Aprilbebis 2012

Lima: tack. Jag är en seg jävel ;) kram!

Vad hemskt!! För det var lite det som hände mig... Eller inte alls så illa men kände när de sydde ihop mig, det släppte och de kunde inte smärtlindrande mig. Blev övermedicinerad och fick andnings och hjärtpåverkad och fick ligga på intensiven 12 timmar. Kunde inte stå upp på 4 dagar och hade massa problem efter.

Jag fick ju sonen på bröstet sen efter pappa fått klippa navelstumpen... Men är jätte svårt att hålla bebis för man ligger ju ut med armarna. Och vet du hur de gör det mer ruffigt än vad det är? Gör ju ett mycket litet hål i magen och man ligger ju och hoppar som tusan fram och tillbaka. Tror ändå det räcker för mig vid snitt :)

Lima: hade också tid om 4 veckor, men eftersom jag har haft ont i magen vid lyft (mammaledig), och var inne på fl i söndags för att kolla, tyckte läkaren att jag skulle kolla det tidigare för han tyckte det såg ut som att den låg för nu också. Men han såg inte riktigt, så var inne igår och kollade på Odenplans läkarhus. Och där såg han att den var 1 cm i marginal från vad dom godkänner hoppas den har flyttat sig för dig också! Men som sagt, huvudsaken är att bebisen kommer ut hel och frisk, sen hur är inte lika viktigt :)

Ang glukosbelastning blev jag aldrig erbjuden det med första.

Med sonen fick jag EDA, men tyckte knappt att den hjälpte på smärtan konstigt nog. Dock segade den ner förlossningen och det slutade med sugklocka som var asläskigt Istället blev jag och lustgasen bästisar. Såpass att de mot slutet var tvungna att stänga av den i smyg för att jag skulle bli lite mindre borta Men det enda jag kunde tänka på när jag låg där med masken i typ 10 timmar, var hur mycket den luktade som en kondom! Sådär gummiaktigt.. Blä

Nej det är ju så, antar att du också är förstföderska. Däremot blir jag enormt peppad av alla de som skriver här inne att de älskar att föda barn och att de ser fram emot det. Det gör att jag förbereder mig positivt mentalt och har en bild av hur jag vill att det ska gå till. Är inte orolig för smärtan, men mer att jag ska tappa kontrollen och inte veta vad jag ska göra.
Tur det finns rutinerad personal. :)

Emeilee: tror du har rätt inställning. Man får se det lite som ett äventyr och de kan och vet- klart man ska rådfråga dem på FL. Sen väljer man själv om man vill följa deras rek eller inte.

Själv födde jag med bara lustgas sist och det var skönt på så sätt att det var inte medicineringen jag behövde oroa mig för.
Men om det blir tuffare denna gången och jag behöver så tar jag det som behöv.

Är det fler omföderskor än jag som är lite oroliga inför FL? Min förra var ok. Lång men ok. Nu har jag börjat oja mig för att denna ska bli hemsk. Helt tokigt- jag vet?!!!

Jag oroar mig också inför förlossningen pga av det vi genomgått med Oliver. Därav Aurorasamtalen

Jag börjar noja mig över förlossningen:/
Med dottern gick det bra, vattenavgång hemma (23 dagar för tidigt) kl 5.20. Värkarna kom igång och blev regelbundna vid ca 19. Fick edan vid ca 21. Smärtfri i ca 4 h innan den pressande känslan kom, och sen verkade det som om edan slutade ha effekt. Krystade i 15 minuter innan hon kom ut.Och ut kom hon vid 04.59. Så snabbt att bm inte hann med att fånga henne. Tur att hon landa på sängen;)
Hoppas allt bli lika bra denna gång:S

Nä fy! Glukosbelastningen var ingen höjdare! Mår illa , ont i huvudet och de smakade skit haha usch.. de var ogillat

Miss G, vi får tro detta. Jag ser faktiskt fram emot det, att kunna möta värkarna på ett positivt sätt och mitt mål är att klara allt med enbart lustgas men det får dagen D utvisa. Kan jag inte hantera smärtorna så får de ta till medicinering men det ska bli häftigt att se hur min kropp ska arbeta.
Målet är ju att få se min älskade bebis som vi längtat efter så länge :) 

Barn har man ju fött i evigheter och jag är helt säker på att om man klarade av det för 200år sedan utan diverse bekvämligheter som man har idag så ska nog jag lösa det med.

Jag ser fram emot förlossningen, med viss bävan... Födde min son för drygt två år sedan och allt gick bra. Det var en naturlig förlossning utan smärtlindring men den gick ganska snabbt och en vecka före BF så jag han aldrig riktigt med mentalt. Det var tufft kring 8-9 cm. Jag var så fokuserad på att hantera värkarna att tid och rum liksom försvann. Jag ville bara få vila i 10 minuter och "hämta andan"... 

Denna gång hoppas jag kunna vara mer mentalt närvarande och därmed kunna möta värkarna lite bättre. Skulle helst vilja föda i en "förlossnings-pool" för ett varmt bad var himmelskt skönt för mig då man blir tyngdlös, men i deras vanliga badkar kunde jag bara ligga på rygg bekvämt och jag ville och vill föda upprätt på huk/pall. Vi får se hur det blir denna gång. Men nu tänker man ju också på storebror, att det inte ska sätta igång utanför hemmet (so förra gången) och bli stressigt...

Har bett min man att filma förlossningen denna gång men att JAG ska få se filmen helt själv sen och avgöra om någon annan får titta. Vill filma mest så att jag ska kunna ha ett bättre grepp om vad som hände, förra gången gick det liksom förbi i turbofart och jag minns inte ens när sonen kom ut på en krystvärk utan helt plötsligt låg han i mina armar... 

Igår masserade min man magen med olja. Så skönt!