Jehovas vittnen-något positivt?

Men som med de flesta religioner är det svårt att se de positiva sidorna när man inte själv är med i församlingen/religionen

Funderar på om de klara  regler som JV ställer upp kanske kan vara till hjälp för en del vilsna tonåringar....?

nä har inget positivt i tankarna när jag hör om jv

Nä, jag var aldrig döpt.
Mina föräldrar är, de har inte gjort något för att bli uteslutna. Men de har ofta kontakt och umgås med de vänner de hade under tiden i församlingen.

Ja, vänner. Inte bara bekanta. Vi blir hembjudna, de ringer och hör hur det är med oss, vi tränade tillsammans på brukshundsklubben innan jag flyttade till en annan stad t.ex.. Alla var man ju inte vän med, utan kanske bara bekant med en del, men som sagt, de är alla fortfarande lika trevliga människor.

Jag är ledsen att det är så många som har riktigt dåliga erfarenheter. Jag tror er.
Idioter finns det inom alla religioner och folkgrupper, och det bidrar starkt till alla dåliga rykten. Det är ju oftast det negativa sakerna man får höra, vad det än gäller.

Svårt att hitta något positivt att skriva om man inte är inne i organisationen.
Har till stor del växt upp i denna organisation, har mycket släkt, och även vänner som är med.
Men har också släktingar som är uteslutna, och även sk "avfällingar".
Så mitt främsta intryck av JV är, (förutom felslagna profetior och ohållbara läror, som tex blodfrågan,) att denna organisation splittrar familjer.
Detta har jag själv sett på nära håll, och det är oerhört smärtsamt att se far- och morföräldrar som inte vill ha kontakt med sina barnbarn, för att barnens föräldrar har valt att inte vara med längre!

Jag har varit ett vittne tills jag fyllde 18år..Har en massa saker att säga men vet inte om detta är rätt plats eller tidpunkt..tycker liksom inte att man måste säga en massa dåliga saker bara för att man blivit utesluten..dock lever jag inte som ett jv i dagens läge..