AP-snack & babbeltråd

Flickan och kråkan skrev 2011-04-07 10:08:56 följande:

Vad härligt. Låter som det har varit för oss ungefär. Har nyligen lämnat glad storbror som ville att vi skulle skynda oss till förskolan . Blev lite full i skratt när jag läste om er personal.....och hur de resonerade. Här var de ju också lite "bekymrade" innan. Eftersom han var så stor - hela 3 år - så skulle vi förvänta oss att det skulle ta tid och vara besvärligt. Ja, det blev verkligen besvärligt .

Här hemma är det lite halvtungt just nu... Jag har varit borta mer än vanligt och dottern är som ett plåster på mig när jag är hemma. Inte helt nöjd större delen av tiden men när hon väl är nöjd är hon sprudlande glad. Kanske lite mammasjuk

Dessutom fick jag en blödning härom dagen och det vill inte riktigt ge med sig... Ska in på gynakuten idag för att kolla hur det står till. Känner mig rätt nere... Hade i och för sig en blödning under första grav men den var inte lika mycket. Vet ju att det är normalt och jag har ju tack och lov inte haft ont så det är ju iaf positivt. Men nu vill jag bara veta att allt är som det ska!

Välkommen mammalund!

Fast nu kom jag på ett tillfälle då vi hade dottern i framsätet och då var jag VÄLDIGT glad att vi faktiskt hade det. Hon kräktes nämligen och kunde inte få upp det utan jag var tvungen att lossa på bältet och liksom tippa fram henne så att det kunde komma upp. Tänk bara om hon hade suttit bak då...

Men jag tycker inte att det är speciellt konstigt att ha lite större barn (från kanske 1,5 år = ja, så stora är de ju inte ) i baksätet. Absolut inte för ensamhetens skull. Jag tror nog att jag och min dotter spenderar alldeles tillräckligt med nära tid tillsammans och ser inte hur det skulle vara dåligt att hon sitter där själv i en halvtimme någon gång i veckan. Gällande framåtvänd vagn är det inte för ensamhetens skull som jag i första hand väljer bort dem utan det är för alla miljoner intryck som barnet i princip "måste" ta in utan att kunna värja sig. I sele på ryggen kan de ändå luta in huvudet och i vagn vänd mot föräldrarna får de inte samma mängd av intryck. Sedan beror det väl lite på vart man går också. Är man i skogen och barnet är väldigt van med skogspromenader så ser jag inget större problem att de får åka framåtvända. Men är man på stan i rusningstid och barnet dessutom inte är speciellt vant vid det, då skulle jag aldrig någonsin låta mitt lilla barn åka framåtvänd. Men det är ju jag. Sen finns det väl en gräns i ålder också... Men ur ren trevlighetsaspekt så tycker i alla fall jag att det är mycket trevligare att kunna se varandra, det gäller ju inte barn förälder/barn relation.

Jag var sjukt isolerad när dottern var mellan 4 och 11 månader eftersom hon då mer eller mindre vägrade åka bil. Vi bodde ute på landet då och jag kunde knappt ta mig någonstans... Det var verkligen inte roligt! För mig är det dock inget konstigt att utan problem ha dottern i baksätet men inte vilja ha henne framåtvänd i vagnen. Barn är ju som känt olika och hon tillhör skaran som gillar alla intryck hon tar in men sen kommer smällen hemma och det är tydligt att det blev för mycket för henne. Kanske kommer jag att tänka annorlunda med nästa barn, det beror ju helt på vad det är för individ vi får. Innan vi flyttade dottern bak kändes det nästan omöjligt att ens tänka tanken på att hon skulle sitta där själv men när det var gjort blev det riktigt bra. Så kanske skulle det nu när hon har blivit lite större ändå funka med en framåtvänd vagn Just nu finns det dock ingen anledning då vi alla är nöjda med hur det är idag och så länge vi inte byter vagn. Men man ska väl inte vara så snabb på att säga aldrig