AP-snack & babbeltråd

Det kan ju vara en fas, tenderar ju ofta att vara så med såna saker. Så om du orkar uthärda lite till kan det ju gå över.

Jag slutade nattamma då sonen höll på så, hade börjat jobba heltid och orkade helt enkelt inte ligga vaken för snuttande hela natten. Jag hade svårt att somna om när det var så "hattigt". Det var för mig det bästa som hänt trots neddragning av amning. Han sov med pappa ett par nätter vilket gick superbra, han fick ligga på pappas bröst och var inte ledsen över det. När jag sen flyttade in igen hade han glömt amningen på natten och vi låg och mös istället. Han har alltid gillat att sova sked med mig vilket var omöjligt när jag nattammade, då var det bara tutte som gällde. Vi har alltid samsovit och jag har aldrig upplevt nån minskad trygghet för tutten plockades bort. Vi bytte inte ut mot välling eller annat heller, han fick vatten om han ville.  Jag vill inte ge det som ett råd för jag är inte så amningskär av stora barn som många andra kan vara och det är upp till var och en hur viktigt det är. Vill bara ge en liten version av att något som känns fel från början kan bli så rätt till slut.

Åh nu måste jag bara säga emot eftersom det var preeeecis så jag tänkte. Nu får vi vagga nätterna igenom eller hålla på med välling eller nåt annat jobbigt som "alla" andra får. Men inte, det var precis som innan, bara att han sov istället för att snutta. Har inte vaggat honom uppe en enda natt sen efter 2månader. Det var lite det jag ville säga med mitt inlägg, alla mina föreställningar om hur det skulle bli att slippa denna enkla och smidiga lösning i form av nattamning kom på skam. Särskilt när hon är 21mån, försöker minnas om det var nåt som störde nattsömnen då men jag kan inte komma på nåt. Nu sista halvåret har det bara varit om han är sjuk eller krasslig som sömnen blir störd. Var en liten period då vi skolade in som han vaknade några gånger på natten men det är ju inget konstigt.

Vi gjorde det, funkade bra. Vi har en sån flaska vid sängen än idag om han vaknar och är törstig, det kan man ju själv vara ibland även om man är vuxen

Det var ju bra punkter. Tänk om såna inställningar hade kunnat spridas till flera, tror vår föräldrageneration hade mått betydligt bättre. Om ett sånt tänk hade blivit normen istället för att de ska sova efter rutiner vid 1 veckas ålder. Ingen vill väl plåga sitt barn med metoder och annat, man gör det ju för att man tror det ska vara på ett visst sätt och när ens barn inte formas i den ramen blir man stressad.

MAM har smarta pipmuggar, säljs på apoteket. De har en ventil vilket gör att barnet får suga i sig vätskan. vet inte om jag introducerat en sån nu vid 2 års ålder men de är väldigt smidiga att ha i sängen om de är törstiga då. Trillar den omkull rinner ingenting ut. Normalt dricker sonen ur vanligt glas men de pipmuggarna hänger med i sovrummet än.

Hehe nej jag vet inte om det är pipmugg egentligen. Fast den har ju en pip med en ventil

Idag är det fyra veckor kvar exakt, vad snällt att du frågar Peap Jag känner mig väldigt gravid i form av foglossningar, extra trötthet och annat. Nu slutar jag tack och lov jobba på tisdag och ser framemot att få vila mig i form. Klart det är mycket funderingar på hur det ska gå med två barn och förlossningen men det är under kontroll och jag toklängtar efter bebisen.....å varje gång jag säger så blir jag påmind om hur bra jag trivs med ett barn och vill njuta av det

Jag tycker ett barn är underskattat Fast så säger man väl så länge man inte har fler. Jag hade väntat om jag velat det, nu blev det lite oplanerat en till och det blir bra det också.

Ja det blev lite tokigt det inlägget, skrev det när sonen också ville hänga vid datorn och det blev lite ogenomtänkt när jag stressad tryckte iväg de.

Vi var inte helt säkra på om vi ville ha fler barn än ett, mer på grund av att vi har våra hobbisar och tänkte att ett barn är perfekt att kombinera med egna intressen, det bästa av två världar typ. Sen blev jag oplanerat gravid ur den bemärkelsen att jag inte upplevde "familjeplaneringsmetoden" även kallad billingmetoden på samma sätt som innan första barnet. När jag sen blev gravid så snart inpå kändes det ändå rätt, det blir bra typ.

Det jag ville säga till dig var att inte stressa med en till om ni känner som ni känner. Det är lite av syskonhets i vårt samhälle tycker jag, kanske inget ni känner av men jag gjorde det. Stör mig lite, som om ett barn inte riktigt räknas eller att syskon med några år emellan inte har glädje av varandra per automatik.

Jag kan säga att jag ser det som en fördel om de kan leka med varandra. Jag är inte heltidsmamma eller lekmamma på det sättet. Jag älskar mitt barn och känner mig mån om att han ska ha det bra. Självklart sätter jag mig själv åt sidan för hans behov, försöker göra så att han växer upp till en trygg person. Men jag är inte jätteförtjust i att sitta och bygga lego och känner inte att jag vill ha all uppmärksamhet mot honom alltid. Så för min del tänker jag att om de kan leka med varandra så jag ibland slipper är det bra. Tycker inte det är fel att tänka så. Att jag blev gravid innan 1år och 9mån visade sig vara ett riktigt lyckokast ekonomiskt sett också. Sambon pluggar och hade annars förlorat sin SGI-grundade föräldrapenning vilket gjort det svårt för oss att han skulle vara ledig nåt. Men det fattade vi inte förrän förra veckan då han ringde om pappadagar under studier ;)

Sen kan jag känna igen mig att jag försöker övertyga mig om hur underbart det blir med barn tätt hehe. Jag antar att jag måste det eftersom det är så det blir. Tur jag är lättlurad för nu känns det rätt Håller med Miang, vi hade nog aldrig kommit till beslutet med en till så vi är glada vi fått våra barn så här, vi har svårt att ta beslut. Det finns en anledning till att vi fortfarande är sambos och inte gifta efter 11 år

Det finns ingen som inspirerat mig så mycket att tänka positivt kring täta syskon som du Frösöblomster. Den ständiga optiminismen och förmågan att se det glädjande och positiva i olka situationer är en inspiration. Jag tror tillvaron blir som man tänker eller vad man ska säga, du verkar ha förmågan att vända saker till bra och det är roligt att läsa om tycker jag.