Cerclage?

ojojoj! nu kan ju bebis komma då.... har du några känningar?

förstår att du vill att hon kommer snart..

ja, nu är det inte många dagar kvar här.. o både jag o sambon är överens om att det bästa är nog att få bli flyttad till sjukhuset för jag vet inte hur jag ska kunna ligga hemma o ta det lugnt när jag ser allt som behöver göras... (vi har flyttat till hus nyligen så det finns ju massor av saker o göra) jag tror att huset kommer o stressa mig, även om jag samtidigt vill hem.. så vill jag inte..

tråkigt o höra om dina sd.. hade ingen aning om vad adalat var så var tvungen o googla lite.. jag har fått bricanyl o ngt annat som börjar på T, kommer inte ihåg vad det var.. men adalat har jag inte fått.. på de sjukhus jag har varit på nu, tre st så har dom bara pratat om dessa två läkemedel i samband med sd, inga andra.. hur lång tapp hade du från början? du har inte börjat o öppna dig ngt inifrån, sk funneling? när jag blev inlagd så gav dom mig kortison till bebisens lungor utifall jag skulle föda.. en försiktighetsåtgärd som inte ska påverka bebis om nu bebis stannar kvar i magen o föds när lungorna är färdigutvecklade... min tapp är inte heller så lång nu efter de sd jag haft.. är väl mellan 16-18 mm, men den har iaf stannat däromkring nu sen jag blev inlagd.. det bästa är kanske för dig att bli inlagd, så du kan få lite lugn o ro, vila o försöka slappna av.. stress är ju inget bra o det är lätt o bli det när man är hemma.. hoppas verkligen att du blir hjälpt o att bebis får stanna kvar!

JAg kommer o bli flyttad till mitt hemsjukhus imorgon.. o jag går även in i v 30+0 imorgon så allt känns lite lättare just nu.. förutom att jag dragit på mig en svampinfektion som dom hade svårt o få fram behandling för.. det har varit helg, läkemedlet har varit slut, så först idag har jag fått det jag ska ha...

jag var i v 25+5 när jag åkte in med sammandragningar. säkert kan ju den stressen du känner påverka de sammandragningar du har..det blir ju inte heller lättare av o ha allt kaos omkring sig när man faktiskt måste ta det lugnare. läkarna här tycker ju egentligen att jag kan få komma hem till huset nu, men jag vet faktiskt inte om jag kommer o klara av det.. o då har vi inga barn hemma.. men vi har mkt med huset o göra, både invändigt o utvändigt, det är knas med bilen o min sambo är redan stressad som det är, är jag hemma så måste han även laga mat till mig.. dessutom så är svärmor lite knepig nu så bara tanken på henne gör mig också småstressad o därför tycker både jag o sambon att det är bra om jag kan vara på sjukhuset ett par veckor till..

de veckor fram till v 25-26 eller tom fram till v 28 är ju jätteviktiga så om det går så kanske du skulle vara inlagd.. det blir tufft för både dig o din man, men ni har det tufft redan nu! o det är ju ändå tidsbegränsat, ingenting som kommer o vara för evigt... visst, tiden går söligt på sjukhus, men det konstiga är ju ändå att tiden går.. har nu legat inlagd över fyra veckor o på ngt vis har dom ändå gått snabbt, iaf nu när man ser tillbaka..

nä, ingenting så antingen har dom inte fått några svar eller så visade dom ingenting.. sista natten här nu.. känns lite märkligt faktiskt, har ju blivit lite som ett hem nu.. men men..

är framme i kalmar nu.. känner mig låg, när jag borde vara glad, men det blir lite för mkt av allting. har iofs känt mig låg varje gång när jag bytt sjukhus så det har väl o göra med att man ska anpassa sig till det nya. dessutom har läkaren nu helt ändrat riktlinjer. från att ha haft sängläge med undantag för o gå på toa o duscha så ska jag helt plötsligt vara uppe o gå mkt mer o det är ju en stor omställning när jag var sängliggande i över fyra veckor.

vixan: precis som saradk så var jag också nervös inför sövningen, men är nu i efterhand glad över att ha blivit det, slippa vara med på hela ingreppet. det var jobbigt nog ändå.

issen: vilka bra nyheter att det faktiskt lugnat ner sig, får hoppas på att det fortsätter så, men det är ju ändå bra o ta upp frågan in inläggning, för det var väl imorgon du skulle till läkaren?

nej, det ska det inte vara.. jag har frågat om de skulle sy ngt, men det skulle dom inte.. jag har faktiskt dålig koll hur det sitter fast men jag har antagit att de bara satt dit bandet o knytit ihop det på ngt vis...

Vixan: jag frågade hur sövningen påverkade fostret o de svarade att fostret kan påverkas, men den påverkan borde vara liten då man får en väldigt låg dog av sövning eftersom ingreppet inte tar så lång tid så behöver man inte heller få så mkt narkos

schäfer: jag är i v 30+1 idag! jo det klart att det är bra o börja o röra på sig om man kan och jag har ju faktiskt inga problem med o gå kortare sträckor eller stå upp, känner inget tryck nedåt, kan få lite sd, men de är så små så jag knappt reagerar på de längre. det jobbiga blev väl bara att det blev så mkt nytt på en gång, först transport, nytt rum, nya människor, nya rutiner o sen skulle jag helt plötsligt vara uppe o röra på mig. blev lite för mkt av allting, men idag känns det ändå okej att gå upp o göra sin egen frukost, sambon var här så vi satt ute i dagrummet o fikade o kanske att jag får åka hem om några dagar. det verkar iaf så på personalen.

issen: skönt o höra att allt är bra o att du känner mindre oro! ni pratade inget om o bli inlagd?

Grattis till lillkillen! härligt o höra att allt gått bra! ta hand om er! kram