Anonym (Hej) skrev 2018-02-14 13:47:25 följande:
Anonym (härdad) skrev 2018-02-14 09:13:57 följande:
Nej jag tror du fortfarande misstolkar. I din version så försätts båda i den situationen bara sådär huxflux och så försöker de göra det bästa av situationen men misslyckas. Men riktigt så var det inte. De hamnade i den situationen för att han VALDE de medvetet. Att situationen blev som den blev beror också på att han hade känslor för någon annan. Ett halvhjärtat försök där man har tankarna och känslorna någon annanstans är dömt att misslyckas. BÅDA måste vara 100% engagerade för att det ska ha en chans att lyckas och det är det inte när den ena är kär i någon annan.
Jag tycker du tolkar allt som skrivs på ett väldigt ensidigt sätt. Så som du vill att det ska vara för er. Du tolkar till exempel det som att han var ärlig när han inte var ärlig för 5 öre, ärligt hade varit att förklara för frun att han inte vsr kär i henne utan någon annan, ärligt hsde varit att ints slösa bort sin frus tid och släppa henne fri.
Vad känner du själv?
Vad vill du göra?
Får du någon hjälp och stöd i din process?
Jag måste nog hålla med Härdad här att båda två måste vara 100% med på att kämpa. Och det ts ser som ärligt var ju inte riktigt det.
Men hur ska man veta det? Att min man är ärlig när han säger att han vill kämpa? Fd otrogen sa ju det till sin fru, men det visade sig att han inte var det, han hade tankarna och känslorna kvar hos den andra? Ts kanske ÄR säker på att hennes man är 100% med på att kämpa? Det vet ju bara dom.
Det är bara TS känsla för huruvida hennes man är ärlig eller inte, som kan styra hennes val. Och det är förmodligen just därför det är så svårt för henne.
Vi som utsatts för otrohet, vill ha svar. Svar på en j-a massa; var, när, hur, vem, VARFÖR osv . Men oavsett svaren vi får, tvingas vi
välja om vi kan/ska tro på vad personen säger nu. Och detta måste vi välja, mitt i en av de mest vridna och sjukaste känslostormarna i våra liv.
Vi kan inte ta besluten baserade på fakta, för vi har inga. Vi vet "bara" att vår partner svikit oss enormt. Men vi vet inte om det de säger efteråt är sant och kommer aldrig att
veta. Personen har trots allt ljugit länge, mycket och dessutom flera gånger. Teoretiskt sett, är det inte en människa man kan lita på.
Om känslan är att personen nu talar sanning, så är det den känslan man får jobba vidare med.
Men kan man inte komma ifrån frågan "talar h*n sanning nu?", kommer vi heller aldrig att komma dit hän, där förhållandet får det som behövs för att bli ett sunt förhållande. Då är det nog tyvärr dömt att misslyckas.
För min egen del, tvingas jag inse att min fru ljög förra gången. Jag fick en historia från henne som jag absolut inte köpte eller fick ihop. Men jag släppte det till sist, och valde att tro på henne. Jag var övertygad om att hon inte skulle göra det igen. Men ni som har läst mina inlägg, vet ju hur det gick med det.
Så nu tvingas jag inse att hon ljög då, historien hon gav mig var lögn, hon fortsatte ljuga och undanhålla sanningen i alla år. Sen inledde hon ett nytt förhållande och började ljuga om det med. Hon ger mig en historia nu efteråt som inte ens ett barn hade köpt. Tror ni att jag misstänker henne för att ljuga nu?
Finns det någon chans att hon någonsin kommer ge mig "sanningen" som ger mig känslan av att vi kan lösa detta? Om hon ändrar sin historia och säger att from nu ska hon bara säga sanningen, kan jag tro på henne då?
Åter igen, jag tvingas ju
välja om jag ska tro på henne nu eller inte. För jag vet inte. Jag kan aldrig veta.