Han fick tyvärr inte skämmas. Han sa att jag var hormonstinn och blev arg och åkte iväg. Blev skitarg när jag hörde det. Skyll på hormonerna bara. Som om det inte har något med honom att göra. Och ja, jag ser det så, att jag har huvudansvaret, vilket jag har då jag är hemma mest då jag jobbar 50% och han 100. Men han ser det inte så.det är väl rätt vanligt kvinnligt att ta på sig huvudansvaret. Men vem är det som får de att fungera? Det funkar säkert på hans sätt med, men inte enligt mig.... Men jag håller med, det är hans ansvar lika mkt men det funkar inte så hos oss iaf. Tyvärr. Men jag messade till honom att bevisa att han ville att jag skulle komma hem. Efter det messade han nåt klantigt direkt. Åkte hem enbart för dottern och festivalen i stan, kollade på Smilla och Totte, hoppade studsmatta och åkte karusell. Sen kom det mera kaos här hemma med det där diskmaskinsbytet där min klantiga far försökte sig på och skruva och förstör röret så nu kan man knappt va i köket och rörmokaren måste komma. Och så e det helg. Jag bröt ihop igen. Känner mig också nervös inför förlossningen mer och mer. Vet ju hur vansinnigt ont det gjorde och nr jag får molande mensvärken ligger jag här och har ont, men det är ju ett myggbett i jämförelse. Den här gången ska jag ha ryggbedövning!!! Inte bara tens å lustgas. Tycker inte den hjälpte ett skit.