Det går inte att diskutera med en fd alkoholist för de har en dysfunktionell relation till drycker med alkohol i. De ser inte ett gott glas vin, de ser fylla, oförmåga att stanna vid ett glas vin, och oförmågan att inse att alla dricker inte för att uppnå berusning.
Jag dricker mig i princip aldrig onykter. Tycker det är ok med en julöl eller en glögg på julafton. En sådan här kampanj är väl ganska värdelös för den når ändå inte dem som super. Känner inga som super när barnen är med, vem gör det?
Får kampanjen en person att reflektera över sitt drickande är det bra, tycker jag.
Får kampanjen en person att reflektera över sitt drickande är det bra, tycker jag.
Jag har frågat mina båda barn vid var sitt tillfälle vad de anser om mitt och makens alkoholintag.
Om de tycker att vi blir konstiga, om de tycker att det är jobbigt när vi dricker osv.
Ingen av dem hade någon som helst invändning mot detta utan tycket att det var helt okej att vi dricker som vi gör.
Eftersom jag känner mina barn väl så vet jag att de inte skulle ljuga om en sådan här sak om de verkligen for illa - jag har aldrig ens misstänkt att de farit illa av vår alkoholkonsumtion, men för att vara på den säkra sidan så har de nu själva fått svara.
Barnen berättar allt för oss och har åsikter om mångt och mycket som maken och jag säger och gör, men i detta fall med alkohol så hade de inga invändningar alls.
Det är så otroligt tröttsamt att detta kommer upp varje år.
På vilket sätt hjälper det barn i familjer med alkoholproblem om jag, i ett sällskap där ingen dricker mycket och man inte behöver vara "stödnykter" som support för någon som har ett beroende eller riskbruk, dricker ett glas vin till maten?
Jag har gått i alkoholbehandling och där konstaterades att jag inte hade ett missbruk, däremot låg jag - liksom en stor majoritet - i riskzonen. Och då festade jag bara som "vem som helst" i min ålder, på helgen i goda vänners lag. Har aldrig druckit ensam eller "ett glad vin till maten" eftersom vitsen är lika med noll. Idag dricker jag inte överhuvudtaget eftersom jag har lika kul utan och av principskäl är emot alkohol.
De flesta omedvetna och lever i total förnekelse eftersom de ju "bara dricker en öl eller två till maten" men blir fly förbannade om man skulle ifrågasätta vad det var bra för... Samma med min pojkvän som aldrig vill sluta med alkohol "för att det är gott" fastän jag uttryckligen bett honom. Han resonerar precis som ni.
