Aaglars skrev 2012-02-01 13:44:02 följande:
Lima 76
Jag har gjort vid graviditeter innan och tycker att det är sååå fruktansvärt!!! Mår jättedåligt av det. Inga indikationer har tidigare visat åt grav.diabeteshållet. Därför vågar jag avstå
Jag gjorde däremot glucosbelastning i v.17 eftersom min pappa hade diabetes2. Men ännu enbelastning säger jag nej till
då förstår jag om du ändå gjort en i v 17... de är inget kul, fastandet tyckte jag var det jobbigaste. själva sockerlösningen var ok med en citron iklämd i den..
Kaosmamma skrev 2012-02-01 13:47:29 följande:
Lima: Gud ja! Annars hade två av mina barn troligen inte funnits och inte jag heller. Gjorde planerat med första och gick inte så bra än att han mådde bra så klart och att det onda gick över. Så har ett jätte jobbigt planerat snitt i bagaget och det är därför jag ej ser fram emot det. Så ska på läkarträff den 1 mars för att försöka ha en beredskap ifall samma saker händer igen. Urakuta var jag ju sövd på... Var ju trauma utan dess like men gick ändå bättre än det planerade om man nu kan säga så... Vadå naturligt snitt? Haha utan bedövning eller ;) skojja. Berätta mer :)
ja visst,kejsarsnitt utan bedövning låter väl toppen :D skämt åsido så var det en tjej i en annan tråd som förlöstes med trillingar förra året och hon var den på tusen som epiduralen inte bet på så hon fick ett snitt med lustgas, kan inte ens föreställa mig hur vidrigt det måste varit... jag tror att de med naturligt menar att man försöker efterlikna värkarna och får ut bebisen lite mer omilt än vanligt snitt, att man sen får upp bebisen på bröstet direkt och att man om det går gör en sen avnavling.
emeilee skrev 2012-02-01 14:09:23 följande:
Lima och Grästuva, även jag funderar en del på förlossningen. Antar att man som förstföderska aldrig kan ana hur det känns med värkar, hur ont det kommer att göra osv. För min egen del så var jag med om en otäck ridolycka förra året där jag fick en fraktur i korsbenet i ryggen och kroppen stängde av pga smärta.
Förmodligen är förlossningen mildare men fördelen med olyckan var ju att jag var "borta", nu ska man ju vara vid medvetande hela tiden.
Hur har Ni tänkt med bedövning osv?
vad otäckt med en sån olycka! ang smärtlindring så har jag en TENS hemma redan (för foglossningen) jag tyckte den var toppen förra gången. Jag ska testa hypnobirthing och tänkte falla tillbaka på lustgasen om det inte funkar. Som omföderska är det oftast lättare att klara sig utan medicinsk smärtlindring. Första gången födde jag med Västervikmetoden, allstå paracervikalblockad. Jag har alltid tyckt att epidural verkar så läskig så den var aldrig ett alternativ.
Ang säte så har jag ett tips om man är orolig. Försök att stå på alla fyra en kvart om dagen (ungefär) med magen hängande neråt. det är skönt för ryggen och det finns undersökningar som visar att det minskar risken för säte. med magen neråt får bebisen maximalt med utrymme att manövrera runt. jag vet ju inte om det stämmer men jag har gjort det med de andra två och de var fixerade tidigt. Jag passade på att läsa en stund i sängen när jag stod så gick tiden fortare... den här bebisen har nog inte lagt sig tillrätta än, ibland känns det som om den försöker sträcka ut sidleds..
