Här diskuteras det. Så fritt och öppet som möjligt.
Tankar kring det hela, erfarenheter, fantasier och annat.
Det är ett ganska laddat ämne och jag hoppas att anonymiteten i tråden kan respekteras, så att ingenting är för svårt eller pinsamt att fråga om.
Enjoy...
HAr ni erfarenhet av dom/ug utanför erat förhållande?
Vi funderar på att testa att vara med andra och min önskan är att bli lite dominerad, få känna mig lite utlämnad men trygg.
Jag fortsätter min mission att visa min undergivenhet inför min chef och nu tycker jag att han borde märkt något. Jag vill ju inte vara för tydlig men vissa saker är lite på gränsen och då kan jag bli lite orolig efteråt för samtidigt som jag vill att han ska plocka upp signaler... så vill jag det inte ändå på något vis. Jag menar, tänk om han tycker att jag är knäpp eller blir besviken för att jag inte är sån som han kanske förväntar sig att jag ska vara... Jag menar, han kanske inte har tid eller lust med en medarbetare som vill spela spel! ELLER så är han kanske rent av dominant på detta vis och inte får leva ut det hemma eller helt enkelt ser det som en krydda på jobbet, som jag gör. Hur får jag reda på det då tro...
Tja vilken ände skall man börja i.. 
Jo jag har varit gift två gånger o båda gångerna har det varit så att jag varit den som styrt o ställt, bestämt vad som skall göras skött ekonomi m.m Jag har väl i princip varit den dominanta men efter ett tag har jag liksom tappat lusten o kärleken till mina m,än utan att igt fatta varför. Så hände det sig.. kort efter min förra skiljsmässa träffar jag en bekant sen flera år och vi börjar umgås dock som vänner i början men pratsstunderna på fiken o chatten nätterna igenom fick mig att snabbt fatta hur han var. Han varnade mig för sin stora sexlust och han visade från första stund att han var dom. Det visade sig i hans sett att tala till mig, föra mig o bestämma var o när vi skulle träffas och vad vi skulle göra, fortfarande utan sex. Detta fick mig att omedelbart känna en enorm trygghet, det var nästan så det skrämde mig att jag inte var den som styrde längre. Efter en kort tid så ledde det ena till det andra o ni kan ju bara gissa hur han tog hand om mig i sängen!? Inte elakt, inte respektlöst men dominat.. jag var helt tagen!
För att göra en lång historia på 1 år kort så är det denna mannen jag idag bor ihop med och precis har sagt jag till i kyrkan. Han är den som har sissta ordet och den som styr mig med omsorg men dominat kärleksfullt. Jag kan inte säga nej för han tar för sig när han vill ha, nu är det ju så att jag oftast inte vill säga nej men visst har det varit gånger han "fostrar" mitt dåliga humör som kankse varit under en hel dag eller om jag varit otrevlig o inte bett om ursäkt, inte trevligt när det händer men han visar vad min roll är som ug att foga mig och underordna mig honom. Jag har äntligen förstått vad som varit den röda tråden av fel i mina tidigare äktenskap. jag älskar min man så otroligt mycket och är så tacksam för det han ger mig. Kärlek o fostran, omsorg o tillit med respekt.
Lilla jag