• Lanie

    Cerclage?

    vixan: låter som du haft en alldeles förträfflig dag i hur det är med o ha cerklage! kan nog komma o bli fler såna underbara dagar

  • Lanie
    vixan skrev 2011-04-30 08:54:11 följande:
    Hur länge blödde ni efter att ni fått cerklage? Jag blöder inte men har brun/gula flytningar. Ska på koll på tisdag. Det var lite tidigt tyckte doktorn men det fanns inga tider om 3 veckor.

    Hur går det för dig Fru hellström?
     
    jag blödde inte alls lång tid.. direkt efter, men dagen efter hade det upphört har jag för mig.. jag fick tid för kontroll två veckor efter insättandet, men redan en vecka efter fick jag åka in för jag hade rätt ont o misstänkte infektion...
  • Lanie

    snalmums: välkommen till tråden, även om det kanske inte är här man vill söka stöd... får hoppas att bebis stannar många veckor till!


    Jag låg inlagd i fem veckor med rätt strikt sängläge, fick aldrig ngt blodförtunnande, men däremot fick jag lite övningar att göra i sängen som sjukgymnasten visade mig. Är du rädd att röra på dig för mkt går det alldeles utmärkt att ligga i sängen eller soffan o paddla med fötterna upp o ner för att få igång blodcirkulationen, gjorde dessa övningar ca 20 repetitioner i timmen. det är även bra att ta tag i knät med båda händerna och paddla underbenet upp o ner.. dessa övningar funkade fint o jag fick aldrig några problem med blodproppar

  • Lanie

    fruhellström: det är väldigt vanligt med uvi när man fått cerklage. dels är det lättare o få uvi när nan är gravid o dels lättare efter cerklage eftersom man har ett ämne i sig som inte är tänkt o vara där så risken för infektioner ökar.. det är därför väldigt viktigt att du lämnar urinprover antingen hos din barnmorska eller när du träffar din läkare. du kan känna av det för du får ont när du kissar, du måste kissa oftare än vanligt o du kan känna att det är svårare att tömma blåsan.. men många ggr känner man ingenting.. jag känner inte av när jag har uvi utan det framkommer alltid när jag lämnar urinprov...

  • Lanie

    snalmums: läkare brukar säga att man ska kunna leva relativt normalt, men vad är normalt? för mig är normalt att träna, vara i ständig rörelse, bada och ha sex o allt det ska man undvika när man har cerklage.. mitt liv blev helt enkelt inte så vanligt längre, utan med en massa restriktioner.  så jag har kört på försiktighetsprincipen, tar det hellre för lugnt än o vara för mkt i rörelse. det är inte förrän nu när jag passerat v 32 som jag vågar o göra mer.

    jag har en tidigare historia i att ha förlorat min son som föddes i v 23 för snart ett år sen, förlossningen satte bara igång helt plötsligt o det fanns aldrig ngt o göra för att stoppa förlossningen, därför har jag cerklage den här gången. i v 25 så fick jag väldigt mkt sammandragningar, de var starka och kom med fem minuter emellan så vi åkte in, jag hade börjat o öppna mig inifrån o de satte snabbt bricanyldropp på mig o gav mig kortison för bebisens lungor. då de inte fick stopp på sammandragningarna när de satte ut droppet blev jag ivägskickad först till uppsala, sen linköping.. Kalmar, som jag tillhör är inte så bra på att ta hand om förtidigt födda barn, så därför skickade de iväg mig ifall bebis skulle komma då. det visade sig senare att jag hade fått en infektion i livmodern som satte igång sammandragningarna för när jag väl fick antibiotika så lugnade det ner sig. eftersom jag har en ganska kort tapp, ligger mellan 25-30 mm o jag hade börjat o öppna mig inifrån så blev det sängläge, fem veckor på sjukhus, fick dock gå på toa, o jag fick duscha, men inte så mkt mer än så.. nu när jag passerat v 30 så fick jag börja o röra på mig o nu är jag även sen en dryg vecka tillbaka hemma.. o på senaste kollen i tisdags så hade tappen växt till sig lite o jag var inte heller lika öppen längre.. så nu har jag kunnat slappna av för första gången på hela gravidteten! veckorna mellan 20-30 har varit värst för mig för man har varit så orolig..

  • Lanie

    vixan: fick aldrig helt bekräftat att det var infektion, men läkaren som undersökte mig då tyckte att det såg rörigt o smetigt ut.. det såg rött o irriterat ut så hon uteslöt inte infektion, fick antibiotika då o efter den kuren kändes det ngt bättre.. fick du inget bricanyldropp när de satte cerklaget heller? jag fick det för o lugna livmodern.. det är sant att efter ett tag slutar bricanyl att fungera.. läkaren pratade om att när kroppens receptorer är fyllda så gör de inte längre ngn verkan.. hoppas verkligen du slipper de problemen jag hft hela tiden, mitt sitter ju väldigt långt ner o det skaver vilket gjort att jag inte kunnat sitta några längre stunder på en vanlig stol..

    nr 2 tyckte jag oxå var läskigt då jag satt på toa när fosterhinnorna brast när jag väntade wilton.. det är väl oxå först nu jag kan k'nna mig avslappnad när jag är på toa.. usch vilken otäck dröm.. har oxå haft ngn liknande

  • Lanie
    snalmums skrev 2011-04-30 17:01:08 följande:
    håller med dig helt, man vill ju inte göra alltför mycket för att starta igång något. försöker ta det väldigt lugnt, läkarna vill jag ska upp och röra på mig inte bara ligga hela tiden. men för mig känns det väldigt jobbigt att vara uppe och springa dels för jag är rädd att något ska trigga igång mer sammandragningar eller värkar. min tapp är bara 11mm så tycker det är väldigt konstigt dom tycker jag ska upp och hoppa en massa och förlita sig på cerclaget. har en tid tillbaka till spec mvc på tisdag. är ialf fortf kvar på sjukhuset, är det så att jag ska behöva vila och ligga igneom hela tiden nu så gör jag hellre det än trigga igång något.

    beklagar din/er förlust med eran son, vi förlorade våran dotter i fjol i v20.
    du får tänka att du är ju ändå uppe när du ska på toa, eller äta ngt, eller klä på dig eller duscha. jag har ju rört mig ganska mkt inom husets väggar, lagat mat, slängt in en tvätt i maskinen om jag ändå varit uppe för jag behövt gå på toa.. gör man såna saker så rör man ju på sig.. men jag aktade mig för att gå upp bara för att göra ngt som jag kunde vänta med när jag väl var tvungen att gå upp.. sen har jag undvikit att gå utanför dörren, var bara ute när jag skulle till kuratorn, läkaren eller bm... kanske någon enstaka gång om jag åkte hem till någon kompis men då såg jag till att när jag väl var hos kompisen att jag hade möjligheter att ligga ner.

    man kan ju tycka det är konstigt att läkarna säger till dig o vara uppe mer med en så kort tapp.. sen å andra sidan kan ju din tapp vara tillräckligt stark ändå, längden är ju inte avgörande..

    tack.. o jag beklagar er förlust också.. hur förlorade ni henne? var det pga försvagad livmoderhals?
  • Lanie

    fruhellström: låter inget vidare med huvudvärk, hoppas det går över snart! hehe, dåligt att hängmattan inte bara hängt upp sig själv :)  här går det bra, är lite trött i kroppen idag, var nog i gång lite för mkt igår, fick ont i ryggen o ljumskarna o idag orkar jag knappt lyfta på armarna.. så det blir lugnt idag. dessutom är det lite molnigt här o det blåser på rätt bra så det är lite mer inneväder... just nu ligger jag i soffan o tittar på hur magen rör på sig upp o ner o fram o tillbaka... en väldigt livlig liten där inne!

  • Lanie

    snalmums: det där låter så likt mina upplevelser, bara helt plötsligt få ont i magen o så börja blöda.. iofs så hade det gått längre för mig, var 4 cm öppen när vi kom till sjukhuset, åkte in med buktande hinnblåsa eller hur de nu förklarade det.. det gick inte o göra ngt för att stoppa förloppet? för mig var det ju redan kört, allt de kunde göra var att fördröja förlossningen lite så han skulle få en chans att utveckla lungorna lite mer, men det gick bara o fördröja det lite sisådär 15 timmar. jag hade en cmvinfektion som höll på o läka, men det var inte pga den som gjorde att förlossningen satte igång. hade den infektionen påverkat så yttrar det sig om fosterdöd i magen, inte att förlossningen sätts igång... vi håller tummarna att det går vägen den här gången!

  • Lanie
    karo skrev 2011-05-02 08:49:02 följande:
    Hej allihopa....

    Jag vet att en del som är gammla här i tråden kanske kommer ihåg mig, men jag drar min historia lite kort.

    Max vår son kom  v 26+1 (2006) då jag åkte in var jag helt öppen så det fanns inte så mycket att göra ( han har en cp skada pga hjärnblödningar första dygnen i hans liv, så han sitter i rullstol)
    Lowa vår dotter kom v 23+5 (april 2010) efter ett dygn i gbg då det inte gick att stoppa då jag kom in med buktande hinnblåsa.
    Blev gravid igen på hösten, och fick ett cerclage i v12. De sa att jag kunde leva som vanligt coh lyfta min son och allt sånt där fast jag blev sjukskriven (jag lyfte aldrig vår son och jag vilade mesta delen av dagarna)
    Cerclaget kana åt sidan och jag fick föda fram en kille i v 16.

    I mars fick jag ett cerclage som sitter hela livet och ska vara ett bättre stöd. Nu är jag gravid igen v8 och är så rädd för att jag inte tyckte att ante mot tog emot min oro på allvar när jag var där i fredags för att göra ett VUL.
    Jag ska bli sjukskriven i v15 och hon mena på att bebisen väger ju inte så mycket så jag kunde lyfta till v 20-25. Gjorde inte upp någon direkt plan och jag ska dit igen om 7 veckor.
    Hon sa att jag kunde ringa gbg där jag gjorde min op och fråga om förhållningsset att leva.                                  SKA JAG GÖRA DET... Jag trodde att de skulle hjälpa mig och vara mitt stöd här på KSS...

    Förlåt mig men det blev visst ganska långt, men jag är så orolig och känner att det kommer att gå åt helvete igen om de inte börjar att göra som gjort förut...

    Kram Karolina
    hej karolina!

    jag kommer ihåg dig.. har tänkt mkt på er o det som hände er i höstas o beklaga igen det som hände

    men jag vill också gratta till det nya livet i magen! jag hoppas att det nya cerklaget ska hålla bättre o att du verkligen får med dig en frisk bebis hem så småningom!

    låter sjukt jobbigt att du inte får ngt stöd från sjukhuset, det är ju nu du behöver det! nu är det ju dock ingen fara att leva som vanligt, men sen när du kommer upp i sisådär v 15 skulle jag börja o ta det lugnare o sen skulle inte jag lyfta ngt tungt fram till v 30 när man börjar o komma i mer "säkra" veckor. kanske att du kan byta läkare till ngn mer förstående? det gjorde jag för min första läkare var lite koko, oförstående.. nu har jag en jätteförstående läkare som varit med mig hela vägen!
Svar på tråden Cerclage?