Dominans och Undergivenhet...

Sådär är det för mig också! De skulle bara veta.

Har en fråga till er,

Tror ni att man kan ändra på sig? Om man är undergiven och tidigare har levt i långt förhållande som undergiven, inte bara sexuellt undergiven utan även i vardagslivet, kan man då när man träffar en ny man som inte är det minsta dominant, ändra på sig?

Mitt problem är att jag har träffat en ny man som jag verkligen älskar men där det blir "kulturkrockar" hela tiden pga att jag är undergiven och han inte har en tendens till att vara dominant. Kan vi lösa detta eller måste vi ge upp?

Frågar dig själv vilka behov du inte kan leva utan. Kan du leva utan att vara ug?

Jag tror det beror på hur pass starka dina behov är.
Jag känner personligen till åtminstone två äktenskap som spruckit pga någons överväldigande behov att dominera (men som ej fått utlopp för det). Här har det alltså varit ett behov som varit så starkt att allt annat blev lidande. Givetvis kan en undergiven känna samma sak. Jag är lite i den situationen.
Jag behöver mycket mer än min man kan ge, för han har inte det dominerande i sig på det sättet.

Så om ni kan lösa detta, ja det beror ju mycket på er. Hur starka dina behov är och hur villig han är att kanske utforska sin eventuella dominanta sida mer.
Kompromissa bara inte med din egna lycka.

Min erfarenhet är att det inte är något som kan ändras på i den utsträckningen. Det kan utvecklas vidare åt ett håll i viss mån men finns det inte där från början så är det inte så mycket man kan göra åt det. Då blir det som för en homosexuell att försöka ändra sin läggning.

Det kan ju bara du veta. Men min erfarenhet är att behov snarare växer sig starkare än ebbar ut med tiden..

Håller med, får man inte alla behov uppfyllda så blir de ouppfyllda behoven bara större o större med tiden.
Ungefär som om du får mat men inte efterrätt, till slut blir det bara sötsuget man tänker på....(kanske en kass analogi men jag hoppas du fattar) 

Har svarat dig i den andra tråden. Kram.

Tack för alla svaren på frågan om man som ug kan ändra på sig!

Jag vet uppriktigt inte om jag kan leva som icke-ug i ett förhållande. Och jag vet inte heller om jag gillar mig själv som icke-ug, jag upplever att jag blir väldigt gnällig och tjafsar om småsaker hela tiden och jag vill inte vara sådan.Salope! Hur har ni löst problemet att din man inte ge dig det du behöver?
I mitt fall så vet jag inte om mannen ifråga är villig att utforska sin ev. dominans, han säger sig vara villig men han visar det inte i handling. Mina behov är nog starkare än jag har trott och det är det som ställer till problemen.Ja, vilken bra jämförelse! Jag har trott att jag kan ändra mig med viljestyrka eftersom jag har tidigare har trott att dominansen bara har varit en trevlig krydda men egentligen är det nog en läggning jag har och det är banne mig inte lätt att ändra på. Jag känner mig så förtvivlad när jag märker att att det inte går och att han är missnöjd med mig för jag vill ju försöka vara så som han vill ha mig. Men som Salope så klokt sa, man ska inte kompromissa med sin lycka och frågan är om jag kan bli lycklig som någon annan än den jag är?Exakt så känner jag! Behovet blir bara starkare och starkare. Jag kan trycka undan det i perioder men sen kommer det en period då det hela tiden finns i mina tankar och då ställer det också till konflikter mellan oss.Jag förstår precis analongin, efterrätter är en annan av mina passioner Springer dit och kollar. Kram

Jag är ug, men bara sexuellt. Utanför sängen är jag det inte. Vilket ställer till problem för en del herrar.
Men det gör också att bara rätt sorts herrar kan ta mig på rätt sätt, då jag gör motstånd och herren måste vara av rätt virke för att se igenom och kunna tvinga mig utan att det blir ren och skär våldtäkt av det.

Har precis träffat på en herre jag har stora förväntningar på. Han har visat att han både har kapacitet och styrka att ge mig det jag vill ha och behöver.

Men en stor skillnad, jag är ug, jag går inte igång på förnedringssex. Vilket många tror är samma sak. Jag vill bli tvingad, men det ska vara sex. Inte bajsas på, inte tvingas ta lavemang och liknande.

Bunden, gagball, smiskas, ögonbindel, fler än en, analt, stryp, örfilar, bestraffningar etc etc. Helt ok. Men den mentala biten är viktig för mig, herren ska mentalt kunna tvinga mig och kan han inte det så ska han fysiskt kunna göra det.
Så den jag låter vara herre över mig ska jag lita på till 100%. 

Och för att betona, jag är ny i forumet, inte på att vara ug