Här diskuteras det. Så fritt och öppet som möjligt.
Tankar kring det hela, erfarenheter, fantasier och annat.
Det är ett ganska laddat ämne och jag hoppas att anonymiteten i tråden kan respekteras, så att ingenting är för svårt eller pinsamt att fråga om.
Enjoy...
.
Lara: Det är väldigt spännande att det händer lite kul på jobbet! Jag undrar om han plockat upp min lilla böjelse för han kör med väldigt mycket dominans nu sista tiden... Idag när han ringde tex och jag svarade bara "ja" för att jag såg att det var han så sa han "Jasså, svarar du så när din chef ringer, väldigt respektlöst" så jag fick be om ursäkt och börja om, hehe. Sådär är han ofta, som att han vill sätta dit mig precis hela tiden, testa mig för att se hur jag reagerar. Samtidigt som jag kan bli förbannad och irriterad över vissa saker han säger så gillar jag det för att han vågar säga som han gör utan att vika en tum. Det är ändå respektingivande! Jag gör det nog inte lätt för honom heller, jag trilskas mest hela tiden och är envis och säger emot... Jag vet inte varför men han triggar den sidan av mig... Det är spännande och man vet aldrig vad som ska hända nästa dag.
Värst vad dåligt liv det var i den här tråden nu... Puff!!
Oj oj, vad han går på hårt nu min chef... Jag känner mig lite förvirrad och tycker att vi båda gått långt över gränsen för chef och medarbetare... Vi har fortfarande inte "gjort" något men jag har aldrig varit med om att en kille går på så hårt som han gör utan hämningar överhuvudtaget! Vem som helst som hade läst våra konversationer hade satt kaffet i halsen...
Han varvar sexuella anspelningar med direkta order och uppmaningar att jag ska "släppa loss" osv. Samtidigt har vi fortfarande vår professionella relation med allvar och det kan ibland vara svårt att hålla isär.
Jag börjar nästan känna att vad har jag nu satt igång... kan jag hantera det här? "Be careful what you wish for" finns det visst något ordspråk som heter...
Jag är ju en kontrollmänniska som ganska motvilligt ändå är väldigt dominant och har en man som lätt kuvar sig i diskussioner med mig. Sen kommer den här otroligt dominanta killen som inte följer "mönstret" och inte vet vart gränsen går och antyder att jag är ospontan och borde släppa loss osv. Som alltid har svar på tal som ofta gör mig tyst för att jag inte är van att få såna svar och inte vet hur jag ska ta riktigt. Han spelar väldigt mycket på vad jag upplever som att jag är ett objekt, så han agerar lite sexistiskt fast med glimten i ögat men det stör ändå mig lite grann. Kanske för att jag inte är van att bli sedd som ett objekt utan med respekt. Jag blir förbannad!! ... samtidigt som det är spännande, varför?!
Ge mig råd, vad ska jag göra och hur ska jag bemöta honom?
