sa ni något kul eller gjorde ni någon "tabbe" under förlossningen??

Undersköterskan gjorde en.

När jag ansåg att det var dags för lustgas så tryckte jag på knappen och en undersköterska kom in, hon ville se när jag hade en värk och ställde sig mitt emot mig och tittade. Jag sa "här kommer en värk" och andades lite ansträngt några andetag och hon sa "nej vännen, det är nog bäst att spara den tills den verkligen behövs". Ok, sa jag och hon gick. Efter några minuter kom hon in igen med maskinen och bad om ursäkt för hon visste inte att jag var öppen 7 cm, haha... som om hon skulle kunna mäta smärta genom att "titta på mig"

Vi fick lära oss på föräldrarutbildningen att vi skulle "ta i lite extra" när vi ringde till BB, om vi verkligen ville komma in dvs. Och det stämde - de ville inte alls att jag och mina extremt oregelbundna värkar skulle komma in, för det var låååångt kvar. Till sist ringde jag och ajajaja ojojojade mig lite om att de ändå gjorde ont, trots att de inte var regelbundna. Fick komma in med "varningen" om att jag kanske skulle få åka hem igen. Var 6 cm öppen......

Tjatade mest om att få gå o duscha.. "koppla loss mig så hag får gå o duscha nu" (från alla sladdar, slangar) då va det 2 kryst kvar från bebis. Så BM kontrade hela tiden med "nej, nu ska vi föda barn" "neeej, jag SKA duscha!"

När hon frågade om jag ville känna på huvudet när det kom ut svarade jag nästan hysteriskt "nej!" som om det va det dummaste/äckligaste jag hört'

Min barnmorska svimmade mitt i en krystvärk :P haha

Min barnmorska försökte få mig att andas, för det va något som imin värld, hög på lustgas va helt sekundärt. Varför skulle jag andas för?? tyckte jag(fick för mig att andas jag gör det ont), Hon säger till mig med bestämd röst att jag måste andas, min sambo får panik jag börjar bli lila i ansiktet, varpå bm säger med MYCKET bestämd röst DU MÅSTE ANDAS!!!
Jag börjar nästan gråta och drar ett andetag. När hon lämnat rummet blir jag nojjig och ledsen för att jag får för mig att bm hatar mig, detta är bm som förlöser mig en halvtimme senare,

Hon fick fånga min dotter i luften då hon kom ut på typ två krystvärkar och allt hon säger är : oj då!

När jag föddes va jag ganska ihoptryckt och min mamma brukar säga att jag hade huvudet direkt på axlarna, alltså ingen hals. Så innan jag fick upp min bebis på magen så frågar jag förskräckt: "Har den hals???"
Bm kollar konstigt på mig och konstaterar att: "Ja det har den, men vill du inte veta vad det blev?"
"ja jo det förstås" svarar jag lite nonchalant.

Sen fick jag för mig att jag kunde vråla bäst jag ville i lustgasmasken då ingen kunde höra mig när den va över munnen. man blir oerhört logisk av lustgas :)

jo jag skrek oxå att jag ville ha ett lakan på mig och inte ville ha någon slemmig ailien på mig när jag var naken...*ler* min lilla plutta är inte någon slemmig ailien jue! :)

Under krystvärkarna skrek jag:

"Söv ned mig och snitta mig jag ska ändå sälja henne på blocket" Till BM mitt i en värk
"Håll käften kärring" till min mamma när hon upprepade BMs namn.
"Har hon hår" när BM sa att man såg huvudet.

Observera att jag INTE hade lustgas så det var inte den som pratade.

Jag ligger och blundar och vilar upp mig mellan värkarna som kom med 3 min emellan när jag hör något irriterande ljud!

Jag: Vad fan är det som låter?
Sambon: Det är jag, säger han flåsandes och tar bort lustgasen från munnen och smyger fram bakom mig!

Det skrattar vi åt fortfarande! ;P

Juste narkosläkaren som skulle sätta ryggmärgsbedövningen på mig han inte göra det då jag under tiden han rengjorde min rygg fick krystvärkar. Han hade då redan hunnit öppna alla förpakningar så när han blev "utkastad" då det inte fanns något där för honom att göra sa han "jaha så kul var det och nålen är ju bara att kasta, nu får du ha ont ist, du skulle bett om mig tidigare"
Jag minns inte detta men min mamma hade anteknat detta då hon ansåg att detta var en högst olämplig kommentar.

Några dagar innan förlossningen hade jag settett program om barn där det var svårt att se vad det blev för kön. Könsorganet var ett mellanting mellan slida och penis och det var också svårt via blodprov att bevisa om det var pojke eller flicka.

När jag sedan födde mitt barn och barnmorskan höll upp henne och frågade - "jaha, vad blev det här då". Då tittade jag och tittade och undrade och sa: "Ja, vad blev det där då". Jag trodde för några sekunder att det var svårt att se vad det blev för kön. Men sen klickade det till.