inte ok, vem är det man försöker skydda egentligen? Barnen eller den som klantat sig?
    Det är väl en definitionsfråga, otrohet uppstår ofta pga problem i förhållandet. Att inte berätta detaljerna kring just otroheten behöver inte vara att ljuga. Man kan beskriva problemen i förhållandet ändå. Barn behöver inte känna till föräldrarnas sexliv. "Vi ska skilja oss för pappa kan inte leva utan bdsm och jag vill inte ställa upp på det längre". Är det lämpligt att vara så ärlig mot sina barn?
  • Anonym (ok)

    Tror hon inte vågar känna det misstaget hon kanske gör genom att göra slut och sedan kanske få bakslag och veta att hon begick ett misstag att lämna, men finns nog ingen som hade stannat kvar som är helt normal.

  • Anonym (Allt eller inget!)

    Härligt att höra att du släppt bomben. Se till att berätta så nära sanningen som möjligt ang vad som har hänt med den nya killen så att din make förstår att du har haft sex och inte bara kramats o pussats. Det är en lögn som kommer tära på honom och dig själv i evighet annars. Och för att komma vidare så fort som möjligt så ska alla hopp om återförening grusas snabbast möjligt för ALLA inblandade!! Detta är mycket viktigt för att han ska kunna förlåta i slutändan! Med barn inblandat så måste allt funka tillslut och då krävs ärlighet ifrån början. Lögnerna kommer du annars föra med dig in i nästa relation pga att du blandar ihop känslor och skuld. Parterapi eller familjerådgivning är i nuläget meningslöst då du befinner dig i ett lyckorus och vill börja din nya relation så fort som möjligt. När du ändå bryter upp äktenskapet så gör det ordentligt och låt honom förstå att just nu ska ni vara så lite som möjligt tillsammans. Alla frågor han kommer att ha bör du svara på så ärligt som möjligt, och skydda inte honom ifrån sanningen. Sanningen gör ont. Men lögner gör ondare!

    Lycka till och STRESSA inte in i det nya. Han väntar!!! Tro mig!

  • Anonym (Otrogen)

    Maken vet om att vi har haft sex. Jag har kört med öppna kort.

Svar på tråden Hjälp, jag är kär i en annan man