Juli bebis 2012

Frusandra: aha. Usch vad jobbigt. Jag har inte direkt ont, men känns som det är nåt i urinröret när ja kissar. Känns lite lustigt. :/

Idag blev vår lille Noah 1månad. Helt sjukt vad tiden har gått fort. Älskade lilla barn.

Åh nu har jag fått feber, känner mig sjuk och har ingen ork, har hört att man kan få det när mjölken rinner till, vår flicka blir ju 6 dagar idag men hur länge kan det sitta i då?
man är ju inte direkt sugen på att bli hängig, nu vill man ju bara gulla med bebis!

Krya på dig M! Jag fick ingen feber så jag kan tyvärr inte hjälpa dig med din fråga, men ring BB och prata med dom : )

Millifjor: Krya på dig!!!

EllaBella:
Vet hur frustrerande det kan vara! Min stora son (2år nu) hade kolik några månader och man är inte människa när bebisen bara gråter.
Allt knöl/kolik går över men det är en klen tröst medan det pågår.
Det är ok att känna att det är jobbigt och man behöver ofta prata mkt om det med anhöriga/BVC och få lite stöttning.
Jag åkte hem till min mamma ibland (då 35 mil bort) som fick hjälpa till att bära och trösta.
Mina tips är bad på kvällen, windi pysventil, amningste samt bärsjal.
Sen har jag även uteslutit mjölk eftersom mina pojkar är allergiska - samt gasbildande mat.

Jag fick också feber i samband med att mjölken rann till och det gick över på ca 2 dygn. Väldigt jobbigt, speciellt med en treåring också men som tur var kunde svärmor komma och avlasta eftersom min man blev matförgiftad samtidigt.

Idag när både bebis och stora skrek i två timmar kände jag att jag inte ville vara tvåbarnsförälder längre! Jag orkar inte det och amma varannan timme hela natten. Nu känns det något bättre men det är jobbigt när man känner att det är svårt att vara vuxen och sjunker ner till 3-åringens nivå!

Det är kanske mjölkstockning, då måste du amma eller mjöka ut så mycket som möjligt. Speciellt om du har en knöl någonstans, det är nog där stockningen är. Prova att amma liggandes eller hålla barnet "bakofram" och amma åt andra hållet, för barnet kan suga olika i olika ställningar. 
Jag fick det när min son var ca en vecka, och jag hade 40 grader i en vecka från och till, fick åka in och få anibiotika... Det är inte heller kul för lillen blev lite kinkig i magen av det. Men amma ut så gott du kan, börja med bröstet du har ont i (om du har ont eller en knöl i nån av dem). Duscha dem varmt under tiden mjölkar ur , och håll dem varma resten va tiden, drag kan förvärra. 

AKT83: Ja all amning gör en lite mosig i skallen - ska man sen hålla ordning på ett energiknippe till syskon samtidigt som bebis blir man lätt lite knäpp.

Min man är lärare så han har varit ledig hela sommaren och fått ta stora delar av ansvaret för stora sonen. Men den 13:e aug blir det vardag igen och det tar emot. Har ju fått fokusera på bebisen vilket är jättelyxigt och just nu när man är lite småbakis på dagarna är energinivån på sparlåga.

Tacka vet jag förskolan - här har vi 20h i veckan och jag kommer att tacka och ta emot. Jag vill vara en bra mamma med båda mina barn så det blir perfekt för sonen att komma iväg och leka.

Maken pendlar och blir borta 12h om dagen när han jobbar. Så han är dålig på att avlasta i veckorna när han väl jobbar.

Vad skönt att andra också gnäller, känner mig lite stukad idag... Hon grymtar och korvar sig en massa nu och i natt var det såklart extra påtagligt eftersom det var just natt. Var vaken i lite mer än en timma när hon inte ville amma, hade ren blöja, inte ville ligga oavsett hur eller var och dessutom hade hicka. Hicka hade hon iofs inte i en hel timma, men ändå...

Sen var mannen tvungen att åka iväg i två timmar på fm. Då bajsar hon ca 10 ggr, N är supertrotsig och retar G till vansinne och jag känner mig sjukt otillräcklig och orättvis som lägger för mycket ansvar på G (han och N skulle vara ute i trädgården eftersom jag trodde att det skulle underlätta passandet för G). Det känns som att N skruvar upp trotset och förmågan att retas lite mer för varje dag. Samtidigt som jag förstår att det delvis iaf bero på att han har fått en syster och säkert delvis på att han är uttråkad efter 6 veckor hemma. Det gör det dock inte lättare att hantera... Och mitt i allt får jag ju inte glömma G heller. Han är trots allt bara snart 11, inte i närheten av vuxen och bör få behandlas som ett barn. Suck!