Cerclage?
Hade du UVI i din förra graviditet?
nej hade inte uvi i förra grav, dock har jag haft problem med det i perioder sen jag var liten.. har haft en uvi i den här graviditeten, men inget jag kände av... har du problem med det?
jag har ju också rätt tysta uvi, när jag var yngre fick jag alltid ont, men de senaste åren har jag inte haft ont, däremot märker jag att jag behöver gå på toaletten mer än normalt o att jag kissar väldigt mkt.. så jag märker ändå av uvi, fast när jag hade det nu senaste märkte jag inte av det..
precis som trassel blir jag sjukskriven med en månadsintervaller, men läkaren gör så för att jag fortfarande jobbar halvtid så hon vill se månad till månad om jag fortfarande klarar av o jobba eller inte...
var en sväng på förlossningen igår o kollade upp mina ökade flytningar.. o från vad läkaren kunde se så var det just flytningar o inte fostervatten som jag gick runt o nojade över. kollade även så cerklaget satt där det skulle o att tappen var stängd o hård.. allt det såg bra ut, tappen var återigen lite kortare än förra mätningen, men inte så farligt.. dock har jag nog fått uvi igen så det lär väl bli antibiotika igen.. det var väl mindre roligt..
trassel: jag är ju redan uppe i tre kurer så får jag en till nu så blir det fjärde.. o förhoppningsvis är det många veckor kvar tills bebis kommer så det kan ju bli fler kurer till.. men men..
jag har inga direta restriktioner, ta det lugnare, inte bära ngt.. men annars gör jag ju en hel del, lagar lite mat, slänger in tvätt i maskinen, plockar lite då o då.. jobbar 50% hemifrån.. behöver jobba hemifrån för jag har långt till jobbet, sen är jobbet i sig inte så tungt, jobbar på kontor vid datorn, men det är resorna till o från som är det kritiska..
Lillknas: beklagar er tidigare förlust men grattis till ett nytt litet knyte!Precis som för dig så kände ju inte jag heller att ngt var på gång så jag förstår din oro till hundra! Någonstans hanterar jag det väl som att jag tillåter mig att vara orolig o nojig.. sen försöker jag sysselsätta mig så mkt jag kan, sitter här på fl väldigt mkt, jag jobbar några timmar hemifrån varje dag, kollar på tv, skriver.. fikar med vänner. ta en dag i taget. En stor hjälp för mig är att jag kan ringa till sjukhuset precis när jag känner för det o oftast får jag komma in även om det jag säger låter helt normalt för de vet hur orolig jag är, så prata mkt med vården hur du känner o var inte rädd för alla känslor du har.. tillåt dig vara glad, ledsen, orolig, stark, svag, lycklig.. var uppriktig mot dig själv o andra!
kramar!