AP-snack & babbeltråd

Oj vad mycket bra ni kommit med trots jag bara hann halvvägs i mina tankar innan lillebror vaknade till igår och behövde tröstas.

Jo han kan peta i sig vid diskbänken, grejen är att han då kan vara så hungrig att han som igår, äter ugnspannkakerester ur formen..som stått i vatten för att blöta upp. Det är väl sånt som provocerar mig för sen vid bordet rör han inte maten.
Jag har också tänkt på smoothies på morgonen, vi är ju olika. Jag och lillebror dukar upp gröt, mackor, ägg och frukt 6.00 och slukar med god aptit, redan där har lillebror ätit merän storebror gör under hela dagen Två timmar senare kommer pappa och storebror upp griniga som sjutton och vill inte äta. Då kanske smoothies kan vara nåt för storebror.
En grej med mig är att jag själv är uppväxt med att det ska vara ordning och reda kring bordet. Man sitter på sin plats, man väntar till alla har ätit klart (inom rimliga gränser) och man äter det som serveras. Man äter inte mellan måltider, springa omkring med mat görs inte. Jag blir väldigt påverkad av min mamma i detta än idag när hon är här och även när hon inte är här fysiskt  Därför har jag lite svårt att låta honom gå ifrån och komma tillbaka, nån gång har det gjorts och det gick bra men jag hör mammas fördömande ord inom mig. Inte för att skylla ifrån mig men utöver detta är svärföräldrarna väldigt mycket på honom att han ska äta, var det gott, nu blev farmor glad när du åt, han åt bra  och duktigt osv. Han är där kanske 2-3 dagar per månad så det borde inte vara nåt som påverkar egentligen. 
Känner igen det där med såser och att vissa saker rörs inte. Ris, pasta och grönsaker är det han vill ha. Jag låter honom äta det men det som gör mig irriterad och frustrerad är när han äter extremt lite samt springer omkring. Hjälp mig gärna i det här med hur man ska se på att sitta vid bordet eftersom jag inte egentligen tror det finns något rätt och fel bara att jag är väldigt påverkad av mamma i detta och hur vi hade det. Tror inte det är nödvändigt men jag blir så stressad och otrygg med spring kring maten för det fördömts så hårt hos mig.

Sen tänker jag ju att småätande också skapar mindre hunger men just nu äter han ju ändå inte vid bordet om han är hungrig så det kanske inte spelar nån roll.   

Jag bryr mig inte så om kurvorna så länge han växer. För ett år sen stod han still ett par månader, det var då han utreddes för det är ju inte så bra. Nu växer han men långsamt. Lillebrors mat är en helt annan grej. Frukost är två portioner babygröt, 1.5 rågkaka och frukt. Får han inte mat varannan timme gallskriker han             

Jag ska nog bolla med mvc-psykologen detta, har ju en kontakt där, kanske ska ta ett tillfälle till att prata om det. Egentligen tror jag att det här med mata kan vara nån regression för det är mycker inom honom nu. Han totalvägrar ju potta och ska bara ha blöja. Vill sitta i min famn konstant och där kan han finna sig i att bli matad. Vaknar på natten och vill ligga nära och klappa och klappa. Driver förvisso familjen utför branten då lillebror också är lite orolig och vi inte vet hur vi ska lösa nätterna men det är en annan fråga    

Som sagt har jag inte försvarat det här med att han ska sitta vid bordet. Jag inser ju att det är mitt arv och kanske inte ett bra sådant. Därför är det intressant att ni ger er input och erfarenhet av det hela, exempel på att det går att göra annorlunda

Samtalet med svärisarna kan du ta Acelise Jag har försökt, försökt och försökt men det funkar inte så nu blir det din tur och se om du lyckas. Skämt åsido, jag har tagit upp det men de förstår helt enkelt intev vad de gör för fel. Inte heller är jag särskilt intresserad av att göra det till en jättegrej då jag är så otroligt glad och tacksam för hur de ställer upp när vi har det tufft. Nu kanske det inte har med vartannat att göra men jag har inte råd att gå i krig med dem för att övertyga dem om något som kan förstöra merän det ger. Hade sonen varit där varje vecka och mer regelbundet så visst, men barn har förmåga att anpassa sig till olika miljöer. Precis som att dte är mer strikt hos mormor. Det viktiga är vad vi gör här varje dag tycker jag.  

Tack alla för era tips och idéer och råd

Igår meddelade jag maken att jag tyckte vi skulle slappna av lite vid matbordet och låta sonen äta det han ville och låta honom röra sig lite mer fritt. Funkade super, han spragn inte iväg men satt lite hos pappa på kökssoffan. Dock åt han upp hela tallriken med potatismos, köttfärslimpa och grönsaker(!) Vi var helt mållösa. Imorse drack han en hel smoothie jag gjorde. Lunchen nu gick bra, han åt lite korvbitar, inga grönsaker eller makaroner men han åt. Lite frukt till efterrätt.

Jag personligen har inte tid och engagemang just nu med mattrender. Vi äter det vi orkar och sista året har mat på bordet varit fokus. Mattrender har jag inte så mycket för eftersom de kommer och går och vips så vart nåt helt plötsligt farligt. Så vi kör frukt, spannmål, kött, fisk, ägg och det mesta fast i lagom mängd. Nu tänker jag släppa ännu mer och låta honom peta i makaroner, ris och vad han vill ha. Smoothies för mig är helt enkelt mjölk, frysta bär och lite banan. Tillsatte lite lite olja i morse. 

Kråkan och flickan, jag ska prata med någon, det är ju inte mitt barn det är fel på men jag ha rsåvrt att förhålla mig ibland, då kan det vara bra med lite hjälp. Förstår precis vad du menar med annan liga. Vi har precis samma här, lillebror äter på ett helt annat sätt. Han har alltid haft nåt driv för att få i sig mat. Storebror lagar gärna och så, men smaka nej nej. Desto viktigare att ha ett bra sätt så inte lillebror får ständigt beröm och uppmärksamhet för sin aptit. 

En undran bara, vad är skillnaden mellan att fråga "vad det gott" eller "vad duktigt du åt". För mig ligger det en otrolig förväntan på barnet i om det var gott. Har mamma gjort god mat? Barn har stenkoll på vad de förväntas svara för att göra den vuxna glad. Jag säger hellre ingenting, eller "idag var vi hungriga".    

När stora inte ännu klarade en hel dag tog vi ut honom på promenad efter lunch så han somnade då, annars blev det bara senare vilket ledde till sen kväll o kort natt