Cerclage?
vixan: låter som du haft en alldeles förträfflig dag i hur det är med o ha cerklage! kan nog komma o bli fler såna underbara dagar
vixan: låter som du haft en alldeles förträfflig dag i hur det är med o ha cerklage! kan nog komma o bli fler såna underbara dagar
snalmums: välkommen till tråden, även om det kanske inte är här man vill söka stöd... får hoppas att bebis stannar många veckor till!
Jag låg inlagd i fem veckor med rätt strikt sängläge, fick aldrig ngt blodförtunnande, men däremot fick jag lite övningar att göra i sängen som sjukgymnasten visade mig. Är du rädd att röra på dig för mkt går det alldeles utmärkt att ligga i sängen eller soffan o paddla med fötterna upp o ner för att få igång blodcirkulationen, gjorde dessa övningar ca 20 repetitioner i timmen. det är även bra att ta tag i knät med båda händerna och paddla underbenet upp o ner.. dessa övningar funkade fint o jag fick aldrig några problem med blodproppar
fruhellström: det är väldigt vanligt med uvi när man fått cerklage. dels är det lättare o få uvi när nan är gravid o dels lättare efter cerklage eftersom man har ett ämne i sig som inte är tänkt o vara där så risken för infektioner ökar.. det är därför väldigt viktigt att du lämnar urinprover antingen hos din barnmorska eller när du träffar din läkare. du kan känna av det för du får ont när du kissar, du måste kissa oftare än vanligt o du kan känna att det är svårare att tömma blåsan.. men många ggr känner man ingenting.. jag känner inte av när jag har uvi utan det framkommer alltid när jag lämnar urinprov...
snalmums: läkare brukar säga att man ska kunna leva relativt normalt, men vad är normalt? för mig är normalt att träna, vara i ständig rörelse, bada och ha sex o allt det ska man undvika när man har cerklage.. mitt liv blev helt enkelt inte så vanligt längre, utan med en massa restriktioner. så jag har kört på försiktighetsprincipen, tar det hellre för lugnt än o vara för mkt i rörelse. det är inte förrän nu när jag passerat v 32 som jag vågar o göra mer.
jag har en tidigare historia i att ha förlorat min son som föddes i v 23 för snart ett år sen, förlossningen satte bara igång helt plötsligt o det fanns aldrig ngt o göra för att stoppa förlossningen, därför har jag cerklage den här gången. i v 25 så fick jag väldigt mkt sammandragningar, de var starka och kom med fem minuter emellan så vi åkte in, jag hade börjat o öppna mig inifrån o de satte snabbt bricanyldropp på mig o gav mig kortison för bebisens lungor. då de inte fick stopp på sammandragningarna när de satte ut droppet blev jag ivägskickad först till uppsala, sen linköping.. Kalmar, som jag tillhör är inte så bra på att ta hand om förtidigt födda barn, så därför skickade de iväg mig ifall bebis skulle komma då. det visade sig senare att jag hade fått en infektion i livmodern som satte igång sammandragningarna för när jag väl fick antibiotika så lugnade det ner sig. eftersom jag har en ganska kort tapp, ligger mellan 25-30 mm o jag hade börjat o öppna mig inifrån så blev det sängläge, fem veckor på sjukhus, fick dock gå på toa, o jag fick duscha, men inte så mkt mer än så.. nu när jag passerat v 30 så fick jag börja o röra på mig o nu är jag även sen en dryg vecka tillbaka hemma.. o på senaste kollen i tisdags så hade tappen växt till sig lite o jag var inte heller lika öppen längre.. så nu har jag kunnat slappna av för första gången på hela gravidteten! veckorna mellan 20-30 har varit värst för mig för man har varit så orolig..
vixan: fick aldrig helt bekräftat att det var infektion, men läkaren som undersökte mig då tyckte att det såg rörigt o smetigt ut.. det såg rött o irriterat ut så hon uteslöt inte infektion, fick antibiotika då o efter den kuren kändes det ngt bättre.. fick du inget bricanyldropp när de satte cerklaget heller? jag fick det för o lugna livmodern.. det är sant att efter ett tag slutar bricanyl att fungera.. läkaren pratade om att när kroppens receptorer är fyllda så gör de inte längre ngn verkan.. hoppas verkligen du slipper de problemen jag hft hela tiden, mitt sitter ju väldigt långt ner o det skaver vilket gjort att jag inte kunnat sitta några längre stunder på en vanlig stol..
nr 2 tyckte jag oxå var läskigt då jag satt på toa när fosterhinnorna brast när jag väntade wilton.. det är väl oxå först nu jag kan k'nna mig avslappnad när jag är på toa.. usch vilken otäck dröm.. har oxå haft ngn liknande
fruhellström: låter inget vidare med huvudvärk, hoppas det går över snart! hehe, dåligt att hängmattan inte bara hängt upp sig själv :) här går det bra, är lite trött i kroppen idag, var nog i gång lite för mkt igår, fick ont i ryggen o ljumskarna o idag orkar jag knappt lyfta på armarna.. så det blir lugnt idag. dessutom är det lite molnigt här o det blåser på rätt bra så det är lite mer inneväder... just nu ligger jag i soffan o tittar på hur magen rör på sig upp o ner o fram o tillbaka... en väldigt livlig liten där inne!
snalmums: det där låter så likt mina upplevelser, bara helt plötsligt få ont i magen o så börja blöda.. iofs så hade det gått längre för mig, var 4 cm öppen när vi kom till sjukhuset, åkte in med buktande hinnblåsa eller hur de nu förklarade det.. det gick inte o göra ngt för att stoppa förloppet? för mig var det ju redan kört, allt de kunde göra var att fördröja förlossningen lite så han skulle få en chans att utveckla lungorna lite mer, men det gick bara o fördröja det lite sisådär 15 timmar. jag hade en cmvinfektion som höll på o läka, men det var inte pga den som gjorde att förlossningen satte igång. hade den infektionen påverkat så yttrar det sig om fosterdöd i magen, inte att förlossningen sätts igång... vi håller tummarna att det går vägen den här gången!