Cerclage?

det är inte klokt egentligen! har du fått några känningar än? eller dröjer bebis på sig? typiskt om man går över tiden när man oroat sig hela graviditeten att bebis ska komma tidigt..

en liten påskbebis hade väl varit ett fint påskägg?

glad påsk på dig med!

issen: jag tycker det känns väldigt skönt o höra att sammandragningarna gett med sig o att cerklaget sitter bra o att tappen är stängd! väldigt positivt! så det här ska ju absolut kunna gå med så mkt vila du kan! jag har känt rörelser dagligen sen v 17 o i v 24 började de o bli väldigt tydliga o nu när jag passerat v 31 är det så mkt att jag har ont i magen... helt normalt att du är orolig, du har kommit så långt, men ändå är dessa veckor kritiska för man vill ju inte föda än.. o som du säger du har ju en vecka framför dig som du vill ta dig över o så vattkoppor på det! hoppas verkligen du inte blir smittad utan att du faktiskt hade vattkoppor när du var liten..  det är svårt o vara lycklig fast att allt ser bra ut! även om jag var trygg inne på sjukhuset så kunde jag inte vara lycklig för det är för mkt känslor o tankar som far fram o tillbaka.. det är först nu när jag kommit hem igen, passerat v 30 o det är soligt som jag faktiskt kan börja o glädja mig åt graviditeten!

niinis: julian är bedårande! skönt att ni fått komma hem!

fruhellström: tyvärr finns det ingen sida som kan ge dig de svaren du vill ha, för allt är individuellt o de svar du ev kommer o få av din läkare är inte skrivna i sten, skulle du fråga en annan läkare kan du vänta dig ett annat svar.. här är det eget sunt förnuft som får gälla o vad som du känner för att du orkar. vissa kan göra mer, medan andra inte kan göra det. många läkare har sagt till mig: lev som vanligt.. men sen när man frågar om träning, samliv, bad osv så ska man undvika det eller ta det väldigt försiktigt o vips så lever man inte som vanligt längre. för mig är vanligt att träna och röra på mig mkt, ha ett fungerande sexliv och jag älskar o bada.. så för mig finns det inget leva som vanligt, det blir till o leva med väldigt många restriktioner. sen kör jag med försiktighetsprincipen, som vixan säger, röra sig mindre än vad man kankse behöver o orkar. kommer du o gå på mkt kontroller sen så är ju de en indikator på hur cerklaget o tappen håller, mitt råd är ändå att försöka ta det så lugnt man kan tills man iaf passerat v 28-30, de mest kritiska veckorna...

jag trodde sexbiten skulle bli jobbig o avstå o den var det i början, men jag har haft så ont av cerklaget så det är liksom helt otänkbart att bara ens tänka tanken på sex.. jag har ju inte ens kunnat sitta på en stol sen v 13!

fruhellström: tycker det låter väldigt härligt med hängmatta och en massa böcker. när jag blev inlagd började jag och sticka på en filt till bebis, 15 år sen jag stickade sist! har även köpt en massa grejer så jag skulle kunna scrappa ett album till vår lilla ängel, men har fått lägga det lite på is då jag inte kan sitta normalt.

de allra flesta har förstått att jag inte kan röra på mig alls. mina vänner har varit jättefina, kommit hem med fika och har jag blivit bjuden till de har de kommit och hämtat mig om inte sambon kunnat köra mig och så har de gjort soffan fri så jag ska kunna ligga ner. Tror alla varit väldigt förstående med tanke på vad vi gick igenom för ett år sen. den enda som kanske inte riktigt förstått är sambons farmor. hon frågade mig om jag inte var ute och gick nu när det började och bli så fint väder ute. då fick jag förklara för henne igen o hon bara "ja, men röra på sig behöver man ju göra" vad ska jag göra liksom? två dagar efter att hon hade sagt det blev jag inlagd. sen vet man ju inte vad folk säger när man inte är med, men jag har iaf inte fått några gliringar om att jag nojar för mkt. tror de flesta har nojat lika mkt som jag.

vixan: jag levde precis som vanligt innan op. iofs så tog jag det lugnare för jag var rätt nojig av mig, men jag hade inga sd eller något sånt.. jag undvek träning, men jag lagade mat, städade, handlade, jobbade.. precis som vanligt..

vet inte.. men efter op så tog jag det ju jättelugnt.. låg i soffan i stort sett i fyra veckor.. efter de veckorna vågade jag väl o röra lite mer på mig.. o jag rörde väl aldrig så mkt på mig att jag fick ont, jag la alltid av innan. det var väl egentligen i v 25 på helgen där innan jag blev inlagd som jag kände av mer sammandragningar när jag rörde på mig.. o det är väl först nu som jag faktiskt känner hur svag jag är efter att ha varit sängliggande i fem veckor. jag trodde nog att jag skulle vara mer sängliggande än jag faktiskt har varit. för innan jag blev inlagd så lagade jag ju faktiskt mat de flesta dagarna. dock hade jag svårt o följa med och handla o gå längre sträckor utanför huset, men så länge jag varit i huset har jag inte känt mig svag utan mer att jag tagit det lugnt för att jag inte ska få ont.

jag har haft mest problem med och sitta. inte lika mkt med och stå upp...

saradk: hur går det för dig? har det blivit bebis ännu eller har du gått över tiden?

saradk! Grattis! vad härligt, o inte illa o pricka bf på dagen! nu är det bara till o mysa på! kramar..

härligt o höra att era cerklage är på plats o att det gått bra.. typiskt att det skulle bli ngt vajsing med narkosen vixan! men skönt o höra att du är okej nu! nu håller vi tummarna att resten oxå går bra!

en hängmatta låter ju inte helt fel alltså.. kan bli många sköna stunder i den :)

sitter o funderar lite.. sex and the city boxen är ju ett härligt tidsfördriv, eller ngn annan serie som man kanske inte tittat på men som man skulle vilja se..det kan ju bli en regnig sommar o då är ju hängmattan inte så rolig :)