Augustibebis 2012

Godisbit, så har vi med, restaurangare bådat vå, denna helgen är första gemensamma sedan februari. Sjukt! Fast vi har haft några vardagar, men då har han renoverat.. Lyxhelg idag med andra ord :) loggar kanske rent av ut från familjeliv idag ;)

Eftersom det varit så stilla i min mage några dagar och magen varit stenhård så ringde jag förlossningen och de bad mig komma in. Jag hann bara ringa och ordna barnvakt så startade världens diskodans i magen. Så idag vilar jag mig istället och njuter av alla sparkar. 100 dagar kvar idag!

Kanske kan vara en idé att köpa en kombo tvätt/torktumlare? Någon som har erfarenhet av det?

Jag har ett par crocs ballerina skor som är  GRYMT sköna även om de inte är de snyggast så är de heller inte fula.
De är lätta och de masserar nästan foten lite lätt när man går!  

jag känner att jag inte riktigt vet hur jag ska köpa in allt som fattas till Sofias hemgång och fixas och dona. jag har ungefär samma tid kvar som hon skulle kommit till att fixa. men jag är på sjukhuset hela tiden för jag känner att jag inte vill lämna henne. se om jag kan åka hem 1 dygn och fixa det jag hinner och sen ta ett till dygn någon annan dag så kan pappan få vara med henne själv för han har vart hemma 2 nätter nu men kommer tillbaka idag ;D

Ja det finns ju definitivt brister, men det mesta har ju blivit bättre de senaste åren.  Det finns ju lite olika sätt att bli gravida på för oss. Vi valde att hitta en anonym donator och genomföra en heminsemination. Donatorn och vi var alltså överrens om att han inte skulle ha något med barnet att göra alls och vi bytte inga kontaktuppgifter. Han vet inte vilka vi är och vi vet inte vem han är. När så bebis kommer så kommer det därför genomföras en faderskapsutredning, och den kan se ut lite hur som helst. Förhoppningsvis/oftast så påskyndas denns process om det finns en adoptionsansökan också. Min fru blir alltså inte laglig förälder förrän närståendeadoptionen godkänts/faderskapsutredningen lagts ner. Förhoppningsvis så tar inte detta alltför lång tid, men hon har alltså inga rättigheter alls innan den gått igenom. Men hade vi inte varit gifta så hade hon inte fått adoptera/bli förälder. 
Går man däremot via landstinget så måste man först bli godkänd för hjälp, sen stå i kö i ca två år och sen blir båda föräldrar på en gång när barnet tittar ut. Vi valde inte den här metoden eftersom jag i år fyller 34 och kände lite stress.
Om man åker till ett annat land och genomgår insemination så får man ett kvitto som visar att man gjort detta och processen att få närståendeadoptera går då snabbare. Men då kostar det ju istället massa pengar.
Närståendeadoptionen  verkar vara gå till lite olika beroende på vem som är handläggare på familjerätten och i vilket landsting du bor. Förhoppningsvis så går det här i Sthlm lite snabbare än om vi bott i nån liten by på landet, men det kanske bara är jag själv som är fördomsfull. Jag menar bara att här händer det ju kanske lite oftare att samkönade par blir föräldrar och de på familjerätten kanske är lite mer insatta i hela grejen. Åtminstone hoppas vi att det är så.
Vi vill ju ha samma rättigheter/skyldigheter så snart det bara går, både som trygghet för oss själva, och för vårt barn. Tänk om något skulle hända mig i samband med förlossningen liksom? Vi håller tummarna för att det går snabbt och enkelt iaf, så hon oxå får bli mamma även juridiskt.
Blev det jätteinvecklat eller förstod du mitt svammel? :P 

Förresten, har nån av er s.k. restless legs? Det ska ju vara vanligt under graviditeten. Det känns som det är det jag har fast i vänstra armen/handen. Håller mest på när jag gått och lagt mig. Kan man ha det i armarna ens?!